Ledare

Vi lever allt längre och håller oss också friskare upp i åren, vilket är en positiv utveckling. Men baksidan av en åldrad befolkning är att den sätter press på vård och omsorg.

Fram till 2031 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att öka med nästan 50 procent. Om ekvationen ska gå ihop måste äldrevård och äldreomsorg locka till sig var tredje person som kommer ut ny i arbetslivet under de närmaste åren.

Behovet av specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre kommer att öka dramatiskt, inte minst inom kommunerna. Ju mer avancerad hemsjukvården blir desto större är behoven av spetskompetens, menar Ingrid Djukanovic, som är programansvarig för specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning vård av äldre vid Linnéuniversitetet. Programmet är ett samarbete mellan fem lärosäten och trots att det är det enda specialistsjuksköterskeprogram som i huvudsak vänder sig till kommunal vård och specifikt vård av äldre är söktrycket svajigt. Att utbildningen är på halvfart och distans borde underlätta för kommunerna att avvara sina sjuksköterskor under utbildningen, menar Ingrid Djukanovic.

Hoppet för framtidens äldrevård sätts även till välfärdstekniken. Problemet är dock att många äldre inte förstår hur de ska använda sig av tekniken och mycket ansvar läggs på de anhöriga. Maria Nilsson, sjuksköterska och lektor vid Linnéuniversitetet, kunde i sin avhandling visa att hänsyn inte tas till de olika förutsättningar som äldre har – vilket leder till ojämlik tillgång till vård och stöd.

Ojämlik vård är också en realitet för kvinnor som hamnar i klimakteriet. Vår porträttperson i detta nummer, Lena Rindner, har startat den första klimakteriemottagningen på vårdcentral. Ett stort steg i rätt riktning för en mer tillgänglig och jämlik klimakterievård, och hon har nu utbildat både distriktsköterskor och distriktsläkare på mer än 60 vårdcentraler. Läs mer om hennes forskning och arbete på sid. 42.

Jag hoppas att ni får en trevlig läsning! Hör gärna av er med tankar och synpunkter.

Publiceringsdatum: