Färre sjukskrivningar med kliniskt utvecklingsår

För att underlätta övergången mellan utbildning och arbete för sjuksköterskor har ett stort antal sjukhus i landet ett kliniskt utvecklingsår. Först ut var Akademiska sjukhuset. Mindre stress och en lägre grad av sjukskrivning är resultatet.

Text: Tim Andersson

På sjukhus runt om i landet finns olika former av yrkesintroduktioner för bland annat nyexaminerade sjuksköterskor, med syftet att underlätta övergången från studier till arbete. Nu har ett nätverk mellan programmen upprättats, och i våras hade man ett första möte, i Göteborg. Med ett par undantag var alla regioner representerade.

På plats fanns Veronica Granath, enhetschef för Kliniskt träningscentrum (KTC) och en av dem som utvecklade Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) på Akademiska sjukhuset år 2015.

– Syftet med mötet var att få mötas och jämföra med varandra, dela erfarenheter, framgångsfaktorer och utmaningar. Men också att ta del av forskning. Det forskas ganska mycket på området, berättar hon.

Vad hon upptäckte under forskningsgenomgången var att KUÅ:s modell i stora delar har testats på olika håll i världen med fina resultat. Programmet i Uppsala skiljer sig från andra i Sverige bland annat genom sitt stora intag – åttio personer varje termin – och sin ambition, där deltagarna viker 2–4 dagar i månaden för programmet.

Något som visat sig särskilt framgångsrikt, i forskningen och på Akademiska, är kombinationen av praktiska och teoretiska delar. Programmet inleds med konkreta övningar.

– De som kommer till oss är från en akademisk värld, och de är inte jättesugna på att sätta sig och lyssna på föreläsningar. De vill arbeta med händerna, och det får de göra de första tillfällena. Vi jobbar mycket med praktisk träning, för att sedan längre fram fylla på med mer föreläsningar, berättar Veronica Granath.

Bland momenten finns sådant som exempelvis sårvårdsdag, trauma, att möta sorg och krisreaktioner, och anhörig- och patientperspektiv, där bland annat företrädare från Ung cancer pratar om hur det är att vara cancersjuk i vården. De praktiska delarna rymmer bland mycket annat simuleringsövningar, där läkare och sjuksköterskor tillsammans går in och löser medicinska fall.

Carin Blomgren och Sussie Boman Skoglund, som är sjuksköterskor, utbildningsledare på KTC och ansvariga för KUÅ, menar att programmets bredd skapar en stabil grund för sjuksköterskorna.

– De får repetera sådant som de redan vet, samtidigt som de får fördjupade kunskaper. Det skapar en trygghet för de nyexaminerade, och det stärker deras kompetensförsörjning, säger Carin Blomgren.

En viktig del av KUÅ i Uppsala är reflektionstiden, där deltagarna träffas i undergrupper tillsammans med en erfaren sjuksköterska. Där får de möjlighet att prata om upplevelser och erfarenheter, och diskutera vad som egentligen innefattas i yrkesrollen.

– Det är nog ganska skönt när man är ny att känna att man inte är ensam, att man kan stötta sig mot sina kollegor. Steget till yrkeslivet är stort, och det är tufft där ute, berättar Sussie Boman Skoglund.

Så hur har det gått för KUÅ, som nu är inne på åttonde året? Vilka har effekterna varit? Programmet är svårt att utvärdera i sin helhet, berättar Veronica Granath, eftersom det finns så många parametrar att ta hänsyn till. Men studier visar att den grupp av sjuksköterskor som har gått KUÅ upplever mindre stress och tenderar att ha en lägre grad av sjukskrivning än den som inte har gjort det.

– Vi gör också chefsutvärderingar, och även där verkar man uppleva att sjuksköterskorna mår bättre och blir tryggare tack vare KUÅ. Med det resultatet kan vi säga att programmet är lyckat.

Visst finns det samtidigt utmaningar, inte minst kopplat till antalet deltagare. Det innebär ett inte försumbart arbete att rodda runt 80 sjuksköterskor mellan olika moment, schemaplanera och boka lokaler.

Ett annat potentiellt problem är den bemanningsproblematik som många verksamheter kämpar med.

– Den kan få cheferna att känna: ”Jaha, nu ska de här medarbetarna i väg igen – hur ska jag då få schemat att gå ihop?” Man är kort om folk. Programmet är obligatoriskt, men verksamheten måste gå först, så det är lätt hänt att en KUÅ-dag blir indragen för en deltagare, berättar Veronica Granath.

Visst kostar det också en del, även om det inte är enheterna som står för finansieringen (deltagarnas lön under KUÅ-dagarna kommer från HR och kompetensförsörjningen). Men programmet innebär samtidigt tydliga vinster för organisationen. Det skapar inte bara säkrare sjuksköterskor och en gemensam kunskapsbas hos alla nyanställda, utan det fungerar också som ett dragplåster.

– Det finns de som söker sig till vår region just på grund av programmet, vilket är väldigt positivt. I dessa tider av personalbrist och stor omsättning av medarbetare betyder det att vi i får ha de här sjuksköterskorna hos oss under i alla fall ett år, säger Sussie Boman Skoglund.

KUÅ i Uppsala är uppenbart populärt. En ny omgång av deltagare har precis börjat, och platserna är fullbokade. Utbildningsledarna förstår varför.

– Vi önskar att vi själva hade haft KUÅ när vi började som sjuksköterskor en gång i tiden! säger Carin Blomgren.