Nytt arbetssätt mot psykisk ohälsa på vårdcentraler

Region Dalarnas nya arbetssätt kring psykisk ohälsa på vårdcentraler blir nu permanent. Tack vare modellen med ”depressionssjuksköterskor” är man i fas med det nya kunskapsstödet från SKR.

Text: Tim Andersson

Många patienter som söker upp primärvården för depression eller ångestsyndrom riskerar att lämnas mer eller mindre ensamma med mediciner. Inte i Dalarna. Där tas de om hand av en specialutbildad ”depressionssjuksköterska”, eller vårdsamordnare för psykisk ohälsa, som det egentligen heter.

Vårdsamordnarna följer kontinuerligt upp hälsa och eventuell medicinering med mätinstrument och skattningsskalor, och kan på egen hand justera dosen vid behov och om delegering finns.

I samtal försöker de samtidigt lära känna patienterna och dess omständigheter, och diskuterar levnadsvanor kring sådant som kost, sömn och motion. Ibland skriver man ut fysisk träning på recept. Det berättar Helena Forselius, psykiatrisjuksköterska och samordnare för Vårdsamordning i Dalarna.

– Det här är personcentrerad och evidensbaserad vård som skapar stor trygghet för patienterna. Kontakten varar i upp till tre månader, men längre vid behov och under den tiden finns möjlighet att när som helst kontakta sin vårdsamordnare via telefon. Vi finns alltid där.

Vårdsamordnarna har nyckelrollen i relation till patienterna, med de arbetar inte ensamma. Deras uppgift är att hålla ihop ett team av distriktsläkare, psykologer, samtalsbehandlare, rehab koordinator och även konsultpsykiatriker.

– När vi har patienter som inte blir bättre så remitterar vi dem till öppenvårdspsykiatrin för bedömning.

En bakgrund till att man införde det nya arbetssättet i Region Dalarna 2018 var bland annat distriktsläkarnas pressade situation, men också en studie som visade att den genomsnittliga patienten avslutade medicineringen den elfte dagen. Antidepressiva läkemedel innebär ofta initialt höjda ångestnivåer och biverkningar som trötthet, illamående och dålig mage, och utan stöd eller information kan motivationen till att fortsätta försvinna.

– Nu finns vi där, kan berätta vad som händer framåt och förklara att det blir bättre, säger Helena Forselius.

En av vårdsamordnarna för psykisk ohälsa i Dalarna är Jenny Redlund, som arbetar på Koppardalens vårdcentral i Avesta. Hon berättar att hon själv i perioder lidit av psykisk ohälsa och brinner för ämnet.

– När jag fick den här möjligheten kände jag ”wow” – att kunna hjälpa patienten redan på vårdcentralsnivå är fantastiskt. Det har ju länge funnits sjuksköterskor som följer upp somatiska sjukdomar, men inte psykisk ohälsa vid läkemedelsinsättning.

Tidigare jobbade Jenny Redlund inom psykiatrin, men bytte tjänst 2022. Hon upplever stor skillnad i arbetssätt mellan de två arbetsplatserna.

– Här jobbar vi enligt ett strukturerat arbetssätt. Gången är tydlig: Patienten ringer in via telefonrådgivningen, kommer till läkaren och bokas till vårdsamordnaren. Man får en tid i handen. Den strukturen är jag inte van vid från psykiatrin, där det mer handlade om att släcka bränder.

En kvalitetsuppföljning inom regionen visar att 90 procent av de allmänläkare som deltog i undersökningen upplever en förbättring av sin arbetsmiljö när det gäller patienter med psykisk ohälsa sedan införandet av vårdsamordnare. Dessutom anser 95 procent av allmänläkarna att vårdkvaliteten för dessa patienter har ökat.

Resultaten visar också att patienterna själva generellt är mycket positiva. Jenny Redlunds erfarenheter bekräftar den bilden. Hennes patienter uttrycker ofta tacksamhet över tryggheten och tillgängligheten, och över att de äntligen blir lyssnade på. Många tar upp trauman och svåra erfarenheter i samtalen med henne.

– Ungefär en vecka efter läkarbesöket träffar jag patienten för ett första möte på 45–60 minuter. Där handlar det inte bara om att följa upp medicineringen, utan också om att lära känna personen. När jag märker att patienten känner sig trygg i rummet brukar jag fråga om patienten utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Om svaret är ja går jag in djupare. Ofta får jag höra efteråt: ”Vad skönt att du vågade fråga.”

Region Dalarna var tidigt ute med sin modell, som från början kommer från USA. Tack var den ligger de nu väl i fas med det nya kunskapsstödet Vårdförlopp depression från SKR, berättar Helena Forselius

– Vi behöver jobba vidare med patienter som har problem med ekonomi och spelberoende, men i övrigt följer vi det nästan till punkt och pricka.

Region Dalarnas framgångar har fått andra regioner och mottagningar att visa intresse. Halland har startat en besläktad satsning, och en vårdcentral från Delsbo har varit på besök och tagit så starka intryck att de bestämt sig för att göra något liknande på egen hand.

– Jag ser egentligen inga nackdelar med vårt arbetssätt. Visst kostar det en del. Du behöver ju ha en sköterska som finns tillgänglig och har en egen mottagning, men på en samhällsnivå sparar vi in de pengarna. Vi vet ju att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivningar.