”Trauman kan ligga lagrade i kroppen”

Många patienter lider av oförklarad, långvarig smärta. I mötet med dessa patienter har sjuksköterskor en viktig roll, menar Daniel Maroti, som forskar och håller kurser om hur emotionella trauman kan påverka nervsystemet.

Text: Lotta Engelbrektson

Emotional awareness and expression therapy (EAET) är en nyutvecklad terapiform för behandling av oförklarad, långvarig smärta. Sjuksköterskor, som är de som oftast träffar patienten initialt, kan ha stor nytta av kunskap om EAET, menar Daniel Maroti, psykolog och forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Att emotionella trauman kan ligga bakom fysisk smärta är ingen ny tanke. Redan på 1800-talet presenterade Freud sin psykosomatiska teori om hur ångest och inre sociala konflikter kan leda till kroppsliga symtom.

I dag vet forskarna avsevärt mer om den mänskliga biologin och hur vårt smärtsystem fungerar. Ändå är smärta den vanligaste orsaken till besök i primärvården och långvarig smärta, tillsammans med psykisk ohälsa, ligger bakom majoriteten av alla långtidssjukskrivningar.

Daniel Maroti har under många år intresserat sig för patienter med medicinskt oförklarad smärta.

– Jag har fördjupat mig i de psykologiska mekanismerna bakom smärtan och hur emotionella trauman kan påverka nervsystemet, berättar han.

Han håller även kurser för legitimerad sjukvårdspersonal med syftet att öka kunskapen om funktionella somatiska syndrom – där patienten rapporterar kroppsliga symtom som sökorsak men där psykologiska faktorer kan spela en stor roll för det som upprätthåller symtombilden.

Under fyra dagar får kursdeltagarna lära sig bakgrunden och bedömningen av funktionellt somatiska syndrom, samt lära sig hur de kan använda sig av EAET i mötet med sina patienter.

– Sjuksköterskornas roll är viktig för patienternas trygghet. Om de kan ställa rätt frågor på ett respektfullt sätt är mycket vunnet, säger Daniel Maroti.

Många patienter som lider av långvarig smärta har valsat runt i vården i åratal. De har genomgått rader av undersökningar och provtagningar utan att läkarna har hittat någon förklaring till vad det är som gör ont. En teori, som den moderna forskningen stödjer sig på, är att flera faktorer – såväl biologiska som psykologiska och sociala – spelar in. Smärtsinnet löper amok i kroppen och patienterna upplever en smärta som inte alltid är mätbar.

– Patienterna är övertygade om att något är fel i kroppen, men upplever att de inte får någon hjälp. Frustrationen och lidandet kan vara väldigt stort, säger Daniel Maroti.

Den traditionella behandlingsmetoden har under de senaste tjugo åren varit kognitiv beteendeterapi, KBT. När inga fysiska orsaker upptäcks som kan ge en förklaring till smärtan har patienterna i stället tränats på att hantera den.

ACT, Acceptance and commitment therapy, som är en utveckling av KBT, lägger större fokus på acceptans. Patienterna får lära sig ett acceptera sin smärta och uppmuntras att hitta en mening och glädje i livet trots de fysiska begränsningarna.

– De här metoderna kan hjälpa vissa, men långt ifrån alla patienter. Därför behöver vi fundera på vad vi har missat och vad vi kan ändra på, säger Daniel Maroti.

Han tar i stället avstamp i förklaringsmodellen att smärtsamma livserfarenheter kan ackumuleras i kroppen och dyka upp i form av fysiska symptom senare i livet. Daniel Maroti menar att otrygga och obehagliga upplevelser som inte har bearbetats känslomässigt kan påverka människors smärtkänslighet.

– Därför vill vi se vad som händer om vi hjälper patienterna att bearbeta känslor som är kopplade till svåra livserfarenheter, säger han.

EAET – Emotional awareness and expression therapy – är en nyutvecklad terapiform för behandling av oförklarad, långvarig smärta. Metoden stödjer sig på psykodynamiska teorier, om att känslorna har betydelse för den fysiska hälsan, i kombination med modern neurovetenskap.

– Av forskningsskäl har vi valt att begränsa studien till tio veckor. Patienterna träffar terapeuten individuellt, över internet eller i grupp, berättar Daniel Maroti.

Behandlingen inleds med en kartläggning av vad personen har varit med om i livet och hur erfarenheterna kan kopplas till kroppsliga symtom. När började ryggvärken eller magontet dyka upp för första gången? Forskaren tar upplevelsen av otrygghet under barndomen som exempel.

– Det kan vara berättelser om ensamhet och frånvarande föräldrar. Vi undersöker vad händelserna betydde för det lilla barnet och vilka känslor minnena väcker i nutid. Vid första mötet genomför vi delvis ett intellektuellt arbete, förklarar Daniel Maroti.

Därefter följer den svåra delen, när patienten får kontakt med sina begravda känslor av till exempel raseri, sorg och skuld. Målet är att nå en slags försoning och att det emotionella traumat blir ett avslutat kapitel som berövats sin laddning.

– För att känslobearbetningen ska vara möjlig och för att patienterna ska stå ut får de lära sig att lugna och trösta sig själva. När det blir extra svårt ska de kunna aktivera en trygg plats inom sig, säger Daniel Maroti.

Trots att patienterna i studien har haft mångåriga problem och ofta utvecklat en samsjuklighet med psykisk ohälsa, ångest och depression har forskargruppen uppnått ett bra resultat. Ungefär en fjärdedel av patienterna som genomgått EAET uppvisar halverade kroppsliga symtom eller mer.

– Resultatet är bra för att det är oerhört svårt att hitta rätt behandling för den här gruppen. Men det är långt ifrån tillfredsställande. Det behöver göras mer, säger Daniel Maroti.