Mörk himmel över psykiatrin

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka dramatiskt. Aldrig tidigare i historien har lika många svenskar sökt vård inom psykiatrin. Nu har 26 myndigheter tillsammans tagit fram att ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

Text: Lotta Engelbrektson

Kurvorna pekar uppåt i alla åldersgrupper. Men den tydligaste ökningen är bland barn och unga under 17 år där allt fler söker hjälp hos Barn- och ungdomspsykiatrin. Under förra året var 144 000 unga i kontakt med BUP, vilket motsvarar 6,4 procent av alla barn i landet.

– Kapaciteten inom psykiatrin har också ökat, men behoven ökar ännu snabbare. När vi jämför oss med andra västländer ser utvecklingen ungefär likadan ut internationellt, säger Martin Rödholm, tidigare projektledare inom psykisk hälsa på SKR, numera verksamhetschef och strateg för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen.

Sedan 2020 har 26 svenska myndigheter, bland andra Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, arbetat med att ta fram ett underlag till en nationell strategi. Den första september lämnades förslaget över till regeringen.

– Det viktigaste är att strategin är heltäckande och långsiktig. Nu saknas bara ett uthålligt arbete och pengarna förstås, säger Martin Rödholm.

”Det handlar om livet”, som är det föreslagna namnet på strategin, innehåller fyra övergripande mål som myndigheterna har ringat in gemensamt: Att förbättra den psykiska hälsan i hela befolkningen, färre förlorade liv i suicid, minskad ojämlikhet i psykisk hälsa och färre negativa konsekvenser till följd av psykiatriska tillstånd.

– Därefter har vi tagit fram sju delmål för det operativa arbetet som olika aktörer inom det offentliga och civila samhället kan arbeta utifrån, säger Kristina Sinadinovic som är utredare på Socialstyrelsen.

Hon är noga med att poängtera att underlaget inte är en utredning med konkreta handlingsplaner. I stället är den tänkt att fungera som en inriktning för nationella, regionala och kommunala aktörer att kraftsamlas runt.

– Länge har psykisk ohälsa varit en sak för psykiatrin att lösa. Nu vill vi integrera olika perspektiv för att främja psykisk hälsa och minska behovet av socialtjänst och vård, säger hon.

Flera insatsområden i underlaget är öronmärkta för vården. Det handlar bland annat om stärkt ledarskap för att skapa en bättre arbetsmiljö och möjligheter att införa nya metoder och arbetssätt. Dessutom läggs extra tyngd på ökad kunskap och kompetens hos personalen.

– Det är viktigt att säkerställa grundläggande kunskap hos hela vårdpersonalen, så att de som möter patienterna ska kunna uppfatta signaler om psykisk ohälsa och suicid. Vi trycker mycket på bemötande, säger Kristina Sinadinovic.

Förslaget till den nationella strategin lyfter också det förebyggande arbetet för att minska behovet av behandling för psykisk ohälsa. Tillgängligheten inom vården behöver förbättras så att patienterna enklare kan få en första bedömning och hamna hos rätt vårdinstans.

– Specialistpsykiatrin räcker inte till idag och måste därför användas mer effektivt. Vi behöver utveckla primärvårdens roll, använda personalresurserna på ett bättre sätt och ta hjälp av digitala system för att förenkla administrationen.

De problemområden som omnämns i underlaget är välkända för de flesta, och den som letar efter några revolutionerande förslag får söka någon annanstans, menar utredaren.

– Det som är nytt är att vi föreslår att hela samhället involveras och att man arbetar samtidigt och samordnat med att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid, samt ger stöd och vård till dem med psykiatriska tillstånd. Vi föreslår också ett uppföljningssystem där Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tar ansvar för att följa upp utvecklingen, säger Kristina Sinadinovic.

Regeringens satsning på psykisk hälsa inbegriper också ett tioårigt nationellt forskningsprogram som drivs av Forte. Fyra områden är prioriterade: Forskning om orsaker bakom psykisk ohälsa, forskning om främjande och förebyggande insatser, välfärdssystemens organisation och praktiknära forskning om effektiva insatser och metoder.

– Vi är väldigt glada för den här långsiktiga satsningen. De fyra prioriterade områdena fungerar som en kompass för oss när vi tänker ut kloka utlysningar och initierar ny, strategisk forskning, säger Lidija Kolouh, programansvarig på Forte.

Redan nu har myndigheten gjort sex utlysningar på såväl nationell, nordisk som internationell nivå. Den första handlar om barn och ungas psykiska hälsa, dit 70 miljoner kronor har avsatts för att bidra till ökade kunskaper. Den andra är ett samarbete med Försäkringskassan där temat är hur man ska förhindra att människor hamnar i långtidssjukskrivning och hur man ska hjälpa dem att hitta tillbaka till arbetslivet igen.

Den tredje utlysningen är ett ettårigt projekt som är tänkt att utmynna i en kunskapsöversikt över strukturerna inom välfärden, en studie som Lidija Kolouh hoppas mycket på.

– Vi är även involverade i ett europeiskt nätverk, Norface, där vi har gått in med pengar tillsammans med Vetenskapsrådet. Nu uppmuntrar vi forskare att söka medel för att studera vad som ligger till grund för människors välbefinnande, berättar hon.

Samtidigt som den nationella strategin väntar på ett beslut och nya forskningsresultat ligger i framtiden kämpar regionerna på ute i landet. Allt fler patienter får behandling för psykisk ohälsa och köerna till specialistvården har kortats generellt. Antalet vårdplatser inom psykiatrin har också varit ganska stabilt under många år.

Ändå är det som ett krokodilgap där psykiatrin ökar sin kapacitet och utvecklar nya metoder men behoven sväljer i samma takt. Det menar Martin Rödholm, som arbetar med strategifrågor och kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen.

– Statistiken visar att antalet vårdbehövande ökar inom såväl vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin som barn- och ungdomspsykiatrin. Men hur regionerna och kommunerna lyckats bemöta efterfrågan skiljer sig åt, säger han.

Martin Rödholm tar ett exempel från Västra Götalandsregionen där primärvården har en möjlighet att teckna ett tilläggsavtal för att ge psykologisk behandling för barn och unga. Tanken med modellen UPH, Ungas psykiska hälsa, är att vårdcentralerna ska kunna bemöta och sätta in tidiga insatser till barn och ungdomar med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Men bara 27 av landets 220 primärvårdsmottagningar har valt att teckna ett tilläggsavtal.

– Primärvården har alltid haft ett uppdrag att ta hand om patienter med lindrig och medelsvår psykisk sjukdom och det sker en bra utveckling i landet i stort. Men den psykiska ohälsan är inte bara en sjukvårdsfråga, utan en angelägenhet för hela samhället. Bara ett sådant synsätt kan vända trenden, avslutar Martin Rödholm.