Är kraven på kunskap för låga?

Det finns en stark koppling mellan en bristfällig utbildning och den yrkesflykt som drabbar vården, menar sjuksköterskestudenten Alfred Larsson.

Text: Lotta Engelbrektson

I en uppmärksammad debattartikel i Göteborgs-Posten kritiserade de två sjuksköterskestudenterna Alfred Larsson och Ylva Jonasson sjuksköterskeutbildningen och kallade den bristfällig. Sedan publiceringen i januari har det varit turbulent vid Göteborgs universitet (GU), och de två studenterna som stod bakom kritiken har fått försvara sina åsikter i press, radio och tv. Alfred Larsson var inte helt förberedd på den enorma responsen – på gott och ont.

– Själv tar jag examen i sommar, men jag hoppas att den här diskussionen ska stärka sjuksköterskeprogrammet för dem som kommer efter mig, säger han.

Kritiken från sjuksköterskestudenterna kan kokas ner till en mening: Att GU prioriterar att examinera så många sjuksköterskor som möjligt på bekostnad av utbildningens kvalitet. De uppger bland annat att kunskapskraven är för låga och att det saknas medicinsk repetition inom viktiga områden.

– Anatomi, fysiologi och farmakologi borde löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Nu upplevde flera i klassen att de var mindre förberedda inför sin VFU i termin sex, än de varit i termin två, säger Alfred Larsson.

Själv har Alfred Larsson inte litat på att utbildningen ska ge honom allt han behöver. Han har därför valt att läsa extrakurser vid sidan av programmet och arbetat som omvårdnadsassistent på akuten för att skaffa sig klinisk erfarenhet.

– Det förväntas att man ska hålla igång de medicinska kunskaperna själv, men universitetet bär ett ansvar för att säkerställa att vi faktiskt når kunskapskraven, säger han.

Som ett led i att komma till rätta med kompetensbristen i vården satsade regeringen 2015 på en stor ökning av antalet utbildningsplatser. Det innebar att även GU utökade sina platser kraftigt under flera år.

Karin Ahlberg, prefekt på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, medger att expansionen skapade problem, men tillbakavisar kritiken om att studenterna är för många idag.

– Vi fick ett alldeles för stort uppdrag från regeringen. Därför har vi nu minskat antalet platser igen. Idag tar vi in 125 studenter per termin, vilket är betydligt färre än för några år sedan, förklarar hon.

Karin Ahlberg ger däremot studenterna rätt i vissa delar av kritiken. Debattartikeln har resulterat i att universitetet nu gör en genomlysning av programmet, kurs för kurs, och ser över examinationsformerna. Däremot står prefekten fast vid att utbildningen håller god kvalitet.

– Vi når upp till alla krav som ställs på utbildningen och studenter som inte når sina lärandemål blir inte godkända. Men det innebär inte att utbildningen inte kan bli bättre, säger hon.

En av de tyngsta punkterna i kritiken rör den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Här tycks studenter och ledning dock vara rörande överens om att situationen är ansträngd.

– Det är en utmaning att hitta VFU-platser som håller måttet i både kvalitet och handledarkompetens. Vården är under hög press, och det kan påverka hur studenterna tas emot. Men vi har ett gott samarbete och förbättringsarbete pågår, säger Karin Ahlberg.

Mohammed Aljabery, ordförande för Vårdförbundet Student, bekräftar bilden. Enligt förbundets VFU-rapport från 2024 upplevde 67 procent av studenterna att deras psykiska hälsa påverkades negativt under praktiken. Mohammed beskriver situationen som ett VFU-lotteri.

– Utbildningen ska vara förutsägbar. En student ska inte behöva ha tur för att få en bra praktikplats. Vi hör historier från hela landet om studenter som får handledare som själva nyss tagit examen och som saknar handledarutbildning, säger han.

Mohammed Aljabery, som själv studerar till röntgensjuksköterska i Örebro, efterlyser nationella krav på handledarutbildning och ökad ersättning till dem som tar sig an studenter.

– Om vi ska utbilda fler måste resurserna följa med. Annars pressar vi systemet så hårt att det i slutändan är patientsäkerheten som betalar priset.

Både Mohammed Aljabery och Alfred Larsson ser en direkt koppling mellan en bristfällig utbildning och den yrkesflykt som drabbar vården. Alfred Larsson nämner de omkring 13 000 sjuksköterskor i Sverige som inte längre arbetar i yrket, enligt Nationella vårdkompetensrådets kompetensförsörjningsrapport.

– Man kan inte säkra kompetensen när folk flyr. Forskning visar att sjuksköterskor tidigt visar tecken på utbrändhet. Vi har en otrolig kompetens i de som lämnat yrket som vi inte tar vara på, avslutar han.