Karin Jonsson

När? Var? Hur? - Vem ska undervisa i vad? -Kan en bättre kommunikation mellan lärosäte och vårdverksamhet möta studenters behov vid inlärning av praktiska färdigheter?

Praktisk färdighetskunskap är av stor betydelse för en säker vård och en viktig del av sjuksköterskors dagliga arbete. Studier visar att sjuksköterskestudenter inte är tillräckligt förberedda för att självständigt öva på patienter när det gäller praktiska färdigheter. Vidare finns oklarheter gällande hur och vilka färdigheter som lärs ut mellan olika lärosäten. Två olika studier är genomförda av lärare vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, i samverkan med det skandinaviska nätverket ”Resarch in Nursing Skills”. Kvaliteten undersöktes i utövandet av venprovtagning i samband med undervisning. Sjuksköterskestudenter filmades och filmerna granskades gällande efterlevnaden av riktlinjer. Resultatet visade en stor variation i studenternas utövande. Betydelsen av att studenternas kompetensnivåer kommuniceras mellan kliniska lärare och handledare visar sig vara betydelsefull för att den kliniska utbildningen ska kunna anpassas till en lämplig nivå. De preliminära resultaten från kartläggningen mellan lärosäten visar att fakulteterna undervisar inom samma huvudområden t.ex. andning, elimination etc. men att det förekommer en variation i vilka typer av färdigheter de undervisade i inom de olika områdena. Ett mer liknande innehåll i sjuksköterskeutbildningen skulle göra det tydligare för hälso- och sjukvården att bättre kunna matcha sina läraktiviteter för studenter. För att kommunicera studenters kunskapsnivå och progression i samarbetet mellan lärosäte och vårdverksamhet föreslås att en gemensam terminologi används (RINS-modellen).