Här står sjuksköterskorna först i ledet

I Region Östergötland används arbetsmodellen integrerad beteendehälsa. Sjuksköterskorna står först i ledet i mötet med patienter med psykisk ohälsa.

På den akademiska vårdcentralen Cityhälsan Centrum i Norrköping har tillgängligheten till vård för psykisk ohälsa ökat. Redan när patienten kontaktar vårdcentralen för att boka en tid inleds bedömningen. Sjuksköterskan Emma Linder som svarar i telefonen har en strukturerad mall med frågor för att ringa in patientens problem. Hon tar sig tid.

– Jag bekräftar patientens symptom. Därefter ställer jag frågor om vad som har hänt just nu och hur det påverkar personens funktion. Verkar situationen vara allvarlig bokar jag direkt en tid med en psykolog eller läkare, berättar hon.

Många patienter söker för psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk, yrsel och tryck över bröstet. I och med implementeringen av integrerad beteendehälsa, IBH, på vårdcentralen har sjuksköterskorna fått goda kunskaper i egenvård och kan ge råd till patienten direkt i telefonrådgivningen.

Emma Linder berättar att hon, senast idag, hade ett samtal med en orolig patient som hon kunde lugna redan i telefon.

– Många gånger orsakas patienternas besvär av deras livssituation och vi ska inte medikalisera problemen. Oro och ångest ingår i livet och lösningen behöver inte nödvändigtvis vara medicinering eller sjukskrivning, säger hon.

IBH är en organisationsmodell med rötter i USA. Den innebär bland annat att samtliga professioner i primärvården utbildas i beteendehälsa och kommunikationsstöd. Syftet är att förbättra primärvårdspopulationens generella hälsa genom teamsamarbete med ett biopsykosocialt perspektiv. Ofta fokuserar man på funktion istället för en diagnos.

– Om vi lyckas fånga upp patienterna i ett tidigt skede, innan symptomen utvecklas till ett allvarligt tillstånd, kan det till exempel räcka med en kortare intervention, säger Hanna Israelsson Larsen, läkare och adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet.

En av skillnaderna mot det traditionella arbetssättet, som oftast innebär att patienten först träffar en läkare, därefter sätts upp på en väntelista till en psykolog, är att patienten kan få samtalsstöd direkt. Vanligtvis redan under sitt första besök på vårdcentralen.

– Däremot bokar vi inte regelmässigt in tio psykologbesök, utan det räcker ofta med ett eller två. Patientens behov får styra, säger Hanna Israelsson Larsen.

Satsningen är ett forskningsprojekt som följer en storskalig implementering av IBH i Östergötland och har pågått sedan 2019. Projektet är ett av de största i primärvården i Östergötland och 24 vårdcentraler är involverade. En stor tvärvetenskaplig grupp, som leds av Hanna Israelsson Larsen, utvärderar vilken effekt modellen har på såväl patienter och personal som organisation.

– De preliminära resultaten tyder på att vårdköerna kortats, patienterna upplever sig bra bemötta och att personalen är nöjd, säger hon.

I det kliniska arbetet tycker Hanna Israelsson Larsen, personligen, att IBH är ett idealiskt arbetssätt. Teamarbetet på vårdcentralen har utvecklats och patienterna är bättre förberedda när hon ska göra en bedömning av deras symptom.

– Ofta känner man sig som läkare ensam med patienter med psykisk ohälsa, men i IBH arbetar vi mer tillsammans och diskuterar patienten i teamet, säger hon.

Även sjuksköterskan Emma Linder upplever att hon har blivit tryggare i sitt bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Arbetssättet hjälper henne att göra bättre bedömningar, tycker hon.

– Det är viktigt att sjuksköterskan som svarar i telefon inte bara är en tidsbokare, utan kan möta patientens behov och ge råd och stöd redan i telefon, säger hon.