Aktuellt
Virtuell patient stärker studenters förmåga

Simulering tränar studenter i samtal om våld i nära relationer. Foto: Ahang Bashi
Virtuella patienter kan ge sjuksköterskestudenter nya verktyg för att öva på svåra samtal om våld i nära relationer. Ett forskningsprojekt från Karolinska Institutet och Högskolan i Skövde visar att tekniken upplevs som både lärorik och användarvänlig.
Våld i nära relationer (ViNR) är ett omfattande folkhälsoproblem – men ofta svårt att identifiera och hantera inom vården. Ämnet är känsligt, och även om våldsutsatta patienter ofta söker hjälp, berättar de sällan om den egentliga orsaken bakom sina somatiska, psykologiska eller psykiatriska symtom.
– Även erfarna kliniker kan tycka att det är svårt att lirka fram uppgifter om våldsutsatthet. Det är av naturliga skäl också svårt för sjuksköterskestudenter att träna på det, säger Karolina Sörman, forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet.
Nu kan det finnas en lösning. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt lett av Karolina Sörman och Joachim Eckerström har en ny utbildningsmodul tagits fram med syfte att stärka studenters förmåga att identifiera och bemöta patienter som utsatts för våld i nära relationer. Förutom en traditionell teoretisk del innehåller modulen en digital innovation: en så kallad virtuell patient.
– Förhoppningen är att det ska fungera som ett verktyg där man kan träna på att ställa svåra frågor i en trygg och kontrollerad miljö, säger Karolina Sörman.
Den virtuella patienten är ett webbaserat kliniskt scenario, utformat för att spegla en verklig vårdsituation. Användaren loggar in på en interaktiv plattform, tar del av bakgrundsinformation – exempelvis remissunderlag och skattningsskalor – och genomför sedan ett simulerat samtal via inspelade videosekvenser. När samtalet avslutas får studenten återkoppling.
– I det här fiktiva fallet handlar det om en patient med långvariga besvär såsom ångest, depression och sömnsvårigheter, men där traditionell behandling inte har gett resultat. Då får man ta på sig Sherlock Holmes-rollen och börja gräva djupare för att hitta bakomliggande orsaker. Längs vägen finns ledtrådar att snappa upp, säger Joachim Eckerström, forskare vid Centrum för psykiatriforskning.
Under samtalet får studenten välja bland 336 fördefinierade frågor. Dessa är graderade utifrån lämplighet: vissa är öppna och konstruktiva, andra neutrala, och en tredje kategori är direkt olämpliga.
– Olämpliga frågorna kan bygga antaganden, vara icke-bekräftande eller till och med kränkande. De har naturligtvis ingen plats i ett verkligt samtal, men i en simulerad miljö kan det vara mycket lärorikt att se hur sådana frågor påverkar patientens reaktion, säger Joachim Eckerström.
Utbildningsmodulen har nyligen utvärderats i en enkätstudie med 62 sjuksköterskestudenter från Högskolan i Skövde. Resultaten visar att den virtuella patienten upplevdes som både meningsfull och lätt att använda.
– Många lyfte fram att träningen gav möjlighet att uppfatta subtila nyanser i samtalets dynamik, och att det var värdefullt att se hur patienten reagerade på en viss fråga – något som är svårt att förmedla genom enbart teoretisk undervisning.
Internationellt har användningen av virtuella patienter ökat de senaste åren, särskilt inom medicinsk utbildning. Flera metaanalyser visar att metoden är minst lika effektiv som traditionell undervisning när det gäller kunskapsinhämtning – och ofta mer effektiv för att träna kliniska färdigheter och beslutstagande.
Men det finns även vissa utmaningar att ta hänsyn till, menar Karolina Sörman – inte minst tekniska.
– Det är en digital miljö, och teknik kan krångla. Vi har också sett att vissa användare inte läser instruktionerna så noggrant. Det är först när man går igenom hela samtalet som återkopplingen blir riktigt givande. Men de flesta gör det, säger hon.
Just nu leder Karolina Sörman och Joachim Eckerström en uppföljande, randomiserad och kontrollerad studie för att få mer robusta data om utbildningsmodulens effekt.
– Vi har genomfört förmätningar, låtit en grupp studenter genomgå utbildningen och jämför nu resultaten med en kontrollgrupp som inte har genomfört simuleringen med den virtuella patienten. För tillfället befinner vi oss i analysfasen, säger Joachim Eckerström.
VP-träning stärker studenters beredskap
En ny studie från KI och Högskolan i Skövde visar att virtuella patienter (VP) stärker sjuksköterskestudenters beredskap att bemöta våld i nära relationer. Genom webbutbildning, interaktiv VP-träning och seminarium har studenterna utvecklat kommunikationsfärdigheter i en trygg miljö.
Studien är ett samarbete mellan flera institutioner, inklusive Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Institutionen för hälsovetenskaper vid Högskolan i Skövde.
Den virtuella patienten är utvecklad av en tvärvetenskaplig projektgrupp med medlemmar från Centrum för psykiatriforskning, Akademiskt primärvårdscentrum, Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Publiceringsdatum: