Pilotprojekt minskar risken för vårdskador i kommuner

Kommunal vård som följs upp i realtid och brister som åtgärdas innan vårdskador uppstår. Det är målet för ett pilotprojekt i Västmanland, som testar hur journaldata kan användas för att höja kvaliteten och öka tryggheten i vården.

I dag finns inget nationellt system för att följa upp kvaliteten i den kommunala hälso- och sjukvården i realtid. Men det kan snart bli verklighet. Just nu pågår ett pilotprojekt i Västmanland, lett av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), där man undersöker möjligheten att använda journaldata från den kommunala primärvården för att säkra både vårdkvalitet och arbetsmiljö.

– Syftet är att identifiera behov och brister medan det fortfarande finns tid att göra något åt dem, berättar Malin Svakko, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Köping och lokal projektledare för länet.

– Det handlar om att skifta perspektiv, från reaktiv till proaktiv, att kunna agera i realtid, tillägger Malin Holmström, distriktssköterska och pilotens projektledare på SKR.

Den första piloten genomfördes 2022 och involverade Region Västmanland samt kommunerna Köping, Västerås, Norberg och Sala. Som ett led i omställningen till Nära vård ville man testa om det nationella verktyget Primärvårdskvalitet (PVQ) – som fram till dess endast använts inom regional primärvård – även kunde tillämpas i kommunal verksamhet.

– PVQ är framtaget av professionen för professionen. Läkare, fysioterapeuter, psykologer, distriktssköterskor och arbetsterapeuter har tillsammans tagit fram mått som vårdcentraler kan använda för lokal uppföljning. Kommunerna har hittills inte varit inkluderade, men det har funnits ett starkt önskemål om att kunna följa liknande indikatorer även där, säger Malin Holmström.

Det visade sig dock att befintlig data inte gick att använda direkt. Den kommunala dokumentationen skiljer sig från den regionala, och det krävdes därför nya mått, anpassade till kommunal verklighet som LSS, SÄBO och korttidsboende.

Sådana har nu tagits fram. I den uppföljande piloten har man tillsammans med tio kommuner i Västmanland identifierat vad man i ett första skede vill kunna följa.

– Vi trodde först att vi kanske skulle hitta två eller tre mått. Men vi landade i hela sexton stycken, inom fyra olika områden, berättar Malin Holmström.

Ett av områdena är palliativ vård. Här vill man till exempel kunna följa upp vilka patienter som har ett palliativt beslut, om smärtskattning och munhälsobedömning genomförts, om läkemedelsordinationer vid livets slut finns samt förekomsten av infarter.

– Ett annat område är läkemedelsgenomgångar. Det handlar om att se vilka som har en aktuell genomgång, och om det finns dokumentation som visar att förberedelser inför denna har gjorts. Rapporten ska även kunna visa vilka patienter som snart är i behov av en sådan genomgång, berättar Malin Svakko.

Just nu är måtten under validering. När den är klar är nästa steg att ta fram en gemensam checklista med framgångsfaktorer, som ett journalsystem som kan leverera data, tillgång till sin egen data, förankring i verksamheten och tydlig involvering av professionen.

– Vi vill sprida kunskap om att det här är möjligt, att man faktiskt kan använda information i patientjournalerna för att förbättra vården. Det är inget man automatiskt får med sig i utbildningarna, så det kräver förankring, säger Malin Holmström.

Ambitionen är att väcka ett gräsrotsintresse, förklarar hon.

– Om kommunerna själva ser värdet i det här, och vill arbeta med det, blir det också lättare att på sikt bygga upp ett nationellt stöd.

Och vad hoppas Malin Holmström och Malin Svakko att projektet ska leda till?

Framför allt vill de att det ska vara till patientnytta, svarar de.

– Det handlar om att upptäcka och genomföra de insatser som patienterna har rätt till, enligt riktlinjer, vårdhandbok och nationella vårdförlopp. Projektet syftar också till att göra vården mer jämlik och säker; och att undvika vårdskador innan de inträffar.

På längre sikt hoppas de även att datan kan användas för att göra jämförelser mellan kommuner.

– Vi skulle till exempel kunna se skillnader, dra lärdomar och på så sätt höja kvaliteten. Kanske kan vi också använda datan för att prioritera resurser, och identifiera var det finns behov av kompetensförhöjning.