Tillbaka till primärvårdens rötter

I bruksorten Långshyttan vill vårdcentralen kunna följa sina patienter från vaggan till graven. Genom att skrota specialmottagningarna och införa fasta team har personalen hittat tillbaka till primärvårdens rötter.

Text: Lotta Engelbrektson

Vårdcentralen i denna del av Dalarna fungerar i mångt och mycket som en glesbygdscentral. Här är sjukvårdspersonalen beredd på det mesta, allt från patienter med kroniska sjukdomar till akuta skador som avsågade fingrar och hjärtinfarkter. För den åldrande befolkningen är kontinuiteten livsviktig, att de vet vem som tar emot dem när de knackar på dörren till vårdcentralen.

Victoria Lindmo, verksamhetschef för de tre vårdcentralerna Avesta, Hedemora och Långshyttan i Region Dalarna, berättar att omställningen till God och nära vård har krävt en medveten återgång till primärvårdens rötter. Det har bland annat inneburit att man har plockat bort flera av de traditionella specialistmottagningarna.

– Tidigare fanns det mottagningar för allt möjligt, som diabetes och astma. Men grunduppdraget i primärvården handlar om att ta hand om hela befolkningen. Vi ska vara generalister som kan lite om väldigt mycket, säger hon.

Sedan januari 2024 arbetar Långshyttans vårdcentral, som har 5 400 listade patienter, enligt den nya och personcentrerade modellen. Verksamheten har delats upp i fem fasta team, där varje team består av en läkare, en sjuksköterska och en undersköterska.

Grundtanken är att alla professioner ska ta ett större helhetsansvar för patienten, som i sin tur ska möta samma ansikten vid varje besök.

Malin Ernstsson, som är första linjens chef på Långshyttans vårdcentral, berättar att omställningen har lett till en helt ny trygghet på arbetsplatsen, för både personal och patienter.

– Innan vi drog igång med teamen hade vi ingen specifik laguppställning på det här sättet, säger hon.

För sjuksköterskorna innebär det nya arbetssättet en stor skillnad i vardagen. Tidigare var patienterna visserligen listade på en specifik läkare, men den geografiska indelningen var diffus.

När en patient ringde till vårdcentralen satt sjuksköterskan helt ensam med ansvaret att göra en medicinsk bedömning i telefonen och boka in besök efter bästa förmåga.

Idag är telefonen istället ingången till teamet. Varje morgon tar sjuksköterskorna emot samtal från sina egna patienter, och ingen är längre lämnad ensam med att fatta svåra beslut.

– Resultatet är att de fysiska patientbesöken har blivit färre, eftersom vi löser ut en hel del frågor direkt i telefon eller på teamronderna, säger Malin Ernstsson.

Två gånger i veckan sätter sig teamen ner i en timme tillsammans. Då kan sjuksköterskan lyfta de komplexa patientärenden hon har fångat upp och remisser, väntelistor och provsvar gås igenom gemensamt.

Sjuksköterskans kliniska blick vägs på så sätt samman med läkarens medicinska expertis och undersköterskans observationer.

– Undersköterskorna har också fått ett utökat ansvar för att till exempel kalla till årskontroller, göra spirometrier och koppla på 24-timmars blodtrycksmätningar, berättar Malin Ernstsson.

Att möta samma ansikten skapar en enorm trygghet på en ort där det bara bor runt 1 500 personer, men där många är äldre och ensamstående. Om en sjuksköterska från ett annat team tvingas hoppa in vid exempelvis vab eller sjukdom märker patienterna det direkt.

– För de som är äldre och multisjuka är den här kontinuiteten helt avgörande. Ofta lär vi känna hela familjen, vet vad som har hänt föräldrarna och kan fatta snabbare beslut eftersom vi har en annan vårdrelation, säger Victoria Lindmo.

Erfarenheterna sprider sig nu vidare i Dalarna. Victoria Lindmo menar att storleken på orten inte spelar någon större roll. Modellen går att applicera överallt eftersom grundidén handlar om ett förhållningssätt.

– I Avesta, som är dubbelt så stort som Långshyttan, arbetar man redan i team. Hedemora står näst på tur att starta på samma sätt, säger hon.

Ett annat lyft för omvårdnaden är det utvecklade samarbetet med den kommunala hemsjukvården. En gång i veckan kommer kommunens sjuksköterskor till vårdcentralen för att stämma av gemensamma patienter.

Tidigare innebar det ofta att en patient som skrevs in i hemsjukvården tvingades byta ansvarig läkare och därmed förlorade sin invanda kontakt. Nu får de behålla sin teamläkare på vårdcentralen.

– Vi har byggt mycket bättre relationer med kommunens sjuksköterskor. Det betyder att kontinuiteten hålls mycket längre för de allra sköraste, säger Victoria Lindmo.

Den filosofiska hemkomsten till ett modernt husläkarsystem har gett oväntade resultat på en svensk vårdkarta som annars plågas av personalbrist. Långshyttan har inga rekryteringsproblem. Sjuksköterskesidan är stabil och läkarlistan är fullbemannad.

Dessutom får vårdcentralen ständigt toppbetyg i de nationella patientmätningarna.

Samtidigt finns en paradox. Eftersom den svenska primärvården till stor del styrs av ett vårdvalssystem baseras ersättningen på fysiska besök. När teamen löser många av patienternas frågeställningar över telefon eller digitalt, uteblir ersättningen. Vårdcentralen har i praktiken blivit ”för effektiv” för sitt eget bästa.

– Fast det kommer nog att lösa sig. Just nu görs försök där vi ska klura ut hur man kan fånga upp och registrera det nya arbetssättet i statistiken, avslutar Victoria Lindmo.