Japanska skogsbad hjälper vårdpersonal att stressa ner

I Japan kan sjuksköterskor komma att erbjudas skogsbad för att minska stress i förebyggande syfte – en hälsoåtgärd som blir allt vanligare i landet. Redan efter en timmes vistelse i en certifierad läkeskog tillsammans med en skogsterapiguide sänks både blodtryck och stressnivåer.

Text: Sara Hammarkrantz

Han drar ett djupt andetag. Det doftar fräscht efter gårdagens hällregn. Idag när solen brutit genom molnen och himlen är klarblå känns naturen som nytvättad. Yanagisawa Toshifumi, chef för fysioterapin på Nagano Prefectural Kiso Hospital, konstaterar att det är helt rätt dag att besöka den certifierade läkeskogen, Akesawa Natural Recreation Forest, uppe i de japanska bergen mellan Kyoto och Tokyo.

Skogen med sina tydligt utmärkta leder är inte ny för honom. Han kommer ofta hit för egen räkning och har i flera år rekommenderat shinrin-yoku (skogsbad) till sina patienter. Men idag är Yanagisawa Toshifumi här på ett nytt officiellt uppdrag, han vill kunna erbjuda sjukhusets sjuksköterskor och läkare skogsbad i rekreationssyfte.

– Deras situation är stressig och både fysiskt och psykiskt pressande. Skogsterapi skulle kunna användas för att bibehålla de vårdanställdas nivåer av stress på en mer gynnsam nivå, säger Yanagisawa Toshifumi.

Akesawa Natural Recreation Forest utsågs till Japans första läkeskog redan på 1970-talet – och det första organiserade skogsbadet någonsin hölls här. Det var 1982 efter att The Forest Agency of Japan introducerat ett nationellt hälsoprogram med shinrin-yoku som stresshanteringsmetod för anställda i syfte att motverka de hårda arbetsförhållandena som råder i Japan.

Yanagisawa Toshifumi blir hjärtligt mottagen av läkaren Shigeyoshi Kumeda, som håller i vandringen vi nu ska ut på. Sjukhuset där de båda är anställda, Kiso Hospital, har länge samarbetat med Akesawa Natural Recreation Forest.

Gruppen på 10 - 12 personer får mäta sitt blodtryck och lämna ett salivprov som anger stressnivån i kroppen, innan vi ger oss ut i grönskan.

Det finns idag 62 officiella skogsterapicenter i Japan och många större japanska företag som Nissan och Mazda har organiserade skogsbad för sina anställda. En förebyggande hälsoåtgärd som sprider sig över världen och som nu även börjat rekommenderas specifikt till sjuk- och hälsovårdspersonal.

I British Columbia i Kanada gjorde man en stor satsning under pandemin där man gav uppemot 10 000 sjuksköterskor och läkare tillgång till gratis guidade skogsbad. Framför allt för att boosta deras immunsystem men även för att få ner deras stressnivåer.

Likaså såg den biträdande lektorn Susan Abookire, från Harvard Medicine School, skogsbad som en möjlighet att motverka utbrändhet hos läkarstudenter och kollegor vid Brigham and Women’s Hospital i Boston.

Förrförra sommaren började hon att ta med sig medicinsk personal ut i det arboretum som finns på Harvards universitetscampus, och i en artikel i magasinet Harvard Medicine framhåller hon skogens förmåga att aktivera det parasympatiska nervsystemet så att allt vi håller på med i frontala cortex och det sympatiska nervsystemet får vila.

Det räcker med att vistas i naturen 20 minuter tre gånger i veckan för att kortisolnivåerna ska sänkas signifikant, enligt en studie i Frontiers in Psychology.

Här i Japan har man forskat på en grupp praktiserande sjuksköterskor och sett att det till och med sänker stressnivåerna att se en video om skogsbad jämfört med en video om staden.

Men låt oss nu hänga med in i den riktiga skogen denna vackra förmiddag. Solen värmer den höga höstluften och bladen börjar skifta i röda toner. Gruppen rör sig sakta framåt på en gediget preparerad led längs en brusande flod där det flottades timmer förr i tiden.

Ljudet av rinnande vatten är en viktig ingrediens i skogsbad, där man aktiverar alla fem sinnen. Solljuset strilar ner genom de höga träden. Just skuggspel har ett eget ord på japanska, komorebi, och anses vara en av skogens och naturens bidrag till vårt välmående.

Träden, många av dem uppemot 300 år gamla, är en blandning av blad- och barrträd. Den japanska lönnen med sina mångflikiga blad är ett bra exempel på alla de fraktaler (upprepade mönster) som uppstår i naturen och som har en avstressande effekt och hjälper mot mental trötthet, enligt en artikel publicerad i Frontiers in Psychology.

Mest imponerade blir vi dock av Hinokiträden, en sorts cypress som blir uppemot 35 meter hög, och som sprider en distinkt frisk doft som påminner om sandelträ.

Hinokiträd, tillsammans med ceder, granar, barrträd, tallar och ekar, utsöndrar fytoncider, som sänker blodtrycket och ökar produktionen av immunförsvarets NK-celler som sägs bekämpa såväl infektioner som cancer. Just i detta område finns det extra mycket fytoncider och precis efter regn har de som störst effekt eftersom ångan som utsöndras då drivs nedåt.

Vi ledsagas av skogsterapiguiden Takehara som uppmärksammar oss på olika arter, några av skogens högsta träd, olika ljud, stilla rörelser bland bladen, vackra mossor. Långt inne i den susande skogen plockar hon fram liggunderlag och låter oss vila en stund i en grönskande svacka.

Läkaren Shigeyoshi Kumeda, som initiaterat skogsterapipromenaderna där man mäter stressnivåer och blodtryck, berättar för gruppen om olika forskningsresultat.

Fem skyltar är uppspikade vid en rastplats. Här kan man tydligt se hur immuncellerna inte ökade vid ett första skogsbesök utan först vid det andra besöket och då ökade de markant. Och att dessa nivåer sedan bibehölls en lång tid efteråt. Först efter fyra veckor hade effekten avtagit men var ändå högre än före besöken i naturen.

– Om du gör skogsterapi en gång i månaden kan du bibehålla den höga nivån av immunceller hela tiden, konstaterar Shigeyoshi Kumeda, samtidigt som han pekar på graferna.

En annan skylt visar hur kortisolnivåerna inte påverkas av en kilometerlång promenad i stadsmiljö, men minskar rejält när samma promenad tas i skogen.

Shigeyoshi Kumeda har själv forskat här i Akasawaskogen. Han tog då med medelålders män, som låg i riskzon för hjärtkärlsjukdomar, på promenad två gånger om dagen, morgon och eftermiddag. Under två påföljande lördagar fick de gå 2,6 kilometer under 80 minuter. Med signifikant sänkt puls, ökad kraft och sänkta nivåer för depression, trötthet, oro/ångest och förvirring som resultat, enligt studien publicerad i Evid Based Complement Alternat Med.

Efter en dryg timme är vi tillbaka vid timmerstugan som vi utgick från. Mätningarna görs om och vi får bevis svart på vitt att skogsterapin verkligen sänkte blodtrycket och stressnivåerna.

– Jag har helt klart återhämtat mig och fått nya krafter. Känner mig betydligt mer avstressad. Jag har också fått flera nya idéer och tankar kring hur jag kan använda skogsterapin som återhämtning för sjukhusets personal, konstaterar fysioterapichefen Yanagisawa Toshifumi.