Tidskriften Sömn och Hälsa nr 5

Tidskriften Sömn och Hälsa nr 5 - hösten 2020

Länk till nummer 5 Länk till annan webbplats.

Det är med stor glädje och stolthet som jag presenterar vårt femte nummer av tidskriften Sömn och Hälsa. I detta nummer finns resultat från tre doktorsavhandlingar som sömn som alla försvarades i december 2020. Dessutom innehåller tidskriften populärvetenskapliga sammanfattningar av två vetenskapliga artiklar, en magisteruppsats och en kandidatuppsats, som handlar om sömn och hälsa på olika sätt.

De två inledande artiklarna har fokus på sömn hos äldre. Johan Skoogs avhandling fick stort genomslag i media när han disputerade vid Göteborgs universitet. Det rapporterades att dagens äldre sover bättre än vad äldre gjort förr, och att detta kan vara ett gott skydd mot att utveckla demens. Nästa artikel baseras på Jessica Sjöströms magisteruppsats i specialistsjuksköterskeprogrammet Vård av äldre vid Högskolan Kristianstad. Hon har tillsammans med sin handledare Ulrika Olsson Möller undersökt riskfaktorer för fallolyckor hos äldre personer som vårdas på ortopedisk vårdavdelning. Deras resultat visar att fallolyckor var betydligt vanligare hos personer som också använde sömntabletter. De framhåller betydelsen av att undersöka möjligheten till icke-farmakologisk behandling av sömnbesvär, särskilt hos personer som har risk för fallolyckor.

Arja Höglund disputerade vid Karolinska Institutet med en avhandling om besvärande dagsömnighet hos personer med Parkinsons sjukdom. Hon lyfter fram att den medicinska termen för besvärande dagsömnighet, Excessive Daytime Sleepiness (EDS) ofta missförstås. Det leder ofta till att besvär med dagsömnighet som många personer med Parkinsons sjukdom lider av underskattas.

Därpå följer tre artiklar med fokus på tonårssömn. Först ut är Lie Åslund som försvarade sin avhandling vid Karolinska Institutet. Hennes avhandling har fokus på hur tonåringar med sömnbesvär kan få hjälp av kognitiv beteendeterapi, både i klinisk miljö och som internetbehandling. Intressant är att behandlingen tycks fungera även för ungdomar som samtidigt med insomni även har andra diagnoser, exempelvis ångest eller depression. Charlotte Angelhoff undersöker i sin studie ungdomars erfarenheter av att sova på sjukhus. En slutsats från studien är att ungdomarna menar att föräldrarna är viktiga, både som praktiskt stöd, men också som känslomässigt stöd. Gita Hedin har undersökt hur hälsovanor och sömnproblem hos ungdomar hänger ihop, och visar att insomni var associerat med sämre självskattad hälsa, högre sannolikhet för underkända skolämnen, samt mer användning av tobak och alkohol. Dessutom visade det sig att en kombination av låg fysisk aktivitet och sämre självskattad hälsa var starkt kopplad till insomni hos ungdomar.

I en kandidatuppsats från Förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet har Marie Arvidsson intervjuat förskollärare om barns vila på förskolan. Resultatet visar på betydelsen av att öka medvetenheten kring vilas betydelse för barnen.

Vi är också glada över att sprida Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicin, SFSS informationsblad om praktiska råd vid skiftarbete samt omvårdnadsåtgärder för att främja sömn för patienter på sjukhus.

Amanda Hellström avslutar numret med en krönika om varför vi behöver en World Sleep Day. Den här tidskriften kommer att publiceras inför Sömnveckan (15-19 mars 2021) som vi anordnar i anslutning till World Sleep Day som i år infaller den 19 mars. Sömnveckan är ett samarrangemang mellan Nätverket Sömn och Hälsa och Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicin. Flera av artikelförfattarna medverkar på olika digitala seminarier under Sömnveckan – vi ses där!

Redaktör Pernilla Garmy