Patientsäkerheten vilade på personalens axlar

När covid-19 slog till pressades svensk intensivvård till bristningsgränsen. I sin doktorsavhandling visar Karin Berggren hur personalens flexibilitet och improvisationsförmåga blev avgörande för patientsäkerheten.

Text: Jenny Ryltenius

När pandemin bröt ut tvingades personalen på landets intensivvårdsavdelningar snabbt att anpassa sig till en ny och osäker verklighet. Karin Berggren har intervjuat 29 vårdmedarbetare vid tre svenska sjukhus – sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och fysioterapeuter – som arbetade direkt med covid-19-patienter. De beskriver en vardag präglad av ständig press och snabba förändringar. Lokaler byggdes om till provisoriska intensivvårdsrum, rutiner ändrades dagligen och kollegor utan erfarenhet av intensivvård kallades in för att täcka behoven.

En central slutsats i avhandlingen är att den höga belastningen och omorganisationen försämrade förutsättningarna för säker vård. När team splittrades och rutiner inte hann följas kom patientsäkerheten i hög grad att vila på personalens flexibilitet och initiativförmåga – snarare än på etablerade systemstöd.

– Det förvånade mig hur stor del av säkerheten som faktiskt upprätthölls genom individers kliniska intuition, ansvarskänsla och handlingskraft, säger Karin Berggren.

Hon framhåller också att chefernas närvaro och lyhördhet skapade en miljö som möjliggjorde lärande och snabb anpassning – faktorer som gjorde det möjligt att hantera risker direkt i verksamheten.

– Personalen behövde hela tiden omprioritera och ta sig an nya arbetsuppgifter. Till exempel fick de utföra manuella kontroller som tidigare gjorts automatiskt via digitala journalsystem. Det kunde handla om registreringar av blodtryck, respiratorinställningar och syrgasnivåer – eller att beräkna vätskebalanser för hand, säger hon.

Resultaten visar också att systemet hade flera sårbarheter: brist på bemanningsbuffertar, otillräcklig utrustning samt administrativa och tekniska system som inte var anpassade till den extrema situationen.

– Höga patientinflöden, förändrade teamsammansättningar och begränsade resurser ökade risken för avvikande händelser, säger Karin Berggren.

I en av delstudierna följdes 665 intensivvårdspatienter som vårdades för covid-19 mellan mars 2020 och juni 2021. En femtedel av dem flyttades till andra sjukhus på grund av platsbrist. Efter 30 dagar hade 19 procent av de flyttade patienterna avlidit, jämfört med 26 procent av dem som vårdades kvar på ursprungssjukhuset.

– Det visar att överflyttningar kan göras på ett säkert sätt – förutsatt att urvalet sker med omsorg och att transporterna sker under kontrollerade former, säger Karin Berggren.

Hon betonar att vårdpersonalens erfarenheter måste tas tillvara i framtida beredskapsplanering. För att tidigt kunna identifiera patientsäkerhetsrisker vid nya kriser krävs tydliga systemstöd – och att man lyssnar till dem som befinner sig närmast patienterna.