Klimatförändringar – växande utmaning för hälsa och sjukvård
Det enskilt största hotet mot människors hälsa är enligt WHO den globala uppvärmningen. Därför är det allvarligt att Europa år 2025 slog nya värmerekord. I Sverige uppmättes det näst varmaste året någonsin.
Klimatförändringar kräver åtgärder som både bidrar till att minska själva klimatförändringarna och som förbereder befolkningen på konsekvenserna av ett förändrat klimat.
Sjuksköterskans kunskap i mötet med patienter och beslutsfattare har stor betydelse. Sjuksköterskornas etiska kod är tydlig med att sjuksköterskor ska verka för att bevara och skydda miljön samt behöver kunskap om klimatförändringarnas hälsokonsekvenser.
Ett praktiskt exempel är sjuksköterskornas arbete för goda levnadsvanor avseende kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak. Goda levnadsvanor gynnar helt enkelt såväl hälsa som klimatet.
Klimatförändringarnas konsekvenser för befolkningens hälsa kommer att påverka sjuksköterskors arbete. Redan idag behövs kunskap och rutiner för till exempel omvårdnad vid värmeböljor och förändrade infektionssjukdomar.
Sjuksköterskor behöver bidra till en klimatsmart hälso- och sjukvård. Det pågår glädjande många konkreta förändringar.
Några exempel är arbetet för att använda förbrukningsmaterial klimatsmart, minska läkemedelsvinn, servera hållbara måltider och minska resor.
Även arbetssätt förändras för att minska vårdens klimatavtryck. Ökad kontinuiteten i vården eller att vård utan nytta tas bort minskar klimatavtrycken.
Fortfarande är dock strävan mot en hållbar hälso- och sjukvård i alltför hög grad fritt valt arbete. Ett långsiktigt hållbart arbete kräver tydliga beslut och strukturer för implementering i hela organisationen.

Bäst just nu: För andra gången någonsin hade omvårdnad och omvårdnadsinformatik ett eget spår på Vitalis 2026.
Sämst just nu: Klimatfrågan får alldeles för svagt genomslag i den politiska debatten.
Publiceringsdatum: