En ekvation som inte går ihop

Kompetensbristen inom vården är ett växande problem. Samtidigt lämnar erfarna sjuksköterskor landet på grund av skärpta migrationsregler.

Text: Lotta Engelbrektson

Enligt Nationella vårdkompetensrådets rapport från 2024 är 13 000 sjuksköterskor inte verksamma i sin yrkesroll. Nu väntar ytterligare en utmaning när de skärpta migrationsreglerna får full genomslagskraft. Statistik från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) visar att 14 procent av landets sjuksköterskor är utrikesfödda, en siffra som förväntas stiga under de närmaste åren.

Till exempel har andelen utrikesfödda nybörjare på sjuksköterskeprogrammet ökat från 10 till 28 procent de senaste tio åren.

Enligt Bodil Umegård, sektionschef på SKR, har utrikesfödda medarbetare fått en allt större betydelse för kommuners och regioners förmåga att klara sin kompetensförsörjning.

– I många kommuner, särskilt i glesbygden och i norra Sverige, kan det vara en utmaning att klara av att bemanna med rätt kompetens, säger hon.

Verkligheten i norr bekräftar bilden. Maria Joelsson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Norrbotten, beskriver en region som är ”arbetsträngd”. Här är arbetslösheten nästan obefintlig och de stora industrisatsningarna i Malmfälten dammsuger marknaden på arbetskraft. För vården innebär läget en ständig jakt på personal.

– För vissa tjänster har vi behov av att rekrytera externt utanför EES-området. Alternativet att anställa personal från andra delar av landet är inte realistiskt. Det finns helt enkelt inga sökande, säger Maria Joelsson.

Samtidigt som regionerna kämpar med lokala utmaningar finns långtgående diskussioner om hur vården ska styras nationellt. Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen och ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, ser en utveckling där staten tar en mer aktiv roll. Under februari i år tillförde regeringen ytterligare ett statsbidrag på en miljard kronor för att stärka kompetensförsörjningen i vården. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela pengarna till kommuner och regioner.

– Det finns en ambition att staten ska bidra mer och styra mer. Just nu arbetar vi operativt med regionala vårdkompetensråden för att följa upp behoven, säger Björn Eriksson.

Rådet har tidigare presenterat 25 punkter för att säkra vårdens behov. Det handlar bland annat om förenade anställningar och utvecklade karriärvägar. Listan har precis varit ute på en remissrunda där bland annat regioner, kommuner och arbetsgivarorganisationer har fått tycka till.

Majoriteten av remissinstanserna var positiva till de 25 förslagen, även om det fanns en viss kritik från regioner och kommuner.

– De betonade att det var deras jobb att vara arbetsgivare och att vi inte skulle lägga oss i för mycket. För dem är det viktigt att ledning och styrning sker lokalt, säger Björn Eriksson.

I ett läge där behovet av personal är stort, innebär de förändrade migrationsreglerna nya förutsättningar för rekryteringsarbetet i regionerna.

Emma Klingspor på International Office i Region Skåne arbetar med att stödja utlandsutbildad vårdpersonal under deras väg till en svensk legitimation. Processen för en sjuksköterska utbildad utanför EES kan ta upp emot fyra år.

– Vi har stöttat personer till svensk legitimation i fem år och sett vilken enorm kompetens som finns. Men med den senaste tidens uppstramning av migrationspolitiken ser vi nya svårigheter, menar Emma Klingspor.

Bland annat har det höjda försörjningskravet påverkat de utlandsutbildade sjuksköterskorna. Många av dem arbetar som undersköterskor eller omvårdnadsassistenter medan de väntar på sin legitimation.

– Försörjningskravet innebär en utmaning för dem som arbetar i andra vårdyrken medan de väntar på sin legitimation. De når sällan upp till det nya lönekravet, säger hon.

Sedan möjligheten till spårbyte försvann 2025 – att byta sin asylansökan till arbetstillstånd utan att lämna Sverige – har ytterligare ett hinder tillkommit. Eftersom regeln också gäller retroaktivt är det många som rycks upp från sina utbildningar och fasta anställningar.

I dagsläget har Emma Klingspor kännedom om fem medarbetare som tvingats lämna Sverige för att ansöka om nytt arbetstillstånd från det gamla från hemlandet. Men hon tror att det är fler som drabbas och att mörkertalet kan vara stort.

– Hittills har processen gått relativt fort, men vi får ändå räkna med ett par månaders bortfall. Det dröjer innan medarbetaren kan återgå till sin tjänst i Sverige, säger hon.

Även de kritiserade utvisningarna av unga som fyllt 18 år påverkar personalförsörjningen, då de inte längre räknas som anhöriga till föräldrar med arbetstillstånd. Emma Klingspor ser en risk att medarbetare kommer att lämna fasta anställningar och påbörjade legitimationsprocesser.

– Om barnen inte får stanna ökar sannolikheten att även föräldrarna lämnar landet. Den här regeländringen har vi inte sett den fulla konsekvensen av än, säger hon.

I kommuner och regioner arbetar närmare 300 000 personer som är födda i ett annat land. SKR:s statistik visar att antalet utrikesfödda anställda ökat kraftigt sedan 2014. Andelen är högst i storstäderna, i region Stockholm till exempel är nästan var tredje medarbetare i regionen född i ett annat land.

SKR:s senaste attitydundersökning bland unga i åldrarna 15–24 år visar också att utrikesfödda unga är generellt mer intresserade av ett jobb inom vård och omsorg, jämfört med inrikesfödda. En intressant detalj i statistiken är också att utrikesfödda unga män i betydligt högre grad än inrikesfödda kan tänka sig ett vårdyrke.

– Det är en positiv trend att utrikesfödda killar är mer öppna för att bryta traditionella könsmönster i yrkesvalet. Det är en viktig nyckel för att bredda rekryteringsbasen till yrken som historiskt varit kvinnodominerade, säger Bodil Umegård på SKR.

Bodil Umegård pekar också på den demografiska utmaningen, att allt fler lever högt upp i åldrarna samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder, i två av tre kommuner, minskar under de kommande tio åren. SKR har framfört att legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården bör undantas från lönekrav för arbetstillstånd.

– Men vi har ännu inte fått något slutgiltigt besked om vilka undantag som kommer att gälla, konstaterar hon.

Fotnot: Regeringen ska lägga fram en proposition före sommaren med nya regler för anhöriginvandring. Där ska det finnas en öppning som innebär att uppehållstillstånd ska kunna beviljas till nära anhöriga i fler situationer än som det är nu. Hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut är inte klart. Fram tills dess pausas de så kallade tonårsutvisningarna. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av regeringen att identifiera bristyrken, där det kan införas undantag från det nya lönekravet, där ingår bland annat yrken inom vård, hälsa och omsorg.

Hinder i systemet

Antalet utrikesfödda medarbetare inom vården har ökat kraftigt de senaste åren – och denna grupp har fått allt större betydelse för kommuners och regioners förmåga att klara sin kompetensförsörjning. Detta till trots finns det fortfarande stora hinder i systemet för att ta tillvara utlandsföddas kompetens.

SACO har i rapporten ”Systemhinder för invandrade akademikers väg till ett matchande jobb”, tittat närmare på vilka hinder och bromsklossar i det svenska systemet som motverkar ett e ektivt tillvaratagande av invandrade akademikers kompetens:

Ineffektivitet och bristande insatser:
Sveriges komplexa myndighetslandskap med ett stort antal inblandade aktörer och insatser, riskerar att försvåra utrikesföddas väg mot ett matchande arbete. Individen förväntas i stor utsträckning själv navigera sig fram och när den röda tråden genom systemet saknas är risken stor för omvägar, felspår och återvändsgränder.

Onödiga omvägar: Utrikesfödda skulle gynnas av personlig vägledning, istället för som idag till stor del förlita sig på blanketter, plattformar och förprogrammerade system för att komma rätt.

Insatser ser olika ut över landet och för att skapa likvärdighet krävs samarbete: Detta försvåras i sin tur av myndigheternas ramar och avgränsade uppdrag. Att uppdraget är uppdelat snarare än delat och att helhetsansvaret saknas, påverkar möjligheten att arbeta långsiktigt utifrån individens och samhällets bästa.