Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Svensk sjuksköterskeföreningmed cirka 60000 medlemmar vill bidra till att vården och omsorgen om äldre personer har hög kvalitet med utgångspunkt från äldre personers behov.

Sammanfattning

• Svensk sjuksköterskeförening instämmer i utredarens bedömning att de svårast sjuka äldre personernamed komplexa vårdbehov bor i det egna hemmet eller på särskilda boenden samtidigt som Sverige har låg andel sjuksköterskor i personalen jämfört med många andra länder.
  
  
• Svensk sjuksköterskeförening anser att andelen legitimerade yrkesutövare behöver öka för att vården av äldre ska vara personcentrerad och evidensbaserad.
  
  
• Framtidens omvårdnad och omsorg om äldre måste kännetecknas av den äldres rätt till hög kompetens både när det gäller förebyggande vård, behandling, omvårdnad och rehabilitering.
  
  
• Svensk sjuksköterskeförening anser att det är oacceptabelt att förslaget till kvalitetsplaninte innehåller några förslag som syftar till att öka andelen sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom vård av äldre trots att bristen tydligt finns beskriven av utredaren.
  
  
• Med hög andel specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre ökarmöjligheter till att främja hälsa och samordna omvårdnaden vid komplexa tillstånd hos äldre personer.
  
  
• Svensk sjuksköterskeförening anser att undersköterskeutbildningenpå gymnasienivåinte uppfyller kraven för legitimation. Undersköterskan behöver i många fall handledning av sjuksköterskan och kaninte ta ett självständigt ansvar för kvalificeradbedömning, åtgärder och utvärdering.

Utredningenär omfattande och ger ett användbart kunskapsunderlag som vilar på värderingar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Föreningen instämmer i utredarensbeskrivning av dagens situation och hur vården och omsorgen av äldre personer ser ut. Den största andelen av all vård och omsorg om äldre personer sker i kommunen vid särskilda boenden eller i det egna hemmet. Utredarenskildraren problembild medenalltför blygsam andel av legitimeradeyrkesutövare i vården av svårt sjuka äldre personer som förutsätter hög kompetens.

Utredningen visar att detär ovanligt att kommunal hälso-och sjukvård har specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldrepersoner. Det är stor variation mellan andel sjuksköterskor i förhållande till antal patienter på särskilt boende och i ordinärt boende som sjuksköterskan har ansvar för.

Kvalitetsbrister och vårdskador som drabbar äldre personer är relaterade till bristande kompetens. Som utredaren beskriver förekommer kompetensbrist som orsak i var femte lex Maria-anmälansom avser vård av äldre personer. Utredaren visar att Sverige har låg andel sjuksköterskor i personalen jämfört med många andra länder. Utredningen uppmärksammar att arbetets svårighetsgrad har förringatsoch att det ävenkan vara ett utslag av förnedring av åldrandet och äldre personer. Utredaren har kommit fram till att en utökad närvaro av sjuksköterskor i det vårdnära arbete ökar förutsättningar för att ge god omvårdnad och ger dessutom stöd, råd och handledning till undersköterskornas arbete. Enligt utredaren kommer sjuksköterskors specifika kompetens i geriatrisk omvårdnad efterfrågas oavsettvårdform för äldre personer.Föreningen har länge efterfrågat högre andel sjuksköterskor med specialistutbildning inom vård av äldre personer vilket utredaren också kommit fram till.

Mot bakgrund av denna problembeskrivningen är Svensk sjuksköterskeförening mycket kritiska till att de förslag som läggs för den konkretaplanen fram till år 2034i stort sätt bortser från behovet av att utöka dagens legitimerade yrkesgrupper med sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och läkare.Det är oacceptabelt att utredningen inte lägger några förslag för att höja kompetensen med en ökad andel av legitimerade yrkesgrupper. Det är en förutsättning för att uppnå hög kvalitet och en säker vård samt för att rekrytera fler grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor tillsammans medandra nödvändiga professioner som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och dietister.

Svensk sjuksköterskeförening anser att undersköterskor har en självklar och nödvändig roll i vården av äldrepersoner,men de kan inte arbeta ensamma. Föreningen avstyrker utredarens förslag att ansvaretför vården av äldre personer skavila på gymnasieutbildade undersköterskor.

Precis som utredningen kommit fram tillfinns inga enkla jobb inom äldreomsorgen. Allt fler äldre personer har komplexa vårdbehov som snabbt kan förändras från en dag till en annan.Svensk sjuksköterskeförening anser att vården av äldre personer ska vara personcentrerad och bygga på evidensbaserad kunskap för att förstå och bedöma de komplexa vårdbehov som äldre personer har eller som kan förebyggas.

3Det krävs samverkan i team medhög kompetens inom omsorg, omvårdnad,gerontologi, geriatrikoch rehabilitering för att möta den äldre personens behov.

Intentionen för jämlik vård och hälsa är att den enskilde ska erbjudas vård av hög kvalitet som utgår ifrån vårdbehovet med beaktande av vetenskap och beprövad erfarenhet. Svensk sjuksköterskeförening anser att det är allvarligt att utredningensaknar tydliga förslag för att geäldre personer rätt till multiprofessionella team med hög kompetens och vårdgivares skyldigheter att tillhandahålla detta. Personalens kompetens och lyhördhet är avgörande för att den äldre personens vård och omsorg ska kunna tillgodoses. Bristen på hög omvårdnadskompetens i teamet motarbetar professionens möjlighet att tillsammans med den äldre personen och dennes närstående arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det är mycket oroväckande att den höga omvårdnadskompetensens betydelse i vården av äldre inte nämns i utredningens förslag. En specialistsjuksköterska använder den äldre personens livsberättelser i omvårdnadsarbetet och har fördjupade kunskaper i kommunikation för att kunna fatta beslut i samråd med den äldre även vid funktionsnedsättningar.

Föreningen tillstyrker utredningens förslag att enhetschefer i högre grad behöver kunskap i omvårdnad, gerontologi och geriatrik för att kunna leda verksamheten.

Svensk omvårdnadsforskning har en ledande ställning i Europa. För en kunskapsbaserad vård och omsorg måste det finnas förutsättningar för att nyttiggöra kunskap och implementera resultat av omvårdnadsinterventioner. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivare i kommuner och landsting att anställa disputerade sjuksköterskor.Svensk sjuksköterskeförening anser att det är oacceptabelt att kvalitetsplanen inte innehåller några förslag som syftar till att öka andelen sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom vård av äldre trots att bristen tydligt finns med i utredarens problembeskrivning. Istället gör utredaren bedömningen att ett nytt legitimationsyrke för en gymnasiekompetens ska bidra till förbättrad omvårdnadoch omsorg. Svensk sjuksköterskeförening är positiva till en genomlysning av undersköterskeutbildningen och ser behov av certifiering med nationella kunskapsmål. Certifiering kan gynna patientsäkerheten och är ett kvittopå fastställd kunskap. En tydlig nationell kvalifikationsnivå för undersköterskor kan underlätta rörlighet i landet, men inte nödvändigtvis inom EU/EES-området eftersom det inte omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivet. Däremot anser föreningen att ett utbildningsprogram på gymnasienivå på intet sätt är i överenstämmelse med de krav som kanställas på ett legitimationsyrke.

Legitimation utgör det mest framträdande beviset på en yrkesutövares kompetens inom hälso-och sjukvården och är ett bevis inför allmänheten att yrkesutövaren uppfyller de höga kompetenskrav som samhället ställt upp för självständiga yrken med stor betydelse för patientens säkerhet.

Legitimationens huvudfunktion är att vara en garanti för att personalen har en viss kunskapsnivå samt vissa personliga egenskaper och kvalifikationer. Legitimationen är personlig och ges till en yrkesutövare under förutsättning att hen har tillräckliga kvalifikationer i form av utbildning.

Rätten till legitimation har varit förbehållen yrkesutövare med en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter, bredd i yrkesrollen och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården. Den självständiga yrkesfunktionen innefattar ett direkt patientansvar med ansvar för bedömning, behandling och utvärdering.

Legitimationen innebär att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område som legitimationen avser och möjlighet till återkallelse vid uppenbar olämplighet. Utbildningens nivå, längd, innehåll och den vetenskapliga förankringen är betydelsefullt vid bedömningen om ett yrke skall vara legitimationsgrundande. Utbildningen bör vara väl definierad och leda till ett särskilt yrke. Det har rått stor enighet kring att utbildningen bör ges på högskolor. Samtliga av dagens legitimationsyrken kräver lägst tre års högskolestudier. Det är väl motiverat att kvalificerade självständiga beslut ska tas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet vilket medför att det krävs en väsentlig förankring i vetenskaplig grund och förmåga att tillgodogöra sig nya forskningsresultat. Något som inte innefattar studier på gymnasienivå.

Föreningen anser att utbildningen till undersköterska inte uppfyller kraven för legitimation. Det är en gymnasieutbildning. Undersköterskan behöver i många fall handledning av sjuksköterskan och har inte självständigt ansvar för kvalificeradbedömning, åtgärder och utvärdering.