Ledare
Beredskap för att det värsta kan hända
Den 4 februari hände det ofattbara. Tio personer dödades och flera skadades i en skolskjutning vid Campus Risbergska i Örebro. Vi har pratat med Sebastian Andersson som arbetade som ledningssjuksköterska på IVA den här dagen.
Han tror att det är svårt att vara riktigt förberedd på en händelse av den omfattningen, men han är imponerad av hur snabbt de lyckades ställa om och menar att det berodde mycket på att han och hans kollegor visste vad de skulle göra. Och just att öva inför det oförutsedda är centralt inom katastrofsjukvård, som är temat för detta nummer av tidningen.
Samtidigt som Sverige rustar för krig måste sjukvården förbereda sig för att kunna hantera oväntade och extrema situationer, där traditionella sjukvårdsrutiner inte alltid fungerar. Enligt forskning på området behövs fler realistiska övningar och bättre underlag för att kunna fatta rätt beslut. Specialistsjuksköterskan Maria Fjell, med lång erfarenhet från Försvarsmakten, tror att det finns lärdomar att hämta från det militära, vilket ni kan läsa mer om på sid.24.
Vi har också träffat narkossjuksköterskan Per-Olof Edvinsson, som med jämna mellanrum tar tjänstledigt för att följa med forskare på expeditioner till olika polarområden. Hans arbetsuppgifter är minst sagt varierade. Att skrämma bort isbjörnar hör till sysslorna liksom att ta scootern och åka ut före alla andra för att kontrollera isens säkerhet. Samtidigt är skador och sjukdomar ett ständigt riskmoment under en expedition och vädret en utmaning.
Missa inte heller våra forskningsartiklar om hur sjuksköterskor kan göra mer för att hjälpa asylsökande samt om kunskapsluckor om psykisk ohälsa på akuten. Att lyssna mer aktivt på patienterna och ta deras egen kunskap om sin hälsa på allvar är exempel på strategier som kan vara stödjande i bemötandet med dessa patienter. Samtidigt som det är viktigt att vara medveten om hur egna fördomar om psykisk ohälsa kan påverka mötet.
Publiceringsdatum:
