Historia

Den 14 mars 1910 träffades ett trettiotal sjuksköterskor i Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor (KFUK:s) lokal i Stockholm för att bilda en sjuksköterskeförening.

figurin föreställande en sjuksköterska

Syftet med föreningen var att skapa en central punkt för den svenska sjuksköterskekåren, skapa sammanhållning, föra diskussioner och hålla föredrag för att bidra till till sjuksköterskornas utveckling.

I slutet av 1910 var medlemsantalet 89 och 1920 cirka 550.

Föreningen var till för de skolade sjuksköterskorna och inträdeskraven var höga. Den sökande skulle vara ogift eller änka, ha genomgått minst ett och ett halvt års teoretisk och praktisk utbildning vid någon större läroanstalt och därefter ha arbetat under ett till ett och ett halvt år som sjuksköterska på sjukhus eller som privatsköterska.

Årsavgiften för medlemsskap var tre kronor för sjuksköterskor i Stockholm och två kronor för dem som var verksamma ute i övriga landet. Till ordförande för den nybildade föreningen valdes Emmy Lindhagen (1862–1915).

Emmy Lindhagen

I styrelsen för föreningen skulle enligt stadgarna finnas två representanter för vardera Sophiahemmet, Röda Korset, Fredrika Bremer-förbundets sjukvårdsavdelningar och Södra Sveriges Sjuksköterskehem. Dessutom skulle det finnas en representant för de ”fria sjuksköterskorna”, som inte var knutna till någon av de ovan nämnda institutionerna. De fria sjuksköterskorna utgjorde majoriteten av landets sjuksköterskor. 1922 bestämdes det att de fem grupper som representerades i styrelsen symboliseras av de fem länkarna i föreningens logotyp.

Logotyp

Lokaler

Svensk sjuksköterskeförening har sedan 1910 haft lokaler på flera olika platser i Stockholm. De första åren levde föreningen i kappsäck och hyrde tillfälliga lokaler på olika håll, bland annat av Fredrika Bremer-förbundet.

År 1917 blev Svensk sjuksköterske förenings hem en mer permanent lokal på Brahegatan 56. Här erbjöds aktiva och pensionerade föreningsmedlemmar bostäder, men fastigheten inrymde också en samlingslokal och föreningens upplysningsbyrå, som hjälpte till med platsförmedling för de sjuksköterskor som inte var knutna till någon sjuksköterskebyrå. 1931 flyttade sedan hemmet till Karlavägen 26.

Från 1934 hyrde föreningen även lokaler på Östermalmsgatan 33, där det snabbt växande kansliet inrymdes. Ett stort antal övernattningslägenheter erbjöds även medlemmarna. Trångboddheten blev dock ett allt större problem i takt med att föreningen växte och 1956 beslutade man att köpa en fastighet på 726 kvadratmeter på Östermalmsgatan 19. Fastigheten, som var en privatbostad, byggdes om till kontor och 1957 kunde huset invigas. Föreningen blev kvar på Östermalmsgatan 19 fram till 2004, då det efter 47 år på samma adress var dags att flytta vidare.

2004 köpte Svensk sjuksköterskeförening fastigheten på Baldersgatan 1, det som idag är Sjuksköterskornas hus. Men även om adressen är tämligen ny för föreningen, är interiören av huset fyllt av unika äldre föremål som påminner om föreningens mer än hundraåriga historia.

Fastigheten Baldersgatan 1

Senast publicerad:

Som medlem tar du del av alla våra förmåner.