Glapp i vårdkedjan för patienter med självmordstankar

Suicidprevention inom psykiatrin har länge handlat om att minimera risker och förhindra självmord genom strikt säkerhetsarbete. Men ett alltför snävt fokus på säkerhet kan göra patienter med suicidala tankar mer otrygga – och på sikt underminera förtroendet för psykiatrisk vård.

Text: Jenny Ryltenius

Malin Rex, specialistsjuksköterska i psykiatri har undersökt hur personer med olika grader av suicidala problem använder vården och hur de upplever vårdkontakterna. Resultaten pekar på en komplex verklighet där vårdens säkerhetsåtgärder ibland kan stå i vägen för den hjälp som patienterna behöver.
– Det mest överraskande och oroande var att många patienter kopplar vårdkontakter till känslor av osäkerhet och fara, vid sidan av hopp om stöd och lindring, säger Malin Rex.
Denna paradox blir tydlig i patienternas berättelser: Kommer man till vården för tidigt riskerar man att avvisas eller att ens problem inte tas på allvar. Kommer man för ofta finns rädslan att bli betraktad som överdrivet orolig eller besvärlig. Väntar man däremot för länge kan situationen ha förvärrats så mycket att det blir svårt att delta aktivt i vården – och risken ökar för tvångsåtgärder.
– Farhågan för tvångsvård och andra drastiska insatser är ständigt närvarande bland patienter. Denna oro kan göra att man drar sig för att söka hjälp när det verkligen behövs, vilket skapar ett farligt glapp i vårdkedjan, förklarar Malin Rex.
Avhandlingen, som bygger på fyra delstudier, visar att suicidalt beteende är ett fluktuerande tillstånd som kräver en större verktygslåda. Patienter med suicidtankar har ofta unika behov som skiljer sig från andra patientgrupper, men möter i praktiken ett vårdsystem som är inriktat på akut krishantering snarare än långsiktigt och personcentrerat stöd.
– Det är tydligt att dagens suicidprevention behöver utvecklas bort från enbart riskminimering och akuta insatser. Vi måste skapa vårdmiljöer där patienter känner sig trygga och sedda, där tillit och dialog prioriteras, säger Malin Rex.
Hon betonar att en mer personcentrerad vård kan bidra till att bryta den negativa spiral som många suicidala patienter hamnar i – där rädslan för att bli avvisad eller tvångsomhändertagen gör att man undviker att söka hjälp tills det är för sent.
– Vården måste bli bättre på att möta varje individs unika situation och behov, med en större flexibilitet och förståelse för att suicidala tankar och beteenden kan variera över tid, säger Malin Rex.