Senior kompetens en värdefull resurs

Det finns omkring 40 000 pensionerade sjuksköterskor i Sverige. De bär på en livstid av klinisk expertis och en vilja att hjälpa till som sträcker sig långt förbi pensionsåldern. Ändå saknar samhället och arbetsgivarna strategier för att ta vara på deras kompetens.

Text: Lotta Engelbrektson

Professorerna Ann Gardulf och Jan Nilsson har långa karriärer bakom sig. Ann Gardulf är verksam vid Karolinska Institutet och Jan Nilsson arbetar vid Karlstads universitet. Båda är dessutom knutna till Universitetet i Innlandet i Norge.

Tillsammans med Marianne Carlsson, professor emerita vid Uppsala universitet och Högskolan i Gävle driver de nu det ovanliga forskningsprojektet ”Att stärka samhällets motståndskraft: Pensionerade sjuksköterskors potential och bidrag till krishantering och katastrofberedskap”.

Fast allt började egentligen redan 2009. Då bildades en större forskarkonstellation med målet att utveckla ett pålitligt instrument för att mäta sjuksköterskors professionella kompetens – det som blev NPC-skalan (Nurse Professional Competence).

Skalan används idag i trettio länder för att utvärdera och mäta sjuksköterskors professionella kompetens, vilket enligt forskarna är en central indikator för vårdkvalitet och patientsäkerhet.

– Under arbetet insåg vi ganska snabbt vilken unik och outforskad resurs de pensionerade sjuksköterskorna är, säger Jan Nilsson.

Inom projektet utkristalliserade sig två centrala forskningsfrågor. Den första som de redan hade i blickfånget – hur kompetens utvecklas under ett helt yrkesliv – fick sällskap av frågan om vilken roll pensionerade sjuksköterskor bland annat kan spela i samhället.

Projektet tog fart på allvar när en skogsbrand rasade i landet och diskussionen om krisberedskap hamnade i fokus. Jan Nilsson och Ann Gardulf såg hur pensionerade kollegor direkt strömmade till för att hjälpa.

– Vi inledde forskningsprojektet, som utgår från Karlstad universitet, med att genomföra fokusgruppsintervjuer för att studera kompetensutvecklingen över tid. Totalt medverkade tjugofem pensionerade sjuksköterskor, berättar Jan Nilsson.

Parallellt drog forskargruppen igång en omfattande enkätstudie där två tusen sjuksköterskor mellan 65 och 75 år bjöds in. Hälften av dem deltog i studien.

– Omkring trettio procent av dem var fortfarande yrkesverksamma i olika grad. Dels av ekonomiska skäl, men också för att de kände att de var till nytta, säger Jan Nilsson.

Enkäten skickades ut efter pandemin och en central fråga var om sjuksköterskorna var villiga att bidra vid kriser och katastrofer. Hela 70 procent svarade ja på frågan.

Däremot är de sällan intresserade av att sitta i ledningsgrupper eller planera. De vill arbeta "hands-on" på skadeplatser, med såromläggningar eller akuta insatser.

– Det här kunde vi ju se under pandemin. Jag tror inte vi hade lyckats så bra med vaccinationerna om inte pensionerade sjuksköterskor hade ställt upp, säger Ann Gardulf.

Nästan hälften av alla som deltog i studien berättade att de bidragit i olika insatser under pandemin. De hade arbetat med vaccinationer, smittspårning eller så hade de gått tillbaka till sina gamla arbetsplatser, inom allt från intensivvård till skolhälsovård.

– Många tog kontakt på eget initiativ. De hörde av sig till regioner och kommuner och erbjöd sin hjälp, säger Ann Gardulf.

Men trots att de knackade på dörren möttes många av tystnad. Studien visar att arbetsgivare ofta saknar register eller rutiner för att fånga upp de som vill komma tillbaka.

– Här måste samhället bli bättre. Vi har sett exempel där sjuksköterskor kontaktat regionen utan att ens få svar, säger Ann Gardulf.

En vanlig fördom är att kompetens skulle ha ett bäst-före-datum. Men forskarnas data visar på raka motsatsen.

– Gruppen av pensionerade sjuksköterskor är enormt välutbildad. Över 80 procent av de svarande uppgav att de har en specialistutbildning och hälften av dem en akademisk examen, säger Jan Nilsson.

Andra NPC-studier visar också att de pensionerade sjuksköterskorna skattar sin kompetens lika högt som nyutexaminerade sjuksköterskor, som har de teoretiska kunskaperna färskt i minnet.

– Lägg sedan till decennier av erfarenhet på det, säger Ann Gardulf.

Forskargruppen vill öppna för en diskussion med myndigheter och regioner om hur pensionerade sjuksköterskor kan användas bättre. Ett förslag är att de i högre grad ska fungera som mentorer för nyutexaminerade sjuksköterskor.

I dagens pressade vårdmiljö händer det att nyutbildade sjuksköterskor efter bara några månaders tjänstgöring är de mest rutinerade på en avdelning.

– Det är inte hållbart. Här skulle pensionerade sjuksköterskor kunna göra en jättebra insats. De har lugnet, erfarenheten av att möta människor i kris och en enorm klinisk blick, säger Jan Nilsson.

Sjuksköterskorna i studien fick också frågan vad som skulle krävas för att locka tillbaka dem till yrket och vilken fortbildning de i så fall skulle behöva. Det vanligaste svaret var stöd att hantera nya it-system.

– De efterfrågade också flexibla lösningar och en bättre dialog med cheferna, säger Ann Gardulf.

Forskarna hoppas nu att deras resultat ska leda till en förändrad syn på åldrande inom professionen. Istället för att betrakta pensionerade sjuksköterskor som ”avslutade” bör man se dem som en värdefull resurs.

– De är en outnyttjad kompetensresurs som kan stärka både vårdkvalitet och patientsäkerhet, avslutar Jan Nilsson och Ann Gardulf.