Ledare

Var femte person lider av långvarig smärta och ofta hittar sjukvården ingen förklaring till det onda. Sachsska barn- och ungdomssjukhuset tar emot unga med smärta, som tidigare utretts av den vanliga vården utan resultat.

På Sachsska gör man en fördjupad kartläggning – hur uppstod smärtan, vad kan den kopplas till och hur påverkas den av livet i stort? I teamet finns förutom sjuksköterska, även smärtläkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och gynekolog. Psykologer finns också tillgängliga. I arbetet utgår de ifrån ett biopsykosocialt perspektiv, där hänsyn tas till samspelet mellan kroppsliga reaktioner, den psykiska hälsan och sociala aspekter. Kropp och själ hänger samman.

Daniel Maroti är inne på samma spår. Han forskar om hur emotionella trauman kan påverka nervsystemet och framkalla smärta, utifrån den nyutvecklade terapiformen Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET). Han håller även kurser för sjuksköterskor och annan vårdpersonal, med syfte att öka kunskapen om funktionella somatiska syndrom, det vill säga sjukdomar som sjukvården inte hittar någon orsak till – där patienter söker vård för kroppsliga symtom, men där psykologiska faktorer kan spela en stor roll för symtombilden. Sjuksköterskornas roll är viktig, menar han. De träffar ofta patienterna i ett tidigt skede och ställs rätt frågor redan här är mycket vunnet.

Vår porträttperson i detta nummer, sjuksköterskan Helena Myhre, har en lite annorlunda arbetsplats. Hennes patienter är intagna på Tygelsjöanstalten, utanför Malmö. Ofta har de intagna prioriterat bort sina sjukdomssymtom, berättar hon. I stället har många använt droger för att döva både fysisk och psykisk smärta. En viktig del av hennes arbete går ut på att informera patienterna om hälsa och egenvård, då detta är något helt nytt för de flesta av dem.

Nästa nummer av Omvårdnadsmagasinet kommer att handla om Framtidens Äldrevård. Vilka andra teman vill ni läsa om framöver? Skriv till mig och berätta!

Publiceringsdatum: