Så ojämlik är hälsan i Sverige

Högutbildade har bättre hälsa, större tillgång till vård och lever längre än personer med lägre utbildning. Enligt nya siffror lever personer med eftergymnasial utbildning i genomsnitt fem och ett halvt år längre än personer med förgymnasial utbildning.

Text: Lotta Engelbrektson

När Region Stockholm släppte sin Folkhälsorapport för 2023 kunde det återigen konstateras: Även om folkhälsan generellt blir bättre, är det inte en sanning för alla.

Tydligast syns skillnaden på livslängden. Personer med eftergymnasial utbildning lever i genomsnitt fem och ett halvt år längre än personer med förgymnasial utbildning.

– Det här blev tydligt under pandemin. Covid-19 slog betydligt hårdare mot personer med kort utbildning och utomeuropeisk bakgrund, säger Vicky Bartelink, som varit huvudredaktör för Folkhälsorapporten.

Det spelar nästan ingen roll vilka sjukdomar det handlar om. Patientens utbildningsnivå är avgörande för hälsan på alla plan. Till exempel uppger 49 procent av stockholmarna mellan 50 och 78 år, med förgymnasial utbildning, att de lider av högt blodtryck. Motsvarande siffra för högutbildade är 29 procent.

– När vi har tittat på sjukhusinläggningar kan vi även se att personer med låg utbildning har tre och en halv gång så hög risk för att drabbas av stroke och 2,6 gånger högre risk att få en hjärtinfarkt, säger Vicky Bartelink.

Samma skillnad syns vid diabetes, som är dubbelt så vanligt bland lågutbildade, jämfört med högutbildade.

– Lågutbildade har också fler riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som rökning, övervikt och högt blodtryck, säger Vicky Bartelink.

Mycket handlar om levnadsvanor. I folkhälsoenkäten, som ligger till grund för rapporten 2023, har 23 000 personer svarat på frågor om rökning, alkohol och andra levnadsvanor. Resultatet har därefter jämförts med tidigare rapporter.

De glädjande nyheterna är att allt fler människor skattar sin egen hälsa som god eller mycket god och att rökningen har gått ner drastiskt i alla grupper. För tjugo år sedan rökte nästan var femte stockholmare, idag är siffran nere i tio procent. Men även när det gäller rökning finns skillnader beroende på utbildningsnivå.

– Bland dem som endast har förgymnasial utbildning är det tio procent som röker, jämfört med tre procent bland dem med eftergymnasial utbildning, säger Vicky Bartelink.

När det gäller psykisk ohälsa finns ett stort orosmoment. Siffrorna från rapporten tyder på en rejäl underdiagnostik, särskilt i grupper med lägre utbildning.

När deltagarna själva fick skatta hur de mår, uppgav var fjärde person med förgymnasial utbildning att de har symptom som tyder på depression eller ångest. Motsvarande siffra för högutbildade var 14 procent.

– Men bara tio procent av samtliga som svarade på enkäten hade fått en diagnos, säger Vicky Bartelink.

En annan tydlig trend i årets folkhälsorapport är att övervikt och obesitas är ett växande problem. Men här är skillnaderna i utbildningsnivå inte lika tydliga. Nitton procent av dem med förgymnasial utbildning och elva procent av de högutbildade har diagnosen obesitas.

– Nästan hälften av alla svenskar väger för mycket. Något fler, 54 procent, av dem som är födda utanför Europa har övervikt.

Fjorton procent av alla dödsfall i Stockholms län anses orsakas av ohälsosamma matvanor. Utvecklingen går dessutom åt ett negativt håll. Andelen vuxna som inte äter frukt och grönsaker varje dag har blivit blir allt större. I Folkhälsorapporten 2023 uppgav 40 procent av männen och 28 procent av kvinnorna att de äter grönsaker mindre än en gång per dag.

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är också stora. Personer med kort utbildning äter mindre frukt och grönt och dricker mer läsk och sötade drycker än andra.

Det finns ett växande intresse på alla nivåer – forskare, politiker, läkare och allmänheten – att kunna mäta ojämlik hälsa. Matteo Bottai, professor och chef för enheten för biostatistik vid Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet, har tagit fram en ny metod som väger information från olika källor för en rättvisare analys.

– Det finns massor av studier och vetenskapliga artiklar som inte har uppmärksammats särskilt mycket, men som kan tillföra kunskap om de förs samman med andra källor. När vi sen lägger till basfakta som könsfördelning, inkomster och geografiskt område kan vi urskilja ett mönster, förklarar han.

Matteo Bottai liknar metoden vid det gamla spelet Master Mind som går ut på att deltagarna ska lista ut varandras färgkoder med hjälp av små ledtrådar. Varje gissning säger inte så mycket, men tillsammans kan informationen knäcka koden.

– Målet är att utveckla en metod som kan ligga till grund för politiska beslut. Om beslutsfattare till exempel ska införa lagar eller förbud kan de inte vila på generella råd. Då måste det finnas kunskap som ger ett tydligt ja- eller nej-svar, säger han.

Redan nu används metoden i en pilotstudie som genomförs vid USA:s miljöskyddsmyndighet EPA. Frågeställningen där är om ett visst bekämpningsmedel ska förbjudas eftersom det kan vara skadligt för människors hälsa.

– Ett förbud skulle ha stor inverkan både på dem som arbetar med medlet och industrierna som tillverkar det. Därför är det viktigt att identifiera vilka grupper som är sårbara och om ett förbud gynnar alla eller bara vissa individer, säger Matteo Bottai.

I takt med att medvetenheten om skillnaderna i människors hälsa ökar har också mängden av data och kvaliteten på den förbättrats under senare år. Det har gett forskarnas en större möjlighet att analysera vad ojämlikheterna beror på, förklarar professorn.

– Vi planerar att presentera en första publikation om vår forskning inom ett år, men jag tror att vår applikation kommer att börja användas tidigare. Den är efterfrågad och kan förhoppningsvis vara till praktisk hjälp för både beslutsfattare och sjukvården, säger han.

Susanne Andermo som är biträdande lektor på Avdelningen för Omvårdnad, NVS, vid Karolinska Institutet forskar om hälsofrämjande arbete i olika projekt. Ett av dem är En frisk generation, som har ambitionen att bryta trenden med ojämlik hälsa.

– Projektet fokuserar på aktiviteter och kostvanor för familjer i socioekonomiskt svaga områden. Närvi har utvärderat programmet har vi sett stor effekt både på psykisk och fysisk hälsa, säger hon.

De barn och föräldrar som deltagit i programmet rör sig mer än de gjorde tidigare och de uppger att de har lärt sig nya saker. Men den största vinsten som Susanne Andermo kan se, är att familjerna som träffas två gånger i veckan har fått en ny gemenskap.

– Det var väldigt tydligt att det sociala sammanhanget var det som betydde mest för många av deltagarna. För flera av dem innebar familjeprogrammet att de fick en mer meningsfull fritid, säger hon.

Läs mer om En Frisk Generation

Susanne Andermo arbetar med ett flertal projekt för att främja hälsosamma levnadsvanor, bland annat inom barnhälsovården. Hon utvärderar även en interventionsstudie i årskurs åtta. Projektet går ut på att förlänga skoldagen med extra fysisk aktivitet, läxläsning och aktivitetspaus, en promenad med ljudböcker i öronen.

Om de olika forskningsprojekten kan utjämna ojämlikheten i folkhälsan, vill dock Susanna Andermo låta vara osagt. Det beror på vad man menar med begreppet ”jämlik hälsa”, säger hon.

Även om statistiken pekar på att vissa grupper har sämre hälsa än andra, är situationen komplex.

– Projekten har som mål att främja jämlik hälsa. I exemplet med En Frisk Generation framkom att det var viktigt att uppmuntra goda levnadsvanor, men en lyckad integration och upplevelsen av att man är en del av samhället visade sig vara minst lika betydelsefullt, säger hon.