Allt fler gravida söker sig till primärvården

Hur kvinnor mår under graviditeten är starkt kopplat till inkomst och födelseland. Kontakterna med primärvården för psykisk ohälsa har ökat kraftigt och många gravida kvinnor behandlas med antidepressiv medicin.

Gravida kvinnor med låg utbildningsnivå och ekonomisk utsatthet har sämre hälsa än kvinnor med högre utbildning och bättre ekonomi. Bland annat är det nästan fyra gånger så vanligt med obesitas hos kvinnor med förgymnasial utbildning, jämfört med dem med högre utbildning. Även kvinnor från Afrika, Latinamerika och Mellanöstern har i större utsträckning övervikt och obesitas än svenskfödda mammor.

– Att väga för mycket under graviditeten innebär en risk för att utveckla diabetes. Det ökar också risken för att barnet ska födas för tidigt och andra komplikationer under förlossningen, säger Cecilia Magnusson, överläkare på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Hon är en av författarna till en nyligen publicerad rapport om hälsa och graviditet, baserad på alla registrerade graviditeter i Stockholms län mellan 2014 och 2020. I studien har man kopplat ihop mammornas och deras nyföddas hälsodata med SCB:s register över kvinnornas utbildningsnivå, inkomst och födelseland.

– Tanken var att kunna studera hur stora de sociodemografiska skillnaderna är i gravida kvinnors och nyföddas hälsa och om de har förändrats över tid, berättar hon.

Kontakterna med primärvården för psykisk ohälsa har också ökat kraftigt under perioden och många gravida kvinnor behandlas med antidepressiv medicin. Nya rutiner för att upptäcka depression hos mödravården har påverkat hur många som hittas och behandlas. Men här är det de svenskfödda mammorna som sticker ut. De föreskrivs betydligt oftare antidepressiva mediciner jämfört med utrikesfödda kvinnor.

Trenden behöver dock inte betyda att kvinnor från andra länder mår bättre generellt än de som är födda i Sverige. I stället kan det tyda på att det finns ett mörkertal.

Gravida från subsahariska Afrika har till exempel bara hälften så många kontakter med primärvården för psykisk ohälsa som svenskfödda.

– Det är också sannolikt att olika grupper svarar olika på frågor kring nedstämdhet och oro. Den som har sämre tilltro till myndigheter kanske inte vill säga att hon ofta är ledsen av rädsla att bli betraktad som dålig förälder, säger Cecilia Magnusson.

Utlandsfödda mammor har också färre kontakter med mödrahälsovården än svenskfödda.

– I den bästa av världar skulle alla blivande mammor följa mödrahälsovårdens program med regelbundna hälsokontroller. Men om kvinnorna inte dyker upp måste man kanske fundera på alternativa arbetssätt, funderar Cecilia Magnusson.

– Jag förstår att det är frustrerande att stå i första linjen och göra allt man kan och sen kommer inte kvinnorna í alla fall. Kanske behöver vi tänka nytt, säger hon.

En tanke är att utveckla det preventiva stödet i samverkan med de grupper som behöver det mest för att reda ut vad som inte fungerar.

– Efter födseln blir det också mycket fokus på barnet. Men det skulle kunna vara ett tillfälle att fånga upp mammorna och ge dem stöd till livsstilsförändringar. Vi skulle kunna göra mer i eftervården, säger hon.

Det som var positivt i rapporten är att såväl rökning som alkoholproblem hos gravida fortsätter att minska över tid, även om det fortfarande finns stora skillnader mellan grupperna. Det är till exempel vanligare med rökning bland kvinnor med lägre utbildning, liksom bland kvinnor med ursprung i Öst- och Sydeuropa.

– Vi ser samma mönster med rökning som vi gör med övriga parametrar. Hälsoriskerna hänger ihop med social och ekonomisk utsatthet.