Forskning

När känslor blir kroppsliga symptom

Smärta

Vi måste börja ta i frågan om hur oförklarlig smärta kan hänga ihop med emotionella trauman. Det är vi skyldiga patienterna, anser forskaren Daniel Maroti vid Karolinska institutet.

Text: Maja Lundbäck

Trötthet och smärta i kroppen som inte går över av sig själv får många att vända sig till vården. Men trots blodprover och olika tester är det mycket vanligt att läkarna inte kan svara på vad problemen beror på. Nästan var tredje patient inom primärvården har symtom som inte kan förklaras medicinskt. Ibland får patienten veta att de har IBS eller fibromyalgi. Andra gånger antecknar läkaren ”smärta, ospecificerad” eller ”oförklarlig trötthet” i journalen.

– De här patienterna bollas mellan olika vårdgivare och det är ingen som riktigt tar ställning till om symtomen kan hänga ihop med psykologiska faktorer, säger Daniel Maroti, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Daniel Maroti är även psykolog, inriktad på känslofokuserad psykodynamisk terapi. Han menar att vi behöver prata om att fibromyalgi och IBS samt andra tillstånd där man har ont eller är mycket trött – kan hänga samman med psykologiska faktorer. Att inte prata om det är knappast hjälpsamt för den här patientgruppen, anser han.

I dag finns en diagnos som heter Somatic Symptom Disorder, eller kroppssyndrom på svenska. Diagnosen ingår i den psykiatriska diagnoshandboken DSM-5 och innebär ihållande kroppsliga syndrom, som smärta eller trötthet där psykologiska pålagringar som ångest och oro spelar stor roll för tillståndet.

– Amerikanska psykologförbundet räknar med att mellan fem och sju procent har Somatic Symptom Disorder men att diagnosen är vanligare bland personer som söker vård, säger han.

Daniel Maroti har länge brunnit för patienter med medicinskt oförklarliga symtom eller funktionella somatiska syndrom som de också kallas. Engagemanget fick en extra skjuts efter att en vän till honom insjuknat i ME, kroniskt trötthetssyndrom och började må väldigt dåligt.

Senare, när Daniel Maroti arbetade på en rehabiliteringsmedicinsk avdelning, träffade han även på patienter med funktionella somatiska syndrom.

– En del personer med fibromyalgi var väldigt påverkade i sin smärta. Jag träffade också personer med ME som hade det enormt svårt, de var lika funktionsnedsatta som patienter med halvsidesförlamningar. Jag tyckte samtidigt att några jag träffade hade en avvikande emotionell kontakt och började nysta i detta, säger han.

Han intresserade sig för terapiformen EAET, Emotional Awareness and Expression Therapy.

EAET bygger på antagandet att svåra livserfarenheter påverkar nervsystemet negativt liksom förmågan att hantera påfrestningar i livet.

– Om man trycker undan sina känslor kan smärtkänsligheten öka, säger han.

För att få diagnosen PTSD ska man ha varit med om en nära-döden-upplevelse eller varit utsatt för våld. Men enligt Daniel Maroti kan också känslan att ha blivit negligerad under längre tid, samt sorg, skuld och skam också lämna smärtsamma spår i kroppen om de svåra upplevelserna inte bearbetas.

I EAET-behandlingen får patienten bearbeta de livshändelser som har varit svåra och jobba med alla känslor. Patienten får också lära sig självmedkänsla och att visa omsorg mot sig själv – acceptera sina egna behov, men också i vissa fall förlåta gamla förövare.

Även om EAET inte alltid har effekt på de kroppsliga symtomen, så fungerar det ibland. Det har Daniel Maroti själv sett, dels i en pilotstudie på 52 patienter med funktionella somatiska syndrom som han utformade som internetbehandling och som publicerades 2021, dels i en randomiserad och kontrollerad studie.

– Ju mer känslorna blev bearbetade, desto mindre kroppsliga symtom hade patienterna efter behandlingen, förklarar Daniel Maroti.

I den randomiserade studien ingick 74 personer med olika funktionella somatiska syndrom: IBS, migrän, fibromyalgi, kronisk ryggsmärta, annan kronisk smärta och utmattningssyndrom. Hälften av deltagarna fick psykologisk behandling via internet i tio veckor, hälften fick stå på väntelista.

Vid uppföljning av internetbehandlingen efter fyra månader hade sju gånger så många patienter i den grupp som fick psykologisk behandling minskat sina kroppsliga symtom med minst hälften.

– 21 procent i behandlingsgruppen hade minskat sin smärta eller trötthet med minst hälften, medan det endast var tre procent i kontrollgruppen som hade det, säger han.

Idag råder dock knappast konsensus om att funktionella somatiska syndrom kan påverkas av psykologiska processer. Och ibland, när Daniel Maroti söker deltagare till sina studier, märker han att företrädare för patientgrupper avråder sina medlemmar från att delta. Han tycker att det är synd att det finns ett så stort motstånd, särskilt med tanke på att det inte finns annan behandling att tillgå idag.

– Det saknas medicinsk behandling som är botande eller ens hjälpsam. Jag känner i dag stor frustration över att vi inte har en bra vårdstruktur för att hjälpa de här patienterna, säger han.

Daniel Maroti har en stark övertygelse om att kropp och själ hänger ihop på ett mycket mer avancerat sätt än vi brukar tala om.

– Även om det inte är hjälpsamt för precis alla så får många en avgörande hjälp av den behandling som jag har testat i studier, säger han.

Daniel Maroti

Daniel Maroti

Forskare: Karolinska institutet

Titel: Doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Ålder: 43 år

Är även: legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi.

Intressen: Utöva racketsporter, läsa skönlitteratur och har en fäbless för flodhästar.

Tanken bakom EAET-behandling:

Emotional Awareness and Expression Therapy är en psykodynamisk terapiform med känslofokus, som bygger på idén att bearbetad emotionell smärta gör att vi mår bättre rent fysiskt.

På samma sätt menar man att obearbetade trauman lämnar spår i kroppen. Vi kan få ont, få problem med mardrömmar eller bli mycket trötta av svåra livshändelser.

För att ett trauma ska lämna spår i kroppen behöver vi inte ha varit nära döden, utsatta för våldtäkt eller tortyr. Vi kan också få ont i kroppen av till exempel sorg
eller av känslan att ha blivit negligerade under längre tid.

För den som vill läsa mer om funktionella somatiska syndrom och EAET finns den nyutgivna boken ”Smärtans budskap – om känslofokuserad behandling vid funktionella somatiska syndrom”. Det finns även en självhjälpsbok i EAET för patienter med titeln ”Fri från smärta”.

Funktionella somatiska syndrom/medicinskt oförklarliga symtom

Här ingår IBS, fibromyalgi och andra diagnoser som kan ställas efter att man har uteslutit andra sjukdomar.

Det är vanligt att patienterna också har ångest och depression, men det råder idag ingen konsensus om i hur hög grad de här diagnoserna hänger ihop med psykologiska faktorer.

Symtom utan medicinsk förklaring

Somatic Symptom Disorder, eller kropps­syndrom på svenska.

Diagnosen ingår i den psykiatriska diagnoshandboken DSM-5 och innebär ihållande kroppsliga symtom, som smärta eller trötthet där psykologiska pålagringar som ångest och oro spelar stor roll för tillståndet. Diagnosen kan ställas av psykolog.

Publiceringsdatum: