Prevention i fokus för forskarskola

Precisionshälsa börjar långt innan sjukdomar bryter ut. Det handlar om att främja hälsa och bevara det friska. På Luleå tekniska universitet samlas olika krafter i det tvärvetenskapliga framtidsområdet PRECISE.

Text: Lotta Engelbrektson

Med en åldrande befolkning och en krympande vårdsektor, behöver de riktade insatserna bli fler. Helst ska människor hålla sig så friska som möjligt livet ut.

För att uppnå visionen om precisionsbaserad hälsa räcker inte vården till.

På Luleå tekniska universitet har Anneli Nyman, biträdande professor i arbetsterapi, precis börjat sin tjänst som föreståndare på den tvärvetenskapliga forskarskolan, som hör till framtidsområdet PRECISE. Hon tycker att satsningen på hälsa är ett djärvt och viktigt initiativ från ett tekniskt universitet.

– Vi har representanter från alla institutioner som, ekonomi, teknik, samhälle, samhällsbyggnad och hälsa, berättar hon.

Idén bakom PRECISE är att hitta lösningar tillsammans. I forskarskolan möts doktorander från olika discipliner för att utveckla nya sätt att tänka kring prevention och hälsofrämjande arbete. Ny teknik och datadrivna arbetssätt ger en större förståelse av hur livsstil, miljö och biologi kan samverka.

– Samtliga institutioner har insyn i varandras arbete och handledarna kommer från olika ämnesområden och handleder över gränserna, säger Anneli Nyman.

Forskarskolan som startade 2023 har gjort en omstart under hösten. Nu har de första tretton doktoranderna påbörjat sina forskningsstudier. Projekten spänner över allt från hur man uppmuntrar skolbarn att röra sig, till träning med hjälp av VR-glasögon och hur man kan utforma hälsosamma miljöer i städer, bostäder och på arbetsplatser.

– I nuläget handlar många projekt om insatser för barn. Men tanken är att vi ska möta samhällsutmaningarna för människor i alla åldrar och kontexter. Vi välkomnar projekt på alla nivåer.

Än så länge finns inga omvårdnadsprojekt i pipeline, men PRECISE är öppen för ansökningar och tar löpande emot nya projekt. Anneli Nyman poängterar också att det finns en omvårdnadsrepresentant med i referensrådet.

– Sjuksköterskorna är ju en väldigt viktig del i den här processen och vi hoppas på många ansökningar, säger hon.

Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi och verksamhetsledare för PRECISE, är lika ny på jobbet som Anneli Nyman. Hon ser med skräckblandad förtjusning fram emot de kommande fyra åren.

– Fysioterapeuter, sjuksköterskor, ingenjörer, beteendevetare och samhällsforskare ska samarbeta inom PRECISE. Det kan bli spännande, säger hon.

Anna-Karin Lindqvist ser precisionshälsa som en väg bort från ”one size fits all”. Istället för traditionella, standardiserade vårdkedjor ska vården baseras på människors berättelser, livstil och egna val.

– Målet är att utveckla modeller för hur data, artificiell intelligens och digitala verktyg kan användas i vardagens vård, utan att förlora det mänskliga perspektivet, säger hon.

Ett centralt spår inom PRECISE är att flytta fokus från sjukdomsbehandling till prevention. Men Anna-Karin Lindqvist tycker att man kan backa ännu ett steg.

– I dag pratar vi om att förebygga sjukdomar, men vi borde också arbeta mer med promotion – att stärka det friska och goda som redan finns. Det gör vi alldeles för lite av, säger hon.

Samtidigt är hon medveten om att det kan vara svårt att få gehör för långsiktiga satsningar. Vinsterna av hälsofrämjande arbete kan dröja flera decennier.

– Det gör att investeringar i hälsa hamnar mellan politikens och ekonomins stolar. Men det finns ingen väg runt, vi måste våga tänka längre, säger hon.

– Att investera i aktiva transporter för barn i dag kanske ger en samhällsvinst om trettio år. Det är en politisk och ekonomisk utmaning, men också en etisk fråga. Vi måste våga tänka längre än en budgetperiod, säger hon och tar sin egen forskning som exempel, med inriktning på barns fysiska aktivitet, där barn uppmuntrats att cykla eller gå till skolan genom så kallad gamification, med små uppdrag längs skolvägen.

Båda forskarna ser framför sig en vård där olika professioner arbetar tätare tillsammans – där sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter läkare, ingenjörer och samhällsvetare bidrar utifrån sin kompetens.

– Vi behöver fler tvärprofessionella team, och nya yrkesroller. Kanske kommer vi att se en kategori hälsofrämjare som arbetar särskilt med att stödja människor i att stärka sin hälsa, säger Anna-Karin Lindqvist.

Att sjuksköterskorna är med på tåget är en självklarhet för PRECISE. Sjuksköterskan är en nyckelperson när det gäller att översätta teknik till vård. Empati och kunskap måste gå hand i hand, menar Anneli Nyman.

– Det är i mötet med patienten som vården blir verklig. Tekniken kan ge stöd, men det är den mänskliga närvaron som gör skillnaden, konstaterar hon.