Han blickar in i framtidens sjukvård

Smarta glasögon ger sjukvårdspersonal möjlighet till en kontinuerlig övervakning av svårt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. De kan också användas som telefon och för att streama det som finns framför och dela med andra personer.

Text: Maria Eriksson

Tänk om det vore möjligt att övervaka en intensivvårdspatients puls, blodtryck och hjärtrytm oavsett var man befinner sig på avdelningen, i stället för att vara fastlåst vid en stationär skärm. Tanken dök upp under en brainstorming där Charlotte Romare och hennes kollegor vid intensiven på Blekingesjukhuset i Karlskrona deltog. En tanke som sedan fördes vidare till ett IT–företag där några nappade och bildade innovationsprojektet SUCCE. Lösningen heter smarta glasögon som via en specialanpassad applikation kan visa den önskade informationen för användaren i glasögonens prisma.

– Du måste titta upp till höger, in i en liten prisma och där ser du de aktuella övervakningsparametrarna. De ligger som ett extralager med digital information i synfältet, så de fungerar lite som en backspegel. Du väljer själv om och när du tittar på dem, säger Charlotte Romare, intensivvårdssjuksköterskan som vid Blekinge Tekniska Högskola nyligen disputerat på hur smarta glasögon kan användas vid övervakning inom vården.

Smarta glasögon kan ses som en yngre släkting till virtual reality-glasögon, VR, som länge utnyttjats inom hälso- och sjukvården inom rehabilitering och barnsjukvård. Men när man med VR-glasögonen helt omsluts av en annan värld så är man kvar i den riktiga med de smarta glasögonen.

Projekt där smarta glasögon testas inom hälso- och sjukvården på olika sätt pågår världen över och möjligheterna är vad man gör dem till. Ett användningsområde som redan testats mer skarpt är dess förmåga att i realtid livestreama och dela med sig vad bäraren ser till människor som befinner sig på andra fysiska platser. En funktion som används framför allt i undervisningssyfte hos läkarstudenter. På distans ser de det som glasögonen ser och följer operationen på sin dator eller genom sina glasögon. Samtidigt kan de prata och ställa frågor till den opererande kirurgen för glasögonen kan även användas som en telefon.

I sin studie har Charlotte Romare utvärderat övervakningsfunktionen och kommit fram till att sjuksköterskorna tyckte att de hade bättre koll på patienten med glasögonen. Nästa steg kan vara att testa möjligheten till larmhantering. Att med ett kort röstkommando stänga av ett larm när man konstaterat att patienten inte behöver omedelbar hjälp. Det underlättar om man står bunden hos en annan patient och lägger om ett sår. Man slipper ta av sig förklädet, sprita av händerna för att sedan ta sig till patienten som larmar som man gör idag.

I Göteborg på Sahlgrenska Sjukhuset arbetar Per Enlöf som anestesisjuksköterska. Även på Sahlgrenska testas smarta glasögon som övervakningsmetod och för att få ut vad de vill ha, så har de själva byggt mjukvaran. För Per Enlöf del underlättar glasögonen då han kan blanda läkemedel och utföra andra arbetsuppgifter men ändå kontinuerligt följa de vitala parametrarna under operationen. Framöver vill man också testa om kommunikationen mellan anestesisjuksköterskan och anestesiläkaren kan förbättras och framför allt bli snabbare.

– I dagsläget vid problem måste sjuksköterskan ringa läkaren som då kommer till rummet, tittar för att sedan ordinera läkemedel om det behövs. Med smarta glasögon live streamas det som sjuksköterskan ser till läkaren, så en ordination skulle kunna ges på distans, vilket förkortar beslutstiden och gynnar patienten, säger Per Enlöf som är doktorand vid Göteborgs Universitet.

I framtiden vill man testa live stream-funktionen mer genom att låta operatören ta in extern hjälp vid behov. I teorin kan en extern kirurg sitta var som helst i världen och ändå följa och stötta operationen i Göteborg.

Hittills har smarta glasögon främst testats inom sjukhusväggarna. Nu tar man ett steg till i Storbritannien där man snart drar i gång en studie där distriktssköterskor använder smarta glasögon vid hembesök hos äldre patienter. Syftet i Lincolnshire är att se om glasögonen kan dra ned på tiden som sjuksköterskorna lägger ned på dokumentation.

– Våra distriktsköterskor lägger ned halva arbetstiden på administration, tid som de skulle behöva lägga på patienten som de är hos, säger Farhan Amin som är allmänläkare och har utvecklat mjukvaran som används.

Vid hembesöken kommer sjuksköterskorna via glasögonen koppla upp sig mot patientens journal på vårdcentralen och med röstkommandon sköta en del av dokumentationen som tidsbokning.

– När sjuksköterskan säger ”refer” reagerar glasögonen på det och kopplar upp sig mot en tidbok och kan med hjälp av kommandon förstå skillnaden mellan läkare och sjukgymnast och boka tid hos rätt profession, säger Farhan Amin.

Eftersom runt 40 procent av de äldre patienterna som deltar i studien har svårläkta sår så är de brittiska glasögonen utrustade med en ”thermal imaging”-funktion som känner av värmeökning runt såren. Ett viktigt symtom på att såret inte läker och kanske är infekterat. Då kan sjuksköterskan koppla upp sig live mot en allmänläkare som på distans bedömer såret genom att titta på det genom ”thermal imaging”-filtret och ordinera lämplig behandling. En win-win-lösning för både en äldre patient och läkaren, menar Farhan Amin.

Enligt Charlotte Romare är det viktigt att tekniken inte stör så att patienten blir lidande för att fokus hamnar på tekniken i stället. Det får inte hända menar hon. Inte heller får onödiga larm och andra ljud störa dem som arbetar runt omkring, som i en operationssal.

– Ännu kommer det att dröja ett tag innan tekniken är färdig, den behöver utvecklas mer och flera upprepade studier behövs för att den ska bli kliniskt användbar och underlätta vården.

Idag är våra sjukhusmiljöer så komplexa att när man stoppar in en ny grej så påverkar det hela systemet. Därför är det viktigt att verkligen hitta tillfällena när de tillför något, som vid patienttransporter eller när man kommunicerar med läkare, säger Charlotte Romare.

Ytterligare ett sådant tillfälle kan, enligt Charlotte Romare, vara ökad tillgång till barnmorskornas CTG-kurvor tack vare glasögonen. Eller inom den prehospitala vården där personal på akuten kan följa patienten redan på olycksplatsen och vet då hur de ska förbereda sig.

­­– Tekniken är här för att stanna och när den är färdigutvecklad går inte att säga. Men det jag tror mycket på är att man i framtiden inte kommer att vara begränsad till stationär utrustning. Sedan kanske det i slutändan inte ens handlar om glasögon, utan kan vara en helt annan lösning, säger Per Enlöf.