Tidskriften Sömn och Hälsa nr 6 - hösten 2021

Tidskriften Sömn och Hälsa nr 6 - hösten 2021

Länk till tidskriften Sömn och Hälsa nr 6 Länk till annan webbplats.

Nummer av 6 av tidskriften Sömn och Hälsa är fyllt av spännande forskningsresultat och erfarenhet av best practice.

Vi inleder med en artikel av Marcus Gustafsson, specialistsjuksköterska inom anestesi/ ambulans och adjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping. Han utsågs i våras till Årets inspiratör av Nätverket Sömn och Hälsa i samband med Sömnveckan 2021. Utmärkelsen tilldelades för initiativet ”Natt på kliniskt träningscentrum (KTC)”. Nomineringen löd: ”Marcus har genom att implementera simulering av omvårdnad på natten ökat förståelse för sömnens betydelse i sjuksköterskeprogrammet. Denna simulering vidgar studenternas perspektiv avseende att omvårdnad bedrivs 24 timmar om dygnet och väcker studenters intresse att lära mer och fördjupa sina kunskaper inom området sömn”. Nattsimuleringen kommer i direkt anslutning till att studenterna examinerats i en mängd grundläggande metodtekniska moment så som olika injektioner, venprovtagning och katetrisering. Marcus skriver att tanken är att ge studenterna en möjlighet att reflektera över att allt de just lärt sig skall och kommer kunna utföras dygnets alla timmar, med alla de utmaningar som det innebär.

Sömnbesvär och självskadebeteende: Vad kommer först? Serena Bauducco, PhD, postdoktor i psykologi, Örebro universitet och Flinders University, Australien har tillsammans med medarbetare undersökt varför ungdomar som sover dåligt också rapporterar mer självskadebeteende. Serenas forskargrupp utvecklade och testade en teoretisk modell som utgår ifrån att sömnproblem och självskadebeteende påverkar varandra i en ond cirkel. De hittade stöd för ett dubbelriktat samband där depression medierade sambandet mellan symtom på insomni och senare självskadebeteende. De menar att fler studier behövs för att förstå hur sömn och självskadebeteende interagerar men de menar att man kan dra slutsatsen att det är viktigt att vara uppmärksam på symtom på insomni i både förebyggande och behandlingsarbete med unga som visar risk för att skada sig själva.

Tröttare förare med självkörande bilar. Christer Ahlström och Anna Anund, seniora forskare vid Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) skriver om utmaningen med bilar som blir mer automatiska. De skriver att vi länge vetat att trötthet i trafiken är farligt, men att vi däremot inte vet så mycket om är hur ny teknik påverkar tröttheten, och hur det i sin tur påverkar olycksrisken. Risken är stor att den passiva övervakningsuppgiften gör oss tröttare än om vi kör helt själva. De menar att ett sätt att komma runt problemet är att delvis självkörande fordon behöver bli bättre på att övervaka föraren så att bilen känner av när föraren blir trött. Förarövervakningen behöver då också kompletteras med effektiva motåtgärder som verkligen hjälper när föraren blir trött.

Aktivitetsbalans och sömn bland kvinnor. Carita Håkansson, leg arbetsterapeut, docent i hälsovetenskap och Lina Magnusson, docent i global hälsa vid Lunds universitet, undersöker vilka samband det finns mellan kvinnors aktivitetsbalans och deras sömn. Aktivitetsbalans är individens upplevelse av balans mellan vardagslivets olika aktiviteter d v s mellan arbete, hem- och familjesysslor, fritidsaktiviteter, vila och sömn. I studien besvarade ett hundratal kvinnor en enkät med frågor om aktivitetsbalans och sömn. Slutsatsen blev att det finns samband mellan aktivitetsbalans och sömn och vissa aspekter av aktivitetsbalans visade sig vara speciellt viktiga. Att vara nöjd med den tid som läggs på vila, återhämtning och sömn var förknippad med god övergripande sömn, god sömnkvalitet samt frånvaron av svårigheter att vakna och trötthet.

Sömnläkemedelsanvändning hos vuxna i Sverige - narkotikaklassade sömnläkemedel minskar. Nicole Ljungdahl, leg. apotekare har i sitt examensarbete undersökt användning av sömnläkemedel. Sömnproblem har de senaste åren ökat i hela världen och flera sömnläkemedel är narkotikaklassade. Det är därför också viktigt att följa upp användningen av sömnläkemedel. I examensarbetet visar hon på att användningen av sömnläkemedel ökar, men nyförskrivning av narkotikaklassade sömnläkemedel har minskat från 2015 till 2019.

Att farmakologisk behandling för sömnbesvär har begränsningar kan vi läsa i Nicole Ljungdahls artikel, och att det kan vara utmanande att få till en rimlig aktivitetsbalans som Lina Magnusson och Carita Håkansson skriver om tror jag också många kan instämma i. Kognitiv beteendeterapi för insomni är det som rekommenderas i första hand för insomni, men det passar heller inte alla. Annika Norell Clarke har gått igenom litteraturen avseende en annan metod – paradoxal intention. Det är en metod där deltagarna uppmanas att ligga i sängen med öppna ögon och hålla sig vakna så länge som möjligt. För vissa personer tycks denna metod fungera. Det kanske är så att när vi slutar anstränga oss för att somna så kommer sömnen lättare. En verkligt paradoxal intervention som jag gärna skulle vilja läsa fler nya studier om.