”Patienterna är experter på sig själva”

Är vård på distans en lösning för framtidens äldrevård? Just nu pågår ett forskningsprojekt i Göteborg där äldre patienter som skickats hem från akuten blir kontaktade av en sjuksköterska och får vård i hemmet.

Text: Lotta Engelbrektson

Specialistsjuksköterskan Zahra Ebrahimi har precis lagt på luren. Under en halvtimme har hon suttit i samtal med en äldre patient och hans fru. De berättade för henne hur deras tillvaro ställts på ända sedan mannen blev sjuk. Nu söker de efter ljusglimtar i tillvaron.

Zahra Ebrahimi har lyssnat och bekräftat deras berättelse. Tillsammans har de gjort en hälsoplan och diskuterat hur det dagliga livet kan fungera bättre. Om ett par veckor ska hon ringa upp igen och höra hur det har gått.

– Jag tror på det här arbetssättet. Patienterna är experter på sig själva och vi måste lyssna in deras verklighet, säger Zahra.

Sedan ett tiotal år tillbaka går utvecklingen mot en mer personcentrerad vård i Sverige. Tanken är att vården ska bygga på ett ömsesidigt förtroende mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonal och tillsammans ska man forma en hälsoplan.

Inger Ekman är sjuksköterska och senior professor i vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin. Tidigare var hon också föreståndare för GPCC, Centrum för personcentrerad vård i Göteborg. Nu leder hon en forskargrupp som utvärderar personcentrerad vård via telefon och digitalt stöd.

– Vi fokuserar på patienter över 75 år som uppsökt akuten, men inte blivit inlagda. Om de bedöms som sköra av sjukvårdspersonalen bjuds de in till vår studie, berättar hon.

Fyrtio procent av alla som söker akutsjukvård är över 75 år. Mindre än hälften av dem skrivs in på sjukhuset medan de övriga får återvända hem igen.

För att kunna delta i projektet krävs att patienterna svarar på några frågor och fyller i ett antal frågeformulär. Därefter lottas de till att ingå i studien eller i en kontrollgrupp.

– De som kommer med i studien blir uppringda av en specialistsjuksköterska ett par veckor efter besöket på akuten. De får också möjlighet att kommunicera via sin dator eller surfplatta, säger Inger Ekman.

För att hitta rätt ton i frågeformulären och utformningen av det digitala stödet har forskarna tagit en patientmedforskare till hjälp. 84-åriga Birgitta Krantz har engagerats för att representera allmänheten. Bland annat har hon fått läsa underlaget till formulären innan de har använts i skarpt läge.

– Jag hade en del synpunkter både om språket och antalet frågor, som var alldeles för många. Ibland begrep inte ens jag vad det handlade om, berättar hon.

Den digitala plattformen Min hälsa har också granskats av Birgitta Krantz kritiska ögon. På webbsidan är tanken att patienterna ska kunna föra en slags dagbok över sin hälsa och själva eller tillsammans med sjuksköterska göra en hälsoplan. Här finns också information om olika sjukdomar och förslag på egenvård.

Nu finns det även länkar till gratis föredrag och kulturupplevelser på sidan.

– Jag tyckte att det saknades lite nöje och spel bland allt det allvarliga. Det fick jag gehör för, säger Birgitta Krantz, som har hört sig för bland sina äldre bekanta hur de ställer sig till digital teknik i vården. En del av dem slår ifrån sig helt, andra är ”sunt skeptiska”, berättar hon.

– Men det där med att sjuksköterskan ringer upp var alla positiva till. De flesta tycker att det är skönt att prata med en människa, säger hon.

Samma inställning har blivit uppenbar i studien. Telefonsamtalen från specialistsjuksköterskorna har varit väldigt uppskattade. De flesta patienter tycker att det är skönt att få prata om sin oro med någon som är proffs på deras situation.

– Jag har gjort flera studier där vi bara har använt telefon och jag tror mycket på den idén, Men även det digitala stödet uppskattas av många deltagare, säger Inger Ekman.

Under studien är telefonlinjerna även öppna för inkommande samtal under kontorstid. Patienterna kan själva ringa hit om de är bekymrade för något. Specialistsjuksköterskan Mahboubeh Goudarzi berättar att hon dagen före hade en patient som hörde av sig för tredje gången.

– Det är en äldre dam som inte vågar ta sina mediciner av rädsla för biverkningar. Men när jag förklarade vilka risker det innebär, kom hon själv fram till att det var bäst att följa läkarens ordination.

Att göra upp en plan tillsammans med patienten är just vad den personcentrerade vården handlar om. Principen är att alla människor besitter resurser att ta hand om sin hälsa. Tillsägelser om att inte röka, att gå ner i vikt eller motionera har oftast ingen större effekt.

– Det är ju inte precis någon som har missat informationen att det är dåligt att röka. Vi försöker i stället utgå från vad patenten vill och önskar kunna göra i sitt liv. När människor känner att de kan påverka sin situation, frigörs krafter och de kan flytta berg, säger Inger Ekman.

När framtidens vård diskuteras är det vanligtvis i negativa termer. Befolkningen kommer bli allt äldre och mer vårdkrävande, samtidigt som hälso- och sjukvården är i skriande behov av mer personal. Att tänka sig att sjuksköterskor skulle ha tid att sitta i telefon och småprata med äldre patienter kan ses som en kostsam utopi. Men Inger Ekman har räknat på det.

– Utifrån vår studie har jag kommit fram till att fjorton sjuksköterskor skulle kunna serva tio tusen patienter. En patient tar ungefär två och en halv timme i anspråk under ett halvår, säger hon.

Majoriteten av dem som ingår i studien ringer aldrig själva upp, trots att de känner till att möjligheten finns. Bara vetskapen om att det går att ringa brukar vara tillräcklig för att patienten ska känna sig trygg.

– Svårt, sjuka äldre blir knappast lugnade av att bli hemskickade från akuten. Om det då finns någon att tala med kan det vara tröstande, säger forskningsledaren.

Enligt Socialstyrelsens statistik uppsökte 1,7 miljoner personer landets akutsjukhus under 2022. Hälften av dem är över 65 år och 40 procent har passerat 75. Mindre än hälften av de äldre skrevs in på sjukhuset, medan de övriga fick återvända hem igen.

– Vi hoppas att vårt arbete ska fungera preventivt och skjuta upp akutbesöken. Akutsjukvård är kostsamt, plus att det är en otrivsam miljö att vara i, säger Inger Ekman.