Familjer ges chans till bättre hälsovanor

Människor i socioekonomiskt utsatta områden drabbas av fler sjukdomar, har större problem med psykisk ohälsa och har kortare livslängd än genomsnittet. Föreningen En frisk generation vill bryta trenden med ojämlik hälsa.

Text: Lotta Engelbrektson

Det ska vara lekfullt och inkluderande. När familjerna i Rinkeby träffas på måndagarna är aktiviteterna kravlösa. Barn och vuxna testar olika sporter utan krav på prestation. När pulsen har gått ner äter alla en god och hälsosam middag tillsammans.

Konceptet för En frisk generation är enkelt och genomförbart – och omåttligt populärt.

– När vi startade det senaste familjeprogrammet på Askebyskolan i Rinkeby hade vi upp emot 65 deltagare, berättar hälsokoordinatorn Menel Zgoura.

Ambitionen med En frisk generation är att öka den jämlika hälsan genom riktade insatser mot familjer i socioekonomiskt utsatta områden. Föreningen, som startades 2014, och finansieras av gåvor och offentliga bidrag, anordnar familjeprogram på ett tjugotal platser i landet.

Nästan lika länge har ett forskningsteam från Karolinska Institutet utvärderat effekten av aktiviteterna, med positiva resultat. Enligt studierna har metoden stor effekt på såväl den fysiska som psykiska hälsan hos deltagarna. Barn och föräldrar rör sig mer än de gjorde tidigare och deras livskvalitet har förbättrats.

– Jag ser stor skillnad efter att jag träffat familjerna under ett år. Det går bättre för barnen på idrotten i skolan och framför allt flickorna rör sig mer, säger Menel Zgoura.

Hon är själv uppvuxen i Husby och minns hur det var. Familjen bodde trångt och hennes föräldrar hade annat att tänka på än att anmäla henne och syskonen till fritidsaktiviteter. Därför kan hon också identifiera sig med många av barnen som får testa basket och fotboll för första gången.

– Det är vanligt att våra deltagare har dålig koll på föreningslivet och föräldrarna vet inte hur de ska anmäla sina barn till aktiviteter. Dessutom kan det bli dyrt, särskilt om det finns flera barn i familjen, säger hon.

Familjeprogrammet i En frisk generation är kostnadsfritt. Aktiviteterna arrangeras i samarbete med barnens skola och familjerna får information under föräldramöten och genom klassrumsbesök. När hälsokoordinatorn introducerar programmet för föräldrarna kan de anmäla sitt intresse via en app. Men för att tröskeln ska bli ännu lägre får de också ett datum och klockslag för en första träff i skolans gymnastiksal.

– Informationen lämnas alltid på flera språk. När vi besöker klassrummen brukar vi kolla upp vilka språkbehov som finns, berättar Menel Zgoura.

Programmet riktar sig till familjer med barn i åldrarna 4–12 år men alla är välkomna. Ofta dyker äldre syskon upp på träffarna, liksom mor- och farföräldrar. Måndagarna i familjeprogrammet har blivit en mötesplats och både vuxna och barn knyter nya sociala band.

– Det hittar varandra genom oss och sen fortsätter de att umgås och hjälpa varandra utanför programmet. Mina föräldrar hade behövt en liknande gemenskap när jag växte upp, säger Menel Zgoura.

Vid sidan om de strukturerade kvällarna med middag, samtal och rörelseprogram arrangerar föreningen också öppna aktiviteter i närområdet. Då krävs ingen anmälan och barnen kan dyka upp utan sina föräldrar. Menel Zgoura ansvarar för lördagsträffarna i Järva som alltid hålls utomhus.

– Hur många som kommer beror lite på vädret. Men det kan vara upp emot 50 deltagare. I år var den yngsta av dem fyra år och den äldsta sexton, säger hon.

Fortfarande är det rörelse som står i fokus. Efter en uppvärmning formerar sig barnen för att spela brännboll eller fotboll. Eller så har Menel Zgoura förberett en stafett, ett gympapass eller någon lek. Varje aktivitet avslutas med återhämtning och frukt. Plus en ”kluring”.

– Kluringarna är olika samtalsteman som är kopplade till de fyra teman som vi jobbar utifrån; mat, motion, idrott och äventyr. Det kan till exempel vara hur mycket frukt och grönt man ska äta varje dag.

Två gånger per termin arrangeras även möten med föräldrarna utan barn. Då brukar socialtjänsten, folktandvården, rektorn eller områdespolisen bjudas in, beroende på vad föräldrarna är intresserade av.

– Dessutom har vi egna "kurser" med sockerskola och med barnkonventionen som samtalsunderlag.

Menel Zgoura tror inte att det går att ringa in en enda orsak till de höga ohälsotalen i de områden hon arbetar i. Det är många faktorer som gör att människor inte alltid mår så bra, menar hon.

– Många bor trångt, saknar arbete och har dålig ekonomi. Språksvårigheter och digitalt utanförskap kan också ställa till det. Att jag själv är uppvuxen under samma omständigheter tror jag hjälper mig i kontakten med familjerna, säger hon.