Litteratur

För er som vill läsa mer om handledning finner ni här en litteraturlista för böcker och litteraturlista över vetenskapliga artiklar/arbeten.

På denna lista finns litteratur från Universiteten och Högskolornas litteraturlistor från Umeå, Göteborg, Skövde, samt annan litteratur som styrelsen har ansett av betydelse för HiO. Litteraturlistan gör inga anspråk på att vara komplett, den ses över en gång per år.

Böcker:

Andersen Tom, Weine Bengt, Hopstadius Kerstin (2011). (5:e uppl). Reflekterande processer: samtal och samtal om samtalen. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-07556-3

Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.). (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ISBN 9789147114115.

Barbosa da Silva, A., Berggren, I., & Nunstedt, H. (Red.). (2009). Omvårdnadshandledning – ur etiskt och tvärdisciplinärt perspektiv. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05323-3

Berglund, M. & Ekebergh, M. (red). (2019). (2:a uppl.). Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan. Studentlitteratur. ISBN: 9789144131979

Bruland Vråle Gry (2015). Veiledning når det røyner på, ISBN/EAN: 9788205484313 http://www.gyldendal.no/Faglitteratur/Helse-og-sosialfag/Tverrfaglige-emner/Veiledning-naar-det-roeyner-paa

Carlsen, LB. Hermansen, MV. Vråle, GB. Bromander, C. Walden, R. (1986). Handledningsprocessen i omvårdnad: en introduktion.

Cutcliffe, J.R., Hyrkas, K., & Fowler, J. (Ed.). (2011). Handbook of Clinical Supervision: Fundamental. International Themes. Routledge. ISBN 978-0-415-77955-5(hbk) 978-0-203-84343-7(ebk)

Dahlberg, K. (red.). (1998). HYV - Handledning i yrkesmässig växt inom vården. Studentlitteratur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-12211-6

Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2:a uppl.) Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05331-8.

Ekebergh, M. (2018). (2:a uppl.). Att lära sig vårda – med stöd av handledning. Studentlitteratur. ISBN: 9789144123479

Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Ett systemteoretiskt perspektiv på handledning. Studentlitteratur. ISBN 91-44-00364-1

Handal, G. (2007). Handledaren – guru eller kritisk vän. I: T. Kroksmark & K. Aberg (red.) Handledning i pedagogiskt arbete (s. 19–31). Studentlitteratur.

Hawkins, P. & Shohet, R. (2008). Handledning inom behandlande yrken. Studentlitteratur. 20191113

Hermansen MV., Vråle G. & Carlsen LB. (1994). Omvårdnadshandledning. Studentlitteratur.

Hilmarsson, H. Th. (2010). (3 uppl.). Samtalet med känslomässig intelligens: (en handledning i konsten att samtala). Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-08226-4

Holm Wiebe A-K, Johansson I, Lindqvist I, Severinsson E. (2010). Nurse´s experiences of core phenomena in the supervisors training programme. I Cutcliffe J, Hyrknäs K, Fowler J. Routledge Handbook of Clinical Supervision. Fundamental International Theme, s.2412-49. Routledge.

Lassenius, E. & Severinsson, E. (Red.) (2014). Hermeneutik i vårdpraxis. Det nära, det flyktiga, det dolda. Gleerups. ISBN 978-91-40-68173-7

Lauvås Per, Handal Gunnar, Nilsson Björn. (2015). (3:dje uppl uppdaterad). Handledning och praktisk yrkesteori. Studentlitteratur. ISBN: 9789144091785

Leksell, J. & Lepp, M. (red) (2013/2019). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Liber AB. ISBN:

Lepp, M. (2019). Kreativitet. I: F Friberg & J Öhlén (red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-47-12802-0

Lepp, M. (2015/2019). Drama som levandegör och fördjupar kunskaper om vårdande. I: M Berglund & M Ekebergh (red.). Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan. 125-150. ISBN 9789144131979

Lepp, M. & Leksell, J. (red.) (2017). Vårdpedagogik - Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv. Liber AB. ISBN: 978-91-47-11229-6

Moxnes, P. (2015). Positiv ångest hos individen, gruppen, organisationen. Ett organisationspsykologiskt perspektiv. Natur & Kultur. ISBN 9789127144057

Pettersson, B-O. Vahlne, L. (1997). Handledning – ett vårdpedagogiskt verktyg. Studentlitteratur.

Pilhammar, E. (2011). Erfarenhetsbaserad kunskap och lärande inom vård och medicin. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05480-3

SKott, C. (Red.) (2004). Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Studentlitteratur. ISBN 91-44-03336-2.

Svedberg, L. (2016). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. (6:e uppl.) Studentlitteratur. ISBN 9789144111261.

Svensksjuksköterskeförening och riksföreningen för yrkesmässig handledning i omvårdnad. (2009) rev. Riktlinjer för godkännande av handledare i yrkesmässig handledning i omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening.

Skott, C., Dellenborg, L., Lepp, M., & Nässén, K. (2013). Människan i vården. Etnografi, vård och drama. Carlssons. ISBN 978 91 7331 612 5

Severinsson E. (1990). Förnyelse Handledning i vårdarbetet. Norstedts Förlag AB. 20191113

Severinsson, E. Lindström, J. (1993). Handledning i vårdarbetet. Studentlitteratur

Severinsson, E. & Lassenius, E. redaktörer (2014). Hermeneutik i vårdpraxis. Det nära, det flyktiga, det dolda. Gleerups utbildning AB.

Svedberg, L. (2012). (5 uppl.). Gruppsykologi. Om grupper i organisationer och ledarskap. Studentlitteratur. ISBN 9144074883

Tveiten, S. (2020). (5 uppl.). Yrkesmässig handledning - mer än ord. Studentlitteratur. ISBN978-91-44-13627-1

Bokkapitel

Lepp, M. (2015/2019). (2:a uppl.). Drama som levandegör och fördjupar kunskaper om vårdande. I: M Berglund & M Ekebergh (red.). Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan. 125-150. ISBN 9789144131979

Lepp, M. (1998). Pedagogiskt drama som ett pedagogiskt redskap för handledning i yrkesmässig växt. I: K. Dahlberg (Ed.), HYV– Handledning i Yrkesmässig växt. (s. 95-210). Lund: Studentlitteratur.

Lepp, M. & Leksell, J. (2017). Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar. I: M Lepp & Leksell J. (red.). Vårdpedagogik. Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv. Liber: Stockholm. 20-36. ISBN 978-91-47-11229-6

Lepp, M. (2017). Handledning för professionell utveckling. I: M Lepp & J Leksell (red.) Vårdpedagogik. Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv. Liber: Stockholm. 349-369. ISBN 978-91-47-11229-6

Avhandlingar:

Bégat, I. (2006). An inquiry into the influence of clinical nursing supervision:
nurses´professional ethics and experiences of well-being, focusing on the psychosocial work environment. (Doktorsavhandling). Stavanger: University of Stavanger.

Arvidsson, B. (2000). Group supervision in nursing care. A longitudinal study of psychiatric nurses´ experiences and conceptions. (Doctoral thesis. Studia Psychologica et Paedagogica series altera CL). Malmö: School of Education. Sweden.

Berg, A. (2000). Psychiatric Nurses view of nursing care, clinical supervision and individual care. (Doktorsavhandling). Lund: Department of Nursing, Unit for caring sciences.

Lepp, M. (1998). Pedagogiskt drama med fokus på personlig utveckling och yrkesmässig växt: En studie inom sjuksköterske- och vårdlärarutbildningen. (Doktorsavhandling. Studia psychologica et paedagogica, 133). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. ISBN 91-22-01783-6.

Licentiatavhandlingar:
Petersson, B-O. (2010). Handledning för vårdare – ett lärande möte utifrån patientens värld. Licentiatavhandling, Växjö: Linneuniversitetet. Rapport nr 1, 2010.

Vetenskapliga artiklar (efter årtal och alfabetisk ordning):

 År 2020-2015
Carlson, L., Berg, L. & Jenholt Nolbris, M. (2020). Nurses´ Experiences of Process-Oriented Supervision – Acquiring New Approaches to Demanding Situations. Open Journal of Nursing, 10, 449-461, DOI: https://doi.org/10.4236/ojn.2020.104031

Jenholt Nolbris, M., Wigert, H., Carlsson, L & Berg, L. (2019) Using Pedagogical Symbols in A Map in Supervision. International Journal of Nursing and Healthcare Research. 4:082. DOI:10.29011/IJMR-082.100082

Gustavsson, S., Andersén, A. & Berglund, M. (2019). To challenge and to be challenged – teachers collective learning in higher education, Reflective Practice, DOI: 10.1080/14623943.2019.1611552

Dellenborg, L., & Lepp, M. (2018). The development of Ethnographic Drama to Support Healthcare Professionals. Athropology in Action, 25, no 1:1-14. https://doi.org/10.3167/aia.2018.250102 Länk till annan webbplats.

Kisthinios, M. & Carlson, E. (2018) The Content Of Meta‐Supervision in a Nursing Educational Context. Nursing Open. 2019;6:401–407. DOI: 10.1002/nop2.220. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/nop2.220

Antonsson, E B., Femdal, I., & Lepp, M. (2017). Dramapedagogikk med fokus på forumspill i psykisk helsearbeid. Sykepleierstudenters refleksjoner over praksiserfaringer. Tidsskrift for psykisk helsearbeid · Volum 14 · Nr. 2, 121–133. DOI: 10.18261/issn.1504-3010-2017-02-04.

Femdal, I., Antonsson E B., & Lepp, M. (2017). Studenters praksisrefleksjon med dramapedagogikk. « det är noe annet å reflektere gjennom å gjöre enn å snakke om det ». Nordisk sygeplejeforskning. Nordisk sygeplejeforskning. Årgang 7, NR. 2-2017, S 152-165. ISSN oline: 1892-2686. DOI: 10.18261/ISSN.1892-2686-2017-02-06

Lundén, M., Lundgren, S.M., Morrison-Helme, M., & Lepp, M. (2017). Professional development for radiographers and post graduate nurses in radiological interventions: Building teamwork and collaboration through drama. Radiography, 23 (4): 330-336. https://doi.org/10.1016/j.radi.2017.06.005 Länk till annan webbplats.

Røsnæs, E., Lind, Jølstad, A., Severinsson, E. & Lyberg, A. (2017). Reflection as a Skill-Clinical Supervision as a Prerequisite for Professional Development to Ensure Patient Safety. Open Journal of Nursing. 07(09):979-992. DOI: 10.4236/ojn.2017.79072

Claesson, K., Berglund, M., & Gustavsson, S. (2016).The character of nursing students’ critical reflection at the end of their education. Journal of Nursing Education and Practice. 2017, Vol. 7, No. 5, DOI: 10.5430/jnep.v7n5p55

Arveklev, S.H., Wigert, H., Berg, L., Burton, B., & Lepp, M. (2015). The use and application of drama in nursing education - An integrative review of the literature. Nurse Education Today, 35(7): e12-e17. DOI: 10.1016/j.nedt.2015.02.025 Länk till annan webbplats.

År 2014 -2010

Bergseth, Bogsti, W., Solvik, E., Struksnes, S., Engelien, RI., Nordhagen Sønsteby, S., Larsen, Ø., & Arvidsson, B. (2013). Styrket veiledning i sykepleierutdanningens praksisperioder. Vård i Norden, 1(33), 56-60.

Holm, A-L., & Severinsson, E. (2013). Reflections on the ethical dilemmas involved in promoting self –management. Nursing Ethics, 21(4) DOI: 10.1177/0969733013500806

Berglund, M., Sjögren, R., & Ekebergh, M. (2012). Reflect and learn together – when two supervisors interact in the learning support process of nurse education. Journal of Nursing Management, (29). 152-158.

Severinsson, E., Johansson, I & Lindquist, I. (2012). Effects of process-oriented group supervision - A comparison of three groups of student nurses. Journal of Nursing Management. 22(4). DOI: 10.1111/j.1365-2834.2012.01463.x

Struksnes, S., Engelien, RI., Nordhagen Sønsteby, S., Larsen, Ø., Bergseth Bogsti W., & Arvidsson, B. (2012). Nurses’ conceptions of how an alternative supervising model influences their competence in assessment of nursing students in clinical practice. Nurse Education in Practice, 12(2), 83-88.

Lindquist, I., Johansson, J. & Severinsson, E. (2011). Evaluation of process‐oriented supervision of student nurses: A Swedish case study. Nursing and Health Sciences, 14(1):2-7, DOI: 10.1111/j.1442-2018.2011.00628.x

År 2009-2005

Arvidsson, B., Skärsäter, I., Öijervall, J. & Fridlund, B. (2008). Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses’ conceptions one year after their nursing degree. Journal of Nursing Management, 16, (7), 868-875.

Arvidsson, B., Amir, B. & Skärsäter, I. (2008). Changes in the effects of process-oriented group supervision as reported by female and male nursing students: a prospective longitudinal study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, (3), 437- 444.

Arvidsson, B., Skärsäter, I., Baigi, A. & Fridlund, B. (2008). The development of a questionnaire for evaluating process-oriented group supervision during nursing education. Nurse Education in Practice, 8 (2), 88-93.

Arvidsson, B., Skärsäter, I., Fridlund, B., Svensson, M-L & Baigi, A. (2008). Effects of process-orientated group supervision as reported by nursing students: a pilot study. Nursing Sciences and Research in Nordic Country, 28 (1) 32-35

Davey, B., Desousa, C., Robinson, S. & Murrells, T. (2006). The policy– practice divide. Who has clinical supervision in nursing? Journal of Research in Nursing. 11(3). 237-248.

Jones A. (2006). Clinical supervision: What do we know and what do we need to know? A review and commentary. Journal of nursing Management. 14:577-585

Hyrkäs, K., Appelqvist-Schmidlechner, K & Haataja, R. (2006). Efficacy of clinical supervision: influence on job satisfaction, burnout and quality of care. Journal of advanced nursing. 55(4). 521-535.

Johansson, I., Holm, A-K., Lindqvist, I. & Severinsson, E. (2006). The value of caring in nursing supervision. Journal of Nursing Management. 14(8). 644-651.

Saarikoski, M., Warne, T., Aunio, R. & Leino-Kilpi, H. (2006). Group supervision in facilitating learning and teaching in mental health clinical placements. Issues in mental health nursing. 27(3). 273-85.20191113

Berggren, I., da Silva., AB. & Severinsson, E. (2005). Core ethical issues of clinical nursing supervision. Nursing and Health Sciences. 7(1). 21-28.

Arvidsson, B. & Fridlund, B. (2005). Factors influencing nurse supervision competence: a critical incident study. Journal of nursing management. 13(3). 231-237.

Tveiten S. (2005). Evalution of the concept of supervisionrelated to puplic health nurses in Norway. Journal of Nursing Management. 13:13-21.

År 2004 – 1994

Arvidsson, B. (2004). Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens. Socialmedicinsk tidskrift, 4.

Ekebergh, M., Lepp, M., & Dahlberg, K. (2004). Reflective learning with drama in nursing education - A Swedish attempt to overcome the theory praxis gap. Nurse Education Today, 24(8):622-628. DOI: 10.1016/j.nedt.2004.07.011 Länk till annan webbplats.

Pfund, R., Dawson, P., Francis, R. & Rees, B. (2004). Learning how to handle emotionally challenging situations; the context of effective reflection. Nurse education in practice. 4(2). 107-113.

Lepp, M., & Zorn, C.R. (2002).Life circle: creating safe space for educational empowerment. J Nurs Educ. Länk till annan webbplats., 41(9), 383-385. EID: 2-s2.0-0036717423

Arvidsson B. (2001). Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence: a 4-year follow-up study. Journal Nursing Management. 2001;9(3):161-171.

Arvidsson, B., Löfgren, H. & Fridlund, B. (2001). Psychiatric nurses’ conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence: A four-year follow-up study. Journal of Nursing Management, 9, 1-12.

Bégat, I. & Severinsson, E. (2001). Nurses’ reflections on episodes occurring during their provision of care—An interview study. International Journal of Nursing Studies. 38(1):71-7, DOI: 10.1016/S0020-7489(00)00060-2

Halvarsson M., Johansson I. (2000). Att ge och ta emot bekräftelse. Vård i Norden. 201:9-14.

Antonsson A. Sandström B. (2000). Reflektion – Kärnan i omvårdnadshandledning. Vård i Norden. 20;4:38–41

Arvidsson, B., Löfgren, H. & Fridlund, B. (2000). Psychiatric nurses’ conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence. Journal of Nursing Management, 8, 175-185.

Arvidsson, B. (2000). Clinical supervision: A study of how psychiatric nurses experience group supervision. (Educational and Psychological Interactions, 123). Malmö: School of Education. Sweden.

Severinsson E., Kamaker D. (1999). Clinical nursing in the workplace – effects on moral stress and job satisfaction. Journal of Nursing Management. 7:81-90.

Nylund, L. & Lindholm, L. (1999). The importance of ethics in the clinical supervision of nursing students. Nursing ethics. 6(4). 278-86.

Elmcrona M. Winroth M. (1997). Klinisk handledning. Vård i Norden. 17(3):4-9.
20191113

Severinsson, E. (1994). The concept of supervision in psychiatric care—compared with mentorship and leadership. A review of the literature. Journal of Nursing Management. 2(6):271-8 DOI: 10.1111/j.1365-2834.1994.tb00168.x

Masteruppsatser

Carlsson, L (2010). Sjuksköterskors upplevelser av långtidseffekter i processinriktad omvårdnadshandledning. Göteborgs universitet
Magisteruppsatser

Gartéus, C. (2012). Omvårdnadshandledning : till nytta för sjuksköterskan och patienten inom vård av äldre. Sophiahemmet Högskola.

Shabnam Nejati & Parisa Ziafar. (2010). Omvårdnadshandledning för distriktssköterskor. Göteborgs universitet

Kandidatuppsatser

Linna, L & Malmqvist, S. (2019). Sjuksköterskors upplevelser av professionell grupphandledning. Malmö universitet/Hälsa och samhälle

Rodhe. S. & Högberg. J. (2017). Förekomst av omvårdnadshandledning. Malmö universitet/Hälsa och samhälle.

Johansson, A., & Kristoffersson Svensson, S. (2013). Omvårdnadshandledning, ett behov i det dagliga arbetet? Malmö universitet/Hälsa och samhälle.'

Johansson E. (2013). Omvårdnadshandledning en litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Malmö universitet/Hälsa och samhälle.'

Johansson A, Kristoffersson Svensson, S. (2013). Omvårdnadshandledning Ett behov i det dagliga arbetet. Malmö universitet/Hälsa och samhälle.'

Johansson, E. (2011). Omvårdnadshandledning - tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp, Malmö högskola/Hälsa och samhälle

Sigurd, M. (2011). Sjuksköterskors upplevelser av kollegial handledning: en litteraturbaserad studie. Högskolan Skövde

Magdalena Gårdendahl; Matillda Söderholm. (2009). Omvårdnadshandledning Inre resurser enligt Carnevali, tillämpade på sjuksköterskors utveckling vid omvårdnadshandledning. Malmö högskola/Hälsa och samhälle

Swahn, I. & Anneli Forsum, A. (2008). Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadshandledning. Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för omvårdnad

Hellström, Å. & Holmberg, G.(2007). Varför är inte omvårdnadshandledning mer etablerad i vården? Malmö högskola/Lärarutbildningen

Ekberg, A. & Lidfors, J. (2006). Manliga omvårdnadshandledningsgrupper. Malmö högskola/Hälsa och samhälle

Orrung Wallin, A. & Adler, C. (2004). Oasen i vården. En litteraturstudie om omvårdnadshandledningens påverkan på vårdpersonals arbetssituation. Malmö högskola/Hälsa och samhälle

Rapporter

Ekebergh, M., Lepp, M., & Dahlberg, K. (2004). Reflekterande handledning med dramapedagogik: En metod för integrering av vårdvetenskap i teori med vårdpraxis. Forskningsrapport 1/2004. Institutionen för Vårdvetenskap, Högskolan i Borås.


Kisthinios, M. (2016.) Utvärdering av omvårdnadshandledning i sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola kvalitetsmätning ht15. Pedagogisk rapport från Fakulteten för hälsa och samhälle 2016:1, Malmö högskola.Länk:http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/21090/Ped_rapport_HS_2016.1_MUEP.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Kisthinios, M. (2017). Utvärdering av handledning på omvårdnadshandledning s.k. efterhandledning Kvalitetsmätning VT17. Pedagogisk rapport 2017:1 Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola. Länk:https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24079/Ped%20rapport%202017.1%20%28002%29.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Lindell, L. (2014). Omvårdnadshandledning - reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, 2014:1. Länk:http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/17867/Ped%20rapport%202014%201%20%282%29.pdf?sequence=2&isAllowed=y

SBUrapport, (2017). Omvårdnadshandledning för sjuksköterskor, SBU:s Upplysningstjänst 9 november.

Sveriges kommuner och landsting (2019). Reflekterande kollegiala arbetsgrupper. ETT SAMARBETSPROJEKT MELLAN SKL OCH LINNÉUNIVERSITETET 2018-09-19

Senast publicerad: