Nyhetsbrev Vinter 24/25

Det är intressant att fundera över vad gemenskap och närhet betyder. Gemenskap beskrivs ofta vara personer som en individ känner samhörighet med. Det kan vara familjen, goda vänner, en förening, arbetslaget m.m. Studier visar att gemenskap skapas av tillit, rutiner, traditioner och en miljö som främjar gemenskap. Alla i familjen, gruppen, arbetslaget har ett eget ansvar för att inkludera personer i gemenskapen. Samtal och kommunikation är viktigt! När man arbetar med människor som har palliativa vårdbehov så blir närvaro eller att vara nära viktigt. Närhet och beröring skapar gemenskap.

År 2024 har varit ett omtumlande år med rapporter om krig, oroligheter, klimatkris m.m, händelser som skapar oro i samhället. Att skapa mening i en gemenskap blir då oerhört viktigt. Stora högtider är tider för gemenskap men även för utanförskap och ensamhet. Det är viktigt att vi har platser där vi kan skapa social samvaro och gemenskap för att motverka och lindra ensamhet. Sjuksköterskor har ett stort ansvar att genom samtal med patient och närstående identifiera ensamhet och utanförskap. Vi måste träna oss i att samtala även om dessa frågor. Det kommer mer om detta längre ned i brevet.

Nationella cancerstrategin.
Den 29:e november tog sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson emot ett förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi.
Strategin är en uppdatering av 2009 års cancerstrategi ” En nationell cancerstrategi för framtiden” (SOU 2009:11). Den strategin har legat som grund för många insatser i syfte att förbättra cancervården. Den uppdaterade strategin har ett tydligt patient-, jämlikhets- och verksamhetsperspektiv. Sjukdom i alla åldrar, jämställdhet, vikten av prevention samt att hela sjukdomskedjan, inklusive att rehabilitering ska beaktas i den nya strategin.
Det beskrivs tre övergripande mål
⦁ Minskad risk att utveckla cancer och att fler diagnostiseras tidigt
⦁ Ökad canceröverlevnad
⦁ Bästa möjliga livskvalitet under och efter cancersjukdom

Cancer ökar både i ung ålder och hos äldre. Det innebär komplicerade överväganden om den mest lämpliga och tolerabla behandlingen. Barn och unga vuxna som har behandlats för cancer har hög risk för sena komplikationer. Behoven av rehabilitering är något patienter upplever glöms bort. Cancervården uppvisar skillnader, i landet och mellan befolkningsgrupper. Den palliativa vården är avgörande men även den uppvisar skillnader i landet och mellan befolkningsgrupper. Forskning och vård behöver integreras för att ny kunskap ska komma patienten till nytta. EU har utformat en gemensam cancerplan och därför lanserat en cancermission för att söka gemensamma lösningar på dessa komplexa problem. EU:s cancerplan har omsatts i den nya cancerstrategin. Personcentrering, jämlikhet, forskning och innovation samt samverkan och utveckling har lett till att 25 konkreta mål för systematisk och löpande uppföljning har tagits fram. Utredning och diagnos av cancer ska förbättras. Behandling ska utgå från riktlinjer för jämlik vård i landet. Patienten bör få behandling inom 21 dagar efter diagnos! Behovet av rehabilitering ska bedömas tidigt och återkommande och att barn och unga vuxna får möjlighet till lång uppföljning. Det poängteras att patienter ska få tillgång till palliativ vård tidigt!

Årets sjuksköterska 2024.
Den 15 oktober 2024 tog styrelsen beslutet att Lisa Sörell, sjuksköterska på palliativa konsultteamet på akademiska sjukhuset i Uppsala, får 2024 års utmärkelse Årets Sjuksköterska i Palliativ omvårdnad. Lisa får tillsammans med utmärkelsen ett diplom, blommor och 5000 kronor. Utmärkelsen delas ut i samarbete med stiftelsen Stehm. Stort grattis Lisa!

Lisa nominerades av sina tre kollegor Jenny, Evelina och Merri, som beskriver Lisas insats och viktiga arbete på följande vis:
”Lisa har varit verksam inom den specialiserade palliativa vården i Uppsala län i snart tio år. Hon finns vid patientens sida och inga samtalsämnen eller frågor är för obekväma eller svåra. Lisa bidrar aktivt till att patienter och deras närstående får ett gott omhändertagande inom den egna verksamheten, genom att introducera och skapa goda förutsättningar för kollegor från olika professioner att möta behov hos dem vi finns till för. Detta gör hon bland annat via mentorskap, stöd och interna föreläsningar.
Lisa arbetar dessutom med att ge stöd och föreläsa för medarbetare i andra verksamheter runt om i hela Uppsala län. Både till hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom omsorgen som möter människor med palliativa vårdbehov i sitt dagliga arbete. Lisa är också en självklar del i både sjuksköterske- och läkarutbildningen vid Uppsala universitet. Här föreläser Lisa och med sina frågeställningar skapas värdefulla reflektioner kring det för många, ibland svåra ämnet som handlar om livet och döden.
Tillsammans i länet, sjukvårdsregionen och nationellt samverkar Lisa utifrån palliativ vård som kunskapsområde, ålders- och diagnosoberoende finns hon alltid där som en stabil person och funktion med sin unika förmåga till att alltid vara saklig och personcentrerad i sitt förhållningssätt".

Utbildningsdagen 3/12 2024

Helena Larsson sjuksköterska och universitetslektor i vårdvetenskap på högskolan i Kristianstad inledde utbildningsdagen med att berätta om ett forskningsprojektet ComPerCe.
Samtal är något som uppfattas som utmanande och svårt för sjuksköterskor och av sjuksköterskestudenter. Som sjuksköterska ska man arbeta hälsofrämjande, samverka, ha självkännedom och empatisk förmåga m.m. I en tid där personcentrering blivit ett ledande begrepp blir det tydligt hur viktigt det är att samtala. Personcentrerade samtal är centralt för delat beslutsfattande och för att undvika osäkerhet och missuppfattningar. ComPerCe-modellen för färdighetsträning i personcentrerade samtal har utvecklats och testats med positiva resultat. Modellen bygger vidare på tidigare pedagogiskt projekt med workshops i stora studentgrupper och innebär upprepad samtalsträning i fyra av sex terminer. Syftet med färdighetsträningen var att studenternas medvetenhet om sitt lärande ska öka genom att aktivt arbeta med reflektion av samtalsträningen i programmet.
Helena beskrev målande om vad studenter reflekterat om sitt lärande i samtalsträningen. Tankar som hur svårt det är med samtal och betydelsen av att få möjlighet till regelbunden träning uttrycktes. De beskrev en ökad medvetenhet i hur de vill vara som person i samtal, kroppsspråkets betydelse och hur viktig tystanden kan vara i ett personcentrerat samtal. De upplevde att färdighetsträning i personcentrerade samtal hjälpte dem att utvecklas som personer. De lärde sig att förstå hur man skapar en relation och det hjälpte dem att göra mötet med patient och närstående meningsfullt. De uttryckte att det är bra att träna hur man pratar om känsliga ämnen och vara nyfiken på människan och försöka förstå problemet/ behovet.

Peter Ekevig är överläkare utbildad i onkologi och palliativ medicin. Peter arbetar på palliativa enheten i Karlstad. Peter började sin föreläsning med belysa hur viktigt det är att vi är tydliga med att alla vet vad palliativ vård är. Att begreppet förtydligas är en förutsättning för att vi ska kunna kommunicera.
Peter ställde några etiska frågor/ påstående som var och en kan reflektera kring.
Får man dö i Sverige idag? Vi ska upprätthålla liv! Var får man dö? Vem ska våga låta någon dö?
Vad är skillnaden mellan brytpunktsamtal och samtal vid allvarlig sjukdom. Detta är två begrepp som fortsatt måste definieras. Brytpunkssamtal idag är ett läkarsamtal där den medicinska vården ändra inriktning. Ändrar omvårdnaden och rehabiliteringsmöjligheterna riktning då med? Det behövs samtal som är utforskande och ställda med öppna frågor som behövs för att en så bra planering av fortsatt vård ska kunna göras. Samtal vid allvarlig sjukdom har här en viktig roll.
Att samtala om allvarlig sjukdom och att ha förmåga till det är viktig att prioritera för all personal som arbetar med vård och omsorg. Det är grunden för beslut och planering av fortsatt vård. Ett livshot, oavsett hur det ser ut, skapar en ovisshet och en känsla av meningslöshet, hopplöshet och orealistiska förväntningar. Genom att skapa en miljö där samtal om allvarlig sjukdom är prioriterat så vi kan hjälpa till att skapa värdighet och välbefinnande. Det underlättar att det finns en strukturerad modell att arbeta efter så alla gör så lika som möjligt. Peter pratade om Kronbergsmodellen som är en validerad samtalsmodell och att den är lätt att förstå. Vi behöver utbildning och mer kunskap för att förstå hur central kommunikation är!
Det är en utmaning att implementera nya arbetssätt!

Hemsidan och sociala medier
Adress till SFPO:s hemsida är swenurse.se/sfpo
Maria Nyh är ansvarig för hemsidan.
Om ni inte visste det så finns vi på Facebook, Instagram och Linkedin! Sök på SFPO-sjuksköterskor för palliativ omvårdnad så hittar ni oss. Följ oss gärna för att ta del av och kommentera senaste nytt!
SFPO har en ny mailadress! Maila oss på sfpo@swenurse.se

Nyhetsbrevet
SFPO skickar ett par gånger om året ut ett nyhetsbrev. Ansvarig för nyhetsbrevet idag är Åsa Fremén. Vi i styrelsen vill gärna ni mailar om synpunkter på vad som skrivits, åsikter om vad som ska vara med i nyhetsbrevet, berättelser från era arbetsplatser m.m. Det är genom er vi utvecklar nyhetsbrevet! Maila oss på sfpo@swenurse.se

Stipendium och utmärkelser
SFPO har stipendier för att bidra till utveckling och forskning inom palliativ omvårdnad.

Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad
Utmärkelsen Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad delas ut i samarbete med stiftelsen Eva Holmströms Minne ”Stehm”
Stiftelsens aktuella mål är att på olika sätt bidra till utvecklingen inom den palliativa vården i Sverige samt att på andra sätt stötta och lyfta fram personer och gärningar som ligger i linje med Stiftelsens målsättning.

Nomineringsblankett finns på hemsidan, den skickas efter utskrift är ifylld och skannad till ordförande Maria Mjörnberg på sfpo@swenurse.se

Forskningsstipendium
Forskningsstipendiet delas ut till en eller flera sjuksköterskor för att bidra till forskning inom palliativ omvårdnad. Stipendiet kan sökas av person som har varit medlem i SFPO i minst ett år. Sista ansökningsdag är 31/12 varje år. Stipendiet är som mest på tjugotusen kronor och kan delas mellan stipendiater.
Utdelning av stipendierna sker vid SFPO utbildningsdagar alternativt via post i händelse av att utbildning inte kan arrangeras i närtid. Stipendiater får gärna inkomma med en rapport som kan komma att användas med syfte att sprida kunskap eller om möjligt föreläsa om sin forskning på en utbildningsdag.
Ansökningsblankett för forskningsstipendium finns på hemsidan och skickas utskriven och ifylld samt skannad till sfpo@swenurse.se

Diplomering inom palliativ omvårdnad

Frågor och funderingar omkring vad diplomering för sjuksköterska inom palliativ omvårdnad innebär har hörts runt om i landet. Kanske är det relaterat till att allt fler sjuksköterskor specialistutbildar sig med inriktning palliativ vård.

Förtydligande:
En diplomering inom palliativ omvårdnad är en kvalitetsindikator som innebär att du som sjuksköterska har både gedigen akademisk kompetens och minst fem års erfarenhet av kliniskt arbete på specialiserad palliativ enhet med eget omvårdnadsansvar och arbete inom multiprofessionellt team. För att bedöma, värdera och implementera nya forskningsrön och kunskaper i den kliniska omvårdnaden krävs såväl gedigen erfarenhetsbaserad kompetens som gedigen akademisk kompetens. Som diplomerad sjuksköterska har du de kunskaper och erfarenheter som krävs för att utföra, utveckla, och utbilda inom palliativ omvårdnad. Du bidrar till att säkerställa vårdkvaliteten för patienter och närstående vid progressiv obotlig sjukdom och för patienter i livet slutskede. Som kliniskt arbetande diplomerad sjuksköterska bedriver du egna utvecklingsprojekt och tar aktivt del av/deltar i omvårdnadsforskning, vilket är viktig för yrket.

Kriterier och ansökningsblankett för diplomering finns på hemsidan.
Ansökningar tas emot senast 15 januari och 15 augusti årligen och mailas till sfpo@swenurse.se

SFPO har ett nytt medlemssystem tillsammans med Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och andra sektioner och nätverk. Det innebär att ni som medlemmar inte själva behöver komma ihåg att betala avgiften till SFPO, utan ni får en faktura hem! Supersmidigt!
Får ni inte någon faktura i början på året så logga in på mina sidor på SSF hemsida och kolla era inställningar. Fakturan ligger även digitalt på mina sidor.

Vänliga hälsningar från styrelsen SFPO!

Text