Historia

1919
Sveriges första skolsköterska, Hedvig Gjörloff, anställdes 1919 i Stockholm och kallades av barnen för ”lusfröken”. Hennes uppgift var att spåra och hantera ohyra hos barnen, närvara vid skolläkarens mottagning och följa barn till sjukhus och att ge barn behandling i hemmet på läkarens ordinationer. Hon hade 10 000 elever i sitt område som bestod av stadsdelarna Katarina, Sofia och Brännkyrka.

1930-talet
Skolsköterskor gjorde hembesök för att framföra råd från skolläkaren eller för att det fanns oro för barnets skolfrånvaro, hygien eller sociala situation.

1940-talet
Det var vanligt att en skolsköterska kunde ha 2500 elever på många olika skolor. Hembesöken fortsatte med syfte att ge hälsoinformation och samtidigt observera hemmiljön.

1943
I Tidsskrift för Sveriges sjuksköterskor kunde man läsa följande upprop.
"Till Sveriges skolsköterskor. Antalet skolsköterskor ökas alltjämt. Deras arbetsuppgift äro under kraftig utveckling och bör bli föremål för kollegial diskussion. Deras anställnings- och tjänsteförhållande äro i behov av utredning och bör bevakas. I anslutning härtill har förslag väckts att bilda en sektion av landets skolsköterskor med anslutning till Svensk sjuksköterskeförening. Intresserade skolsköterskor uppmanades att snarast höra av sig"

1944
Svensk sjuksköterskeförenings sektion för skolsköterskor bildas.
58 skolsköterskor samlades tillsammans med företrädare för Svensk sjuksköterskeförening, Medicinalstyrelsen samt Distriktssköterskeskolan.
Den nybildade föreningen fick namnet Rikssektion för skolhälsovård.
Initiativtagare var skolsköterskan Harriet Elmbladh som också blev föreningens första ordförande. Medlemsavgiften var 3 kronor.

Landets samtliga skolor fick möjlighet att anställa både skolläkare och skolsköterskor.

1950-talet
Vaccinationer har funnits inom skolhälsovården sedan 1950-talet och vaccinationsprogrammet har ändrats över tid.

Normen för elevantalet var 1500 elever per skolsköterska. Riksföreningen kämpade för bättre löner och arbetsvillkor. Styrelsen skickade en skrivelse till Skolöverstyrelsen med begäran om att minska elevantalet till 1200 per heltid, men fick avslag.

1960-talet
Diskussionen om elevantalet fortsatte och många olika försök gjordes för att påverka utgången av frågan, men det fastslogs att elevantalet fortsättningsvis skulle vara 1500.

1964
Det första Sektionbladet "tidning" ges ut i form av en bunt A4-papper.

1965
Beslut om att införa regionombud då alla skolsköterskor inte hade möjlighet att åka till sektionsmöten.

1969
Sektionsbladet produceras lokalt av olika regioner i landet.

Skolsköterskans uniform byttes ut mot kort vit rock. Innan var det uniform och mössa som gällde när man arbetade som skolsköterska.

1974
Riksföreningen fyller 50 år!

1975
Studiedagar och årsmöte hölls i Borås med 400 deltagare.

1976
Föreningen byter namn från SSF:s rikssektion för skolsköterskor till SHSTF:s rikssektion för skolhälsovård. Detta i samband med att SHSTF, svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund, bildades genom en sammanslagning av Svensk sjuksköterskeförening och andra organisationer.

1978
På årsmötet höjdes medlemsavgiften från 15 kronor, vilket var den lägsta avgiften inom SSF:s sektioner, till 40 kr

1979
Föreningen har 35-årsjubileum och antalet medlemmar har ökat till 1617.

1982
Det första förlagstryckta Sektionsbladet ges ut som ett tryckt häfte i A3-format, två gånger om året.

1987
Föreningen byter namn till Riksföreningen för skolhälsovård, och tidningen byter namn till Skolhälsan. Namnbyte sågs som viktigt efter Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet delat upp sig.

1988
På ordförande Karin Larssons initiativ beslutade styrelsen att anta en logotyp efter att ha välkomnat förslag från alla medlemmar. Anita Lundvalls bidrag, föreslaget när hon var aktiv i styrelsen, valdes. Hennes bild symboliserar barnen som kärnan i skolhälsovården och att de "lyfter och ger så mycket" till skolsköterskan som symboliseras av Florens Nightingales lampa – en känd symbol för sjuksköterskeorganisationer både nationellt och internationellt.

1990-talet
Riksföreningen rekommenderar 400 elever per heltid. Det var vanligt att skolsköterskorna hade betydligt fler än det.

1997
Föreningen byter namn till Riksföreningen för skolsköterskor.

2000
Vid millennieskiftet antogs en proposition på årsmötet för att årligen utse Årets skolsköterska.

2007
Riksföreningen tar fram Indikatorer för god och säker skolhälsovård, och Underlag för strukturerat kvalitetsabete för svensk skolhälsovård, tillsammans med Skolläkarföreningen.

2010-talet
Riksföreningen började delta i Almedalsveckan med deltagande i olika seminarier och paneldebatter.

Riksföreningens uppdrag med att svara på remisser, skicka skrivelser till myndigheter,delta i olika hearings, referensgrupper och andra möten hos myndigheter och departement ökade.

2011
Kompetensbeskrivning- legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård togs fram.

2012
Skolhälsan genomgick en kraftig modernisering.
Kongresssen hölls i Stockholm och det var första året en posterutställning anordnades.

2014
Riksföreningen firar 70-årsjubileum och mottog en vacker keramikfigur av vår logotyp, som en gåva från Anita Lundvall, skaparen av Riksföreningens logotyp.

2015
Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats ges ut, efter revidering och sammanslagning av de två tidigare dokumenten som gavs ut 2007

2024
Riksföreningen firar sina 80 år på Jubileumskongressen, som äger rum på Waterfront i Stockholm.