Kliniskt basår stöttar inom psykiatrin

Sjuksköterskor inom psykiatrin har oftast ännu kortare introduktion än de som börjar sin karriär i den somatiska vården. Vuxenpsykiatrin i Kristianstad har infört ett kliniskt basår för sina nyanställda sjuksköterskor som ska stötta dem den första tiden.

Text: Lotta Engelbrektson

För sjuksköterskan Clara Ivarsson är jobbet inom psykiatrin hennes första anställning efter examen. När hon började för ett år sedan kastades hon rätt in i hetluften på akutmottagningen. Det var stressigt, patienterna hon mötte var i dåligt skick och hon förväntades inta en arbetsledande roll i teamet.

– Det fanns dagar när jag frågade mig själv varför jag överhuvudtaget hade valt att plugga till sjuksköterska, medger hon.

Idag stortrivs Clara Ivarsson på sin arbetsplats, något som hon framför allt tackar sina hjälpsamma kollegor för. Under de första månaderna svarade de tålmodigt på alla hennes frågor och hjälpte henne till rätta. Även det kliniska basåret har varit till stor hjälp under hennes inledande år i yrket.

– Genom att träffa och lyssna på kollegor som arbetar inom andra områden har jag fått en mycket bredare kunskap om såväl olika diagnoser som behandlingsformer, säger hon.

Grundutbildningen till sjuksköterska innehåller mycket lite psykiatri. Bara en av delkurserna i årskurs två ägnas åt omvårdnad vid psykisk ohälsa. Ändå är det få regioner som satsar lika mycket på introduktion som man har gjort inom vuxenpsykiatrin i verksamhetsområde Kristianstad.

– Som de flesta andra har vi ett tufft rekryteringsläge. Därför ville vi göra något som skulle stärka sjuksköterskornas kompetensutveckling och få de nyanställda att känna sig tryggare när de börjar arbeta hos oss, säger Rosita Adelsbo, verksamhetsutvecklare och specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård.

För att sy ihop det kliniska basåret har hon, tillsammans med Kinga Ali, specialistsjuksköterska och klinisk lärare, tagit hjälp av alla enheter inom psykiatrin. De olika mottagningarna och avdelningarna bidrar alla med sin kunskap och sina erfarenheter. Under sju seminariedagar och ett antal föreläsningar, spridda över året, delar sjukvårdspersonal inom olika professioner med sig av sin kompetens. Det kan handla om allt från olika arbetssätt och terapiformer till fördjupningar inom ämnen som tvångsvård, farmakologi och arbetsledning.

Sjuksköterskan Jimmy Sjölund som arbetar på LARO-mottagningen, för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, har precis avslutat sitt kliniska basår. Han ser introduktionen som ett snabbspår till en kunskap som annars kan ta lång tid att skaffa sig.

– De olika enheterna arbetar förhållandevis isolerat från varandra och ofta saknar vi inblick i hur de jobbar på andra mottagningar. För mig har det inneburit ett stort mervärde att träffa kollegor utanför min egen mottagning och ta del av deras kompetens, säger han.

Verksamhetsområde Kristianstad är utspritt på ett stort geografiskt område och personalen på de olika mottagningarna träffas sällan, eller inte alls under arbetstid. Under seminariedagarna läggs därför stor vikt vid de sociala kontakterna och att de nyanställda ska få en möjlighet att bilda ett nätverk. Bland annat äter seminariedeltagarna frukost och lunch tillsammans vid varje tillfälle och de kan de få ett ansikte på en person de annars bara pratar med på telefon.

– Att man har träffats fysiskt underlättar i kontakterna. Det är lättare att lyfta luren när man vet vem personen är i andra änden, säger Jimmy Sjölund.

För att ytterligare fördjupa förståelsen mellan de olika enheterna ingår även auskulteringstillfällen under utbildningen. De nyanställda sjuksköterskorna ges möjlighet att ”gå bredvid” personalen på en annan enhet än den de jobbar på. Under sitt basår tog Jimmy Sjölund chansen att besöka psykakuten och beroendemottagningen.

– Vi arbetar med ett liknande klientel och många av våra patienter lider av samsjuklighet. Nu har jag fått en mycket större förståelse för hur de andra mottagningarna arbetar och resonerar under sina bedömningar, säger han.

När Jimmy Sjölund började sin tjänst på LARO hade han redan en del erfarenhet och var inte helt oförberedd. Efter sin examen 2022 arbetade han ett år inom den somatiska vården, plus att han tidigare varit skötare inom psykiatrin.

– Det som gjorde mig mest osäker var alla rutiner och tillvägagångssätt som jag inte kände till. Men numera känner jag mig bekväm med mottagningens specifika arbetssätt, säger han.

Det kliniska basåret sjösattes under våren 2023 och Jimmy är en av de första som genomgått samtliga moment. Clara Ivarsson, som anställdes ungefär samtidigt, har fortfarande kvar vissa seminarier. Hon berättar att personalsituationen på akutmottagningen har varit ansträngd under året och att hon emellanåt har haft svårt att komma ifrån.

– Det är tråkigt att jag missat en del. Men jag planerar att ta igen de tillfällena i höst, säger hon.

I Kristianstad är introduktionen upplagd så att vem som helst kan kliva på tåget när som helst. Det finns inget fast startdatum eller en särskild tidpunkt för examen. Beroende på när man anställs under året hoppar man på direkt eftersom varje seminarium betraktas som ett enskilt tillfälle. Sedan starten har tretton personer påbörjat det kliniska basåret. Några är färdiga medan andra precis har påbörjat sin introduktion.

Det händer också att de som varit anställda länge sneglar lite avundsjukt på sina nyanställda kollegor. Verksamhetsutvecklaren Rosita Adelsbo har fått ta emot kommentarer som att ”det här önskar jag hade funnits när jag var ny”. Därför har seminarierna och föreläsningarna, i mån av plats, öppnats för alla sjuksköterskor som arbetar inom verksamhetsområdet, vilket har varit uppskattat.

– Både jag och Kinga Ali, som är klinisk lärare, har arbetat över tjugo år i psykiatrin, men även vi har lärt oss mycket nytt under seminarierna. Lika viktigt som att attrahera nya sjuksköterskor är det ju att behålla dem vi har kvar. Vår plan är att gasa och satsa oss ur den här krisen, säger Rosita Adelsbo.