Ska kunna rädda liv i extrema situationer

De föreställer sig de värsta scenarierna. När logistiken havererar, resurserna är begränsade och inflödet av skadade aldrig tycks ta slut. Sjuksköterskorna i Försvarsmakten tränar på att rädda liv under extrema förhållanden.

Text: Lotta Engelbrektson

Två personer har skottskadats och en tredje har brutit fotleden. Det är långt till närmaste sjukhus och de skadade måste transporteras bort från slagfältet. De värnpliktiga soldaterna kontrollerar puls och andning på sina kamrater.

De fem sjuksköterskorna som håller i utbildningen övervakar dagens övning. Målet är att soldaterna ska lära sig att prioritera bland de skadade, ge livsnödvändig vård och så fort som möjligt lämna platsen.

Utbildningssjuksköterskan Denise Rosalm är ny inom Försvarsmakten. Hon har en bakgrund som specialistsjuksköterska med inriktning på ambulanssjukvård och erfarenhet från akutvård. Nu tycker hon att det är kul och intressant att göra något annat.

– Det här är ett viktigt arbete och det är roligt att kunna sprida mina kunskaper, säger hon.

Försvarsmedicincentrum, FömedC, försvarets gemensamma centrum för försvarsmedicin, ligger alldeles vid vattnet i Göteborgs hamninlopp. Kontrasten är stor mellan den vackra utsikten över stenhällarna och det blodiga allvar som präglar övningslokalen.

Soldaterna har lyckats få in de skadade i fordonet i en prioriterad ordning. Personen med allvarligast skada får plats närmast dörren och kamraten med benbrott placeras längst bak i bilen med foten i högläge.

Ulf Söderberg, som även han tituleras utbildningssjuksköterska, förklarar att det inte är en självklarhet hur konstellationen ska se ut under transporten.

– Om truppen blir beskjuten kan soldaterna behöva besvara elden från bilen. Då är det bättre att placera de skadade så långt från dörren som möjligt, säger han.

Om det inträffar en landsomfattande kris eller Sverige utsätts för en attack ligger beslutet hos regeringen att aktivera ett krigsförband. Sjukvårdens uppgift är att ge trygghet till soldaterna och deras anhöriga, samt få tillbaka soldaten till fältet. Vid en större landskris, som till exempel under pandemin, kan militären även stötta den civila sjukvården. Då kan FömedCs till exempel bidra med att sätta upp fältsjukhus och ordna ambulanstransporter.

Bataljonssjuksköterska Elin lämnade sitt arbete som intensivvårdssjuksköterska på Sahlgrenska för snart åtta år sedan för en anställning inom försvaret. Sedan dess har hon haft sin arbetsplats på FömedC, men även gjort utlandstjänst i Mali.

Hon berättar att alla som arbetar med utbildning är noga med att övningarna som arrangeras ska vara så realistiska som möjligt. Deltagarna ska få en insikt i hur det är att arbeta i trånga, hotfulla och riskabla miljöer när stresspåslaget är som värst.

– Mycket handlar om att förstå tidsaspekterna, hur lång tid de olika momenten faktiskt tar. Vi måste kunna hantera spräng- och penetrerande trauman, stora patientflöden och begränsade resurser under tuffa förhållanden.

Vilken uppgift som åläggs de militära sjukvårdsförbanden beror helt på situationen. Det kan handla om allt från att transportera skadade till att tillföra legitimerad vårdpersonal eller montera upp ett komplett fältsjukhus.

I nuläget har militären tillgång till två fältsjukhus på FörmedC i Göteborg, men Försvarsmakten har efterlyst ytterligare tre. Militärsjukvård är ett prioriterat område och försvaret efterfrågar mer sjukvårdsutbildad personal.

Försvarsmedicincentrum är bemannat av personal från hela landet med olika professioner inom vård. De flesta arbetar deltid och deltar i verksamheten några veckor per år, vid sidan av sina ordinarie civila jobb. Personalen rekryteras via Försvarsmaktens officiella kanaler, där tjänsterna annonseras ut och intresserade får ansöka.

– För att få tjänstgöra inom Försvarsmakten måste man antingen ha gjort värnplikten eller genomgått en grundläggande soldatutbildning på fem veckor, säger Elin, som inte vill ha med sitt efternamn i tidningen.

Att de som söker jobb på FörmedC saknar militär utbildning är väldigt vanligt. Den allmänna värnplikten har legat nere under flera år i Sverige och den som fanns dessförinnan gällde enbart män.

– Men det är inget hinder för att söka jobb hos oss. Försvarsmakten ser till att du får genomgå en grundutbildning, säger Elin.

Även de heltidsanställda sjuksköterskorna byter ut uniformen mot vita kläder emellanåt. Meningen är att alla ska tjänstgöra i den civila verksamheten under trettio procent av tiden. Trots all naturtrogen träning är det viktigt att hålla de kliniska kunskaparna vid liv.

Personalsituationen har gjort att utbildningssjuksköterskan Ulf Söderberg inte har kunnat uppfylla kvoten med kliniskt arbete under det senaste året och han kan sakna sitt tidigare arbete på Mölndals sjukhus akutmottagning.

– När allt kommer omkring är det ju en skillnad på övning och skarpt läge. Man behöver komma ut och arbeta på riktigt ibland för att inte bli ringrostig, säger han.

Calle Solberg har varit tidvis anställd inom försvaret i snart tio år. Det betyder att han lämnar sitt ordinarie jobb som ambulanssjuksköterska för att ansluta sig till Försvarsmedicinskcentrum under några veckor varje år. Han ser inhoppen i det militära livet som en möjlighet att utbildas och utvecklas både på ett professionellt och personligt plan.

– I mitt civila jobb tar vi oftast hand om en patient i taget, här möter vi masskadehändelser där inflödet av patienter är stort och okontrollerbart, säger han.

Calle Solberg berättar att han har haft nytta av den militära logistiken i ambulanssjukvården. Efter en brand fick han och kollegorna ta emot flera skadade brandmän, vilket till det yttre påminde om en krigssituation.

– De kom in samtidigt, var i ungefär samma ålder och hade likadana kläder. För att klara av att hålla isär dem använde jag mina erfarenheter från Försvarsmakten, berättar han.

FömedC har omkring två hundra anställda och plats för 150 värnpliktiga. Många av de unga soldaterna har sökt sig hit eftersom de har ett intresse för sjukvård, andra har placerats här genom Pliktverket. När de så småningom muckar kommer de att ha kunskaper motsvarande en undersköterska inom den civila vården.

Soldaterna i övningslokalen är klara att ge sig i väg. De skadade hålls varma med filtar och har försetts med tydliga siffror som anger i vilken prioriteringsordning de behöver vård. När de samlats i bilen, sätter sjuksköterskorna Ulf Söderberg och hans kollega fordonet i gungning. De knuffar på karossen för att imitera en skumpig färd.

– Det behövs inte mycket för att man ska komma ur balans. Vi har haft övningar i mörker och sprutat iskallt vatten på de värnpliktiga för att de ska få träna på att vårda under stress, säger Ulf Söderberg.

Den mentala pressen under ett krig eller en katastrof kan vara svår att hantera. Adrenalinet pumpar och kroppen reagerar med hjärtklappning och skräck. Motartilleriet stavas övning. Genom att träna på momenten i fredstid – om och om igen – ska sjukvårdarna förhoppningsvis lära sig att hålla huvudet kallt.

– Det är viktigt att hålla ett lugnt tempo under övningarna och ge tid för reflektion efteråt. Det man tränar mycket på blir man bra på, helt enkelt, säger Ulf Söderberg.