Ordförandes ord

Ökande temperatur, luftföroreningar, ökad färskvattenanvändning, förlust av biologisk mångfald och markförstöring påverkar folkhälsan negativt och är en av de största utmaningarna för hälso- och sjukvården.

Världshälsoorganisationen beskriver klimatpåverkan som det största hälsohotet mot mänskligheten. Hälso- och sjukvården är en del av problemet, genom att orsaka betydande utsläpp av växthusgaser – men även en viktig del av lösningen, utifrån vår uppgift att förhindra och hantera klimatförändringens effekter på hälsan. I arbetet för klimatet är det avgörande att sjukvårdens professioner samverkar och flera goda exempel på detta finns både lokalt och nationellt.

Sjuksköterskor har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma livsstilsfaktorers betydelse för klimatet och att stödja och motivera patienter till hälsosamma levnadsvanor. Goda levnadsvanor med hälsosam kost, ökad vardagsmotion och minskat tobaksbruk ger både bättre hälsa och minskar klimatpåverkan. Varje gång vi sjuksköterskor diskuterar levnadsvanor med en patient så gör vi samtidigt något bra för klimatet.

Svensk sjuksköterskeförening vill fortsätta främja en utveckling som leder till både en god livsmiljö och en god hälsa. Kunskap om klimatförändringarna och dess konsekvenser för folkhälsan samt frågor om hållbarhet behöver finnas med i sjuksköterskornas grund-, specialist- och forskarutbildningar.

Vi behöver tillsammans även agera för hälso- och sjukvårdens egen klimatpåverkan där förbrukningsvaror, läkemedel, transporter och vårdprocesser spelar stor roll. Vi har stora möjligheter att öka kunskapen om hur all vårdpersonal kan arbeta resurssnålt och återvinna material. Vi sjuksköterskor behöver engagera oss på våra arbetsplatser i arbetet med att minska klimatpåverkan och vi behöver göra det här och nu.

Tumme upp: Samarbetet mellan flera professioner i frågor om klimat och hälsa.

Tumme ner: Anpassning till EU-kraven, fortfarande oklart vad som kan räknas som klinisk utbildning i sjuksköterskeutbildningen.

Publiceringsdatum: