Välkommen till Riksforum 2023!

En tillbakablick på 2022 års konferens

Äntligen kunde vi träffas igen! Riksforum ägde rum 8–9 december på Citykonferensen i Stockholm. Drygt 120 deltagare tog del av föreläsningar med ny och viktig kunskap, träffade utställare från olika verksamheter och organisationer och minglade med kollegor från hela landet. Stämningen var på topp, dialogerna många och livliga.

Svensk sjuksköterskeförening, som Riksföreningen är en sektion inom, inledde konferensen. Oili Dahl, ordförande, och Ing-Marie Moegelin, sakkunnig i utbildnings- och äldrefrågor, berättade om föreningens olika insatser för professionen och omvårdnaden, nu och för framtiden. Bland annat lyftes den reviderade versionen av ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Helena Henningsson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg hos SKR, beskrev den pågående nationella omställningen till en mer nära och personcentrerad hälso- och sjukvård.

Eva Styrwoldt, anestesisjuksköterska och ambulanssjuksköterska, bjöd på både grunderna och en fördjupning om initial bedömning och akut omhändertagande av den äldre patienten med standardiserade metoder och systematisk undersökning.

Malin Hofflander, sjuksköterska och lektor vid Linnéuniversitet, föreläste om betydelsen av organisationens kultur, till exempel kring värderingar, attityder och ledning, vid förändringsarbete inom vård och omsorg.

Hjärt-och kärlsjukdomar hos äldre är ett brett område. Carl Johan Östgren, distriktsläkare och professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet, berättade vad som kännetecknar hypertoni, förmaksflimmer och hjärtsvikt och hur dessa sjukdomar kan behandlas.

Margareta Skog, med. dr. i omvårdnad, författare och föreläsare, föreläste om akut förvirring, ett tillstånd som kan drabba alla men är vanligare hos äldre personer. Margareta berättade bland annat om skillnaderna mellan demens, depres­sion och konfusion, olika bedömningsinstrument och om omvårdnadsåtgärder för att förebygga och lindra.

Riksforum avslutades med en inspirationsföreläsning om motivation och den dynamiska arbetsgruppen av Catharina Egnell, specialistsjuksköterska och vårdlärare som arbetar med bland annat handledning av personalgrupper, teambuilding och kris- och konflikt­hantering.

Under konferensen välkomnade Riksföreningen flera nya medlemmar och bland dem lottades bokpaket ut. Den traditionella tipspromenaden bland utställarna var som alltid populär, och även här delades bokpris ut till deltagare. Vi hoppas att vi ses i Stockholm i december 2023!

En tillbakablick på 2021 års konferens

Konferensen ägde rum i december och var digital med anledning av pandemin.

Moderator var Moana Zillén, ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård.

Konferensen inleddes med en föreläsning av Merita Fetahu Neziraj om PROSENIOR, ett forskningssamarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad. Förekomsten av trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall är hög hos äldre med kommunal vård, och leder till sämre hälsa och livskvalitet. De preventiva insatserna behöver bli bättre. POSENIOR undersöker bland annat chefers och medarbetares erfarenheter av förebyggande arbete, och hur kvalitetsutveckling inom förebyggande omvårdnad kan göras.

Förstoppning är vanligare hos äldre än hos yngre och ger försämrad livskvalitet, men är ofta ett förbisett problem i vården. Veronica Lundberg forskar om förstoppning hos patienter inom geriatrisk vård. Föreläsningen handlade om hur riskfaktorer och tecken på förstoppning kan observeras av vårdpersonal, liksom vilka olika typer av prevention och behandling som finns.

Det kan vara komplext att identifiera en infektion hos en äldre person. Märta Sund Levander föreläste om den forskning hon bedriver tillsammans med kollegan Pia Tingström. Resultaten har visat att dagens kriterier och referenser inte är anpassade till hur äldre personer reagerar vid en infektion, vilket leder till att symtom missas. Äldre kan till exempel ha en lägre normal kroppstemperatur, vilket leder till att temperaturökning missas. Feber behöver definieras på ett annat sätt. Individanpassad bedömning är viktig. Märta och Pia har utvecklat EDIS, ett instrument för att tidigare upptäcka förändringar som kan vara tecken på infektion hos sköra äldre.

Sjuksköterskor använder många IT-system i sitt arbete. Diane Golay berättade om resultat från fokusgrupper och intervjuer med sjuksköterskor om de positiva och negativa känslor som de upplever relaterat till IT på jobbet. Samtidigt som IT kan effektivisera arbetet, kan den också skapa frustration och merarbete som stjäl tid från andra arbetsuppgifter. Studien ger rekommendationer om hur hälso- och sjukvården kan förbättra sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.

En stor del av den palliativa vården ges i hemmet, i samarbete med äldreomsorgen. Coronapandemin har gett lärdomar som tillsammans med data från svenska palliativregistret kan användas inom palliativ vård. Jonas Bergström föresläste om nuläget, om verktyg som sjuksköterskan behöver för att ge en god palliativ vård, och om viktiga läkemedel inom allmän palliativ vård.

Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom var ämnet för Wilhelmina Hoffmans föreläsning. Föreläsningen gav exempel från fem kommuners arbete med att införa insatsförloppet, och berättade också om olika nationella verktyg för att säkra vård och omsorg vid kognitiv svikt.

Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Iréne Nilsson Carlssons föreläsning handlade om erfarenheter av coronapandemin och om omställningen till nära vård, där landets kommuner har en viktig roll. Pandemin har gett ytterligare lärdomar för det fortsatta arbetet med att stärka den kommunala hälso- och sjukvård som ges på särskilda boenden och i det ordinarie boendet.

Den statliga utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S2020:16) ska redovisas senast 30 juni 2022. Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård medverkar i referensgrupp till utredningen. Huvudsekreterare Louise Andersson föreläste om nuläget i utredningen och inriktningen på de förslag som utredningen ska lämna. Förslagen ska skapa långsiktiga förutsättningar för förbättringsarbete och ökad likvärdighet inom äldreomsorgen, tydliggöra äldreomsorgens uppdrag och säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens.

Sjuksköterskans medicinska bedömning via telefon kan vara en utmaning, särskilt när informationen går via en tredje part. Hur använder sjuksköterskan omsorgspersonalens ögon i distansmötet, för att göra en säker medicinsk bedömning? Elisabeth Almgren Eriksson föreläste om det strukturerade samtalet, samtalsprocessen och samtalsmetodik, och gav tips om kommunikationssätt för att undvika fallgropar i samtalet med omsorgspersonal kring patienters symtom och situation.

Riksforum avslutades med en inspirationsföreläsning av Christer Ohlsson, om enkla medel och konkreta verktyg för att skapa förändring både i jobbet och i livet. Ett antal tankefrön såddes om att gå från att veta till att göra, att våga testa nytt och att vara nyfiken.

En tillbakablick på 2020 års konferens

År 2020 hölls Riksforum 3–4 december och var med anledning av coronapandemin en helt digital konferens. Bakom arrangemanget stod Riksföreningen och KompetensUtvecklingsInstitutet (KUI). Moderator vid konferensen var styrelseledamot Kristina Iritz Hedberg tillsammans med styrelseledamot Helena Johansson. Omkring 80 deltagare tog del av konferensens nio föreläsningar:

• Lärdomar och insikter från pandemin från Folkhälsomyndigheten
• Palliativ vård vid kognitiv sjukdom
• Ovanliga kognitiva sjukdomar
• Teamarbete med core set för samordnad, effektiv och säker vård
• Våld i nära relation hos äldre
• Rörelse för äldre – träning och fysisk funktion
• Äldre och sexualitet
• Psykisk ohälsa hos äldre
• Vägar till styrka i svåra situationer