Är AI lösningen?

Människor blir allt äldre och behöver omsorg under längre tid. Samtidigt är kompetensbristen inom vården skriande hög. Kan tekniken lösa problemet?

Text: Lotta Engelbrektson

Det är förstås härligt att människor blir allt äldre och håller sig friska långt upp i åldrarna. Många har aktiva liv och yrkesarbetar i flera år efter pensionen. Men det betyder också att vården kan tvingas till svåra prioriteringar i framtiden när många behöver vård samtidigt.

Mats Olsson, som har genomfört flera projekt och analyser om framtidens vård som projektledare på Kairos Future, pratar om den stora omställningen i vård- och omsorgssystemet som vi har framför oss.

– Den kommer att bli svår att hantera på många plan. Men kompetensförsörjningen kommer vara det största problemet, säger han

Mats Olsson är tyvärr inte särskilt optimistisk. Alla vackra ord om nära vård och digitala lösningar har ett antal utmaningar som inte blivit särskilt belysta, tycker han.

Mats tar ambitionen med nära vård som exempel.

– Om vi ska flytta hem en stor del av äldre och sjuka patienter behöver vi en helt annan infrastruktur och nya digitala informationsflöden. Inledningsvis måste vi fundera över hur vi ska få ut all utrustning och allt förbrukningsmaterial till alla dessa hem, säger han.

Kommer alla bostäder vara anpassade till dialysapparater och robotduschar? Får de ens plats? För att inte tala om de personella resurser en omställning till nära vård kommer att innebära.

– Bristen på kompetens är inte specifikt för vården, varenda bransch har samma utmaning. Om vi ska locka unga till vården behöver vi arbeta med värderingsfrågor. De yngre generationerna har generellt inte samma syn på arbete som de äldre, säger Mats Olsson.

Alla kommuner och regioner står inför samma problem. Hur ska de lyckas rekrytera nya sjuksköterskor och vad ska de göra för att behålla dem på arbetsplatserna?

– Bilden av den lojala sjuksköterskan som släcker lampan när hon går behöver förändras. Jobbet har inte samma innebörd för unga människor som det hade förr. De yngre söker en balans mellan arbete och fritid, vilket kan vara svårt för chefer och ledare att acceptera och hantera.

Mats Olsson efterlyser en modernare syn på teamarbete och individanpassade ledarskaps- och coachingmetoder. Arbetsgivarna måste inse att det har skett en förändring i sättet att se på arbete och de behöver seriöst fundera över vilka konsekvenser den får, menar han.

– Kanske behöver också sjukvården nya yrkesgrupper i framtiden. Om till exempel vårdapparaten flyttar en del av resurserna till hemsjukvård krävs en stor logistikapparat. Likna den vid ett flygledartorn varifrån personal och hjälpmedel fördelas. Det har egentligen inte mycket med vård att göra, säger han.

Att vi blir allt äldre är ett faktum. Redan nu tros morgondagens 110–120-åringar ha sett dagens ljus. Men hur de mår och vilka funktioner de kommer att ha på ålderns höst är svårt att sia om, menar Mats Olsson.

– Hur många av dem kommer att vara helt fria från medicinska problem? I dag har majoriteten av befolkningen över 70 år bekymmer med slitna höfter och knäleder. Dessutom ska de kunna behärska den moderna tekniken de kommer att bli hänvisade till, säger han.

Hälso- och sjukvårdens största hopp är att stärka den förebyggande vården. Att patienterna kan förmås att genomföra livsstilsförändringar för att bättra på sin hälsa och undvika sjukdom. Om åldersrelaterade sjukdomar kan minskas, eller debutera senare, skulle det uppstå en win-win-situation. Människor mår bättre och får en högre livskvalitet, samtidigt som hälso- och sjukvårdssystemet sparar pengar på färre behandlingar.

Den stora utmaningen med förebyggande vård är att den behöver tillämpas innan sjukdomarna faktiskt bryter ut.

– Därför måste sjukvårdspersonalen vara säker på att investeringen är värd att göra och att den verkligen avvärjer större kostnader i framtiden, konstaterar Christian Riedel, som är gruppledare för The Riedel Lab på Karolinska Institutet,

Forskargruppen studerar molekylära mekanismer som styr åldrandet och åldersrelaterade sjukdomar och Christian Riedel har goda besked. Åldrande kan bromsas genom livsstilsförändringar. De mest genomförbara, som man känner till just nu, är de som handlar om hälsosam mat och motion.

– Åtminstone från modellorganismer vet vi att kaloribegränsning och periodisk fasta förlänger hälsospannet och livslängden. Även fysisk träning har goda effekter, säger han.

När det gäller farmakologiska interventioner är forskningen fortfarande i sin linda, men enligt Christian Riedel finns det flera studier att vara uppmärksam på.

– De mest lovande läkemedlen som undersöks just nu är metformin, rapamycin och NAD-tillskott, berättar han.

Forskare har upptäckt att metformin, som vanligtvis ordineras till diabetespatienter, även kan förebygga ålderssjukdomar. Rapamycin som används vid transplantationsbehandlingar har visat sig kunna stärka immunförsvaret, minska inflammation och skydda mot åldersrelaterade sjukdomar. Även tillskottet NAD+ nikotinamidadenindinukleotid, har visat sig ha positiv effekt.

I väntan på att föryngringspiller kommer ut på marknaden är det fortfarande träning och mat som gäller. Plus att genomföra regelbundna hälsokontroller. Christian Riedel tror att den förebyggande vården skulle vara betjänt av att människor hade enklare tillgång till sin vårdcentral och sin läkare och tror att mobilappar kan vara ett första steg. Att däremot kunna skräddarsy behandlingar för varje patient, med hänsyn till gener, miljö och livsstil, kräver fortfarande för stora resurser.

– Om jag måste gissa, förväntar jag mig en bred tillämpning av precisionsmedicin först under de närmaste 10–20 åren, säger Christian Riedel.

Att patienter ska ta större ansvar för sin hälsa, med stöd av digitala hjälpmedel och AI, är den stora förhoppningen för att klara utmaningarna inför framtidens vård. En vision är att människor själva ska sköta sina hälsokontroller och att informationen analyseras med hjälp av AI, artificiell intelligens. När något värde sticker i väg åt fel håll larmar systemet och patienten får kontakt med vården.

Mats Olsson på Kairos Future är skeptisk. Han är rädd för att digitaliseringen kommer att göra vården ännu mer ojämlik än den redan är idag. De som är välutbildade och välbeställda kommer att utnyttja alla apparater och bli världens bästa patienter. De övriga riskerar att överges av sjukvården.

– Du måste få användarna att vilja samarbeta också. Vi har inte jättebra historik när det gäller rökning och diabetes. Alla patienter vet vad de behöver göra, men hur god är följsamheten, säger han.