Utblick

Josefin kommer sjövägen till patienten

Mercy ships

Foto: Joakim Rådström

Mercy Ships är lasarettet som kommer med sjuksköterskorna, läkarna och operationssalarna till de vårdbehövande i stället för tvärtom. Och ombord på världens största sjukhusfartyg volontärarbetar anestesisjuksköterskan Josefin Tapper – nu för nionde gången.

Text: Joakim Rådström

Fartyget Global Mercy ligger för ankar utanför Sierra Leones kust i Västafrika – ett av världens fattigaste länder, där den förväntade medellivslängden ligger på 62 år och där över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

På kajen har en vaktkur och ett utomhusväntrum satts upp; många patienter har kommit till det flytande sjukhuset idag. Stämningen är uppsluppen bland de väntande, trots det bakomliggande lidande de har genomgått.

Anestesisjuksköterskan Josefin Tapper är en av få svenska sjuksköterskor ombord. Hon jobbar främst på operationsavdelningen, men har även ett helhetsansvar i teamet. Arbetsmiljön är internationell, och kollegorna kommer från hela världen – bland annat från Australien, Spanien och Senegal.

Mercyships 10

Personalen kommer från olika länder. Många har varit ute flera vändor. Foto: Joakim Rådström

Ända sedan Josefin Tapper blev sjuksköterska har hon velat arbeta utomlands.

– Jag inspirerades att åka ut som volontär av en släkting som har arbetat med katastrofhjälp, berättar hon.

Organisationen hon åker med, Mercy Ships, kan genom donationer från privatpersoner erbjuda avancerad kirurgi till behövande patienter i fattiga afrikanska länder.

Vårdbehovet är enormt. Många patienter kommer in med tillstånd som skulle ha åtgärdats för länge sedan i Sverige – som tumörer, brännskador, eller medfödda missbildningar. Endast planerad vård kan dock erbjudas ombord. Den som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt ombord på båten, måste evakueras akut till närmaste landbaserade sjukhus.

Mercy ships2

Sierra Leone är ett av världens absolut fattigaste länder. Foto: Joakim Rådström

Fattigdom och brist på fungerande sjukvårdssystem har ofta förvärrat tillstånden för dem som söker sig till Mercy Ships.

– Det patienterna har gemensamt är att hjälpen de behöver inte finns där de befinner sig, påpekar Josefin Tapper.

De olika mötena med patienterna genom åren har berört Josefin Tapper djupt. En liten pojke hade exempelvis drabbats av infektionssjukdomen noma, som bryter ned vävnad i ansiktet och gör den drabbade vanställd.

Hans familj hade därför av okunskap och skam inför den övriga byn gömt undan honom. Tack vare ett flertal kirurgiska ingrepp ombord på Mercy Ships kunde hans ansikte återställas, och pojken återfick sitt självförtroende.

– Han ändrades som person eftersom han blev sedd, och blev lite som ”prinsen på avdelningen” och var omtyckt av alla, minns Josefin Tapper med värme.

Mercy ships3

Josefin Tapper tillsammans med Mohammed Koroma från Sierra Leone som har opererats för ljumskbråck. Foto: Joakim Rådström

Mohammed Koroma från Sierra Leone har nyligen opererats för ljumskbråck. Operationen blev omständlig eftersom urinblåsan var involverad.

– Det var lite komplikationer, men nu mår jag bra, säger han när vi träffar honom, uppenbart nöjd över att umgås lite med vårdpersonalen.

En annan patient är Alusine David Maxwell Sesay, pensionerad civiltjänsteman. Han drabbades redan 2001 av en ameloblastomtumör i nederkäken. Efter att tumören hade opererats bort kom den tillbaka 2011, men nu i mer aggressiv och smärtsam form.

– Det höll mig borta från sociala aktiviteter, eftersom jag förlorade min självkänsla. Jag brukade ju ha ett vackert ansikte innan jag blev deformerad, säger Alusine David med sorg i rösten.

Mercy ships5

Alusine David Maxwell Sesay, pensionerad civiltjänsteman, är glad över att hans ameloblastomtumör i nederkäken nu har opererats bort. Foto: Joakim Rådström

En ny operation utfördes ett antal år senare av några tillresta kinesiska läkare, men ingreppet gjorde i slutänden bara att tumören växte ännu mer aggressivt. Först 2022 hörde Alusine David talas om Mercy Ships, och anmälde sig till organisationens operationskö.

Nu kunde han få mer avancerad och långtgående kirurgisk vård, inklusive borttagning av all anfrätt vävnad och insättning av titanplattor samt bentransplantat från höften.

– Då började jag se förbättringar. Nu håller mitt ansikte på att återfå sin gamla form, berättar han.

Alusine David är mycket tacksam över att ha fått vård som han beskriver annars hade varit omöjlig att tillgå i landet.

Kärlek och medmänsklighet är tydligt integrerade budskap i Mercy Ships verksamhet, menar Josefin Tapper, och den bygger på en uttalat kristen grund. En faktor som för vissa kan vara en stor fördel, men för andra kanske ses som annorlunda och främmande.

Mercy ships4

Paula Monge Martín, medieansvarig på Mercy Ships, visar upp en av de övningsdockor som används för personalen att träna på. Foto: Joakim Rådström

För Josefin Tapper, som är troende kristen, var organisationens religiösa koppling en fördel.

– Det spelade stor roll för mig. Jag hade tänkt lite på Läkare utan gränser också, men det som fick mig att välja Mercy Ships var utrustningsnivån – och att det var en organisation på kristen grund, säger hon.

Hon framhåller samtidigt att sjukvårdspersonal med olika trosbakgrund deltar i arbetet ombord, inklusive muslimer och anställda som anser sig vara ateister. För längre uppdrag förväntas dock att man ser sig som troende.

Just nu är hon ute på sin nionde vända med Mercy Ships, denna gång för första gången för ett långtidsuppdrag på två år. Ett ideellt arbete, även om mat och boende ombord på båten ingår.

Volontärer som är ute i två år får dessutom 1 000 dollar i månaden i en sorts stipendium från Mercy Ships. Sjukvårdsförsäkring betalas av volontären själv, liksom flygresan om man inte är tjänstgörande läkare.

Mercy ships9

Bland alla faciliteter ombord på Global Mercy finns också en butik, komplett med snygga kläder i lokal design. Foto: Joakim Rådström

Josefin Tapper har dock inga större utgifter som hon behöver ta i beaktande, varken på plats i Sierra Leone eller hemma i Sverige.

– Jag sade faktiskt upp min lägenhet. Men jag har möbler i förvaring, så jag betalar för ett förråd. Jag har också fått stödpengar från några kyrkor och second hand-kassor så att jag skulle kunna åka i väg, berättar hon.

Dessutom sade Josefin Tapper upp sitt jobb som anestesisjuksköterska vid Linköpings universitetssjukhus inför denna längre volontärvistelse. Trots det – och trots att de många tidigare volontärvändorna med Mercy Ships har inneburit stora avbrott i den ordinarie yrkesverksamheten – ser hon uppdragen som värdefulla för sin karriär på sikt.

– Min arbetsgivare har gett mig tjänstledigt när jag har varit i väg tidigare. Jag tror att det här är en attraktiv erfarenhet, och jag ser också volontärresorna som ett sätt att ge vidare av svensk sjukvårdsförmåga till människor i fattigare delar av världen.

Mercy ships11

Runt Freetowns stadskärna breder stora slumområden ut sig. Lite korrugerad plåt och olika färgpytsar kan dock skapa vackra miljöer även här. Foto: Joakim Rådström

När skeppet genomgår underhåll kan personalen resa någonstans för lite enklare semestertillvaro – Kanarieöarna ligger exempelvis inte alltför långt bort. Lediga dagar i Sierra Leone kan Josefin hyra bil och åka runt i landet.

– Det tråkiga är att det inte finns någonting att göra här som inte kostar pengar. Ingen park där man bara kan hänga eller så. Men det finns många stränder, och Mercy Ships har ofta avtal med dem så att man får vara på stranden om man köper ett mål mat där.

Där många andra skulle se ett flerårigt volontäruppdrag i det fattiga Västafrika som en krävande utmaning tycker Josefin Tapper snarare att resorna med Mercy Ships har gett henne mycket inspiration tillbaka. En sorts påminnelse om varför hon valde att börja jobba inom sjukvården från första början.

– Jag tycker att det har blivit lite cyniskt och trött inom vården hemma. Mycket slit för en arbetsgivare som kanske inte alltid uppskattar det så mycket. Så för mig har det blivit ett andningshål att åka i väg lite varje år, för att hålla för resten av arbetslivet.

Mercy ships6

Den förväntade medellivslängden i Sierra Leone ligger på 62 år och över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Foto: Joakim Rådström

Arbetsmiljön skiljer sig markant från vanlig svensk sjukhusvård. Att verksamheten drivs på frivilligbasis gör att arbetstimmar och kostnader för sjuksängar inte behöver optimeras och följas upp lika noggrant som inom klassisk vård.

– Man jobbar ungefär 40 timmar i veckan, i varje fall på operation. Men bemanningen är ganska hög, och du har inte riktigt samma stress och slit. Patienterna är här längre och man kan få lite mer relationer med dem. Man hinner spela spel och hänga lite.

Ute i utomhusväntrummet passar några i personalen på att prata och skoja lite med några patienter som är här på uppföljningsbesök.

Några lediga anställda går ut för att spela lite fotboll i hamnområdet. I havsbandet går solen snart ner efter ännu en arbetsdag på Global Mercy.

Mercy ships7

Josefin Tapper. Foto: Joakim Rådström

Faktaruta: Josefin Tapper
Ålder: 43 år

Bakgrund/Yrke: Anestesisjuksköterska

Bor: Omväxlande i Linköping och ombord på Mercy Ships sjukhusfartyg.

Intressen: Ta tid för äventyrliga upplevelser i naturen, umgås med vänner och hålla kontakt med vänner som är långt borta, baka, läsa böcker, sjunga.

Aktuell: Arbetar på världens största civila sjukhusfartyg utanför Afrikas kust med planerad, avancerad sjukvård för lokalbefolkningen.

Mercy ships8

Sierra Leone är ett av jordens absolut fattigaste länder, och vårdbehoven är enorma. För matlagning används vanligen kol, som i sin tur påverkar miljö och hälsa. Här kolförsäljare i huvudstaden Freetown. Foto: Joakim Rådström

Sierra Leone

  • Sierra Leone i Västafrika är ett av världens absolut fattigaste länder.
  • BNP per capita år 2023 uppgick till USD 758 (motsvarande siffra för Sverige var USD 55 517 – över 73 gånger så mycket).
  • Förväntad medellivslängd är 55–61 år (beroende på källa), mot över 83 år i Sverige.
  • Spädbarnsdödligheten uppgick 2023 till 56,2 dödsfall per 1 000 levande födda (motsvarande siffra för Sverige var under 2 per 1 000).
  • Mödradödligheten uppgick till 354 dödsfall från graviditetsrelaterade orsaker per 100 000 levande födda (2023), mot 4 i Sverige. Såväl barn- som mödradödligheten i Sierra Leone har förbättrats under senare år, men ligger fortfarande bland de högsta globalt.
  • Det går omkring 1,3 läkare per 10 000 invånare (2022), mot 44,1 i Sverige (2021).
  • När det gäller sjuksköterskor och barnmorskor gick det 2022 cirka 1,1 per 1 000 invånare i Sierra Leone (2022), jämfört med 11,4 i Sverige (2020).
  • En stor anledning till Sierra Leones bristfälliga vårdinfrastruktur och bristen på vårdpersonal är det blodiga inbördeskrig som varade 1991 till 2002 och slog sönder stora delar av landets samhällsfunktioner.

Källor: Världsbanken; FN; World Population Review; Trading Economics; Bouchard et al., “Cross-sectional analysis tracking workforce density in surgery, anesthesia, and obstetrics as an indicator of progress toward improved global surgical access” i International Journal of Surgery: Global Health 3(6):p e26, november 2020; Furre et al., “The impact of surgical task-sharing in Sierra Leone: a nationwide longitudinal observational study on surgical workforce and volume, 2012–2023”, i BMJ Global Health, 2025.

Publiceringsdatum: