Ledare

Avlövad specialistutbildning

Äntligen har utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:779) presenterat sitt förslag.
Bakgrunden i utredningen är välskriven och det framgår tydligt att arbetsgivarna inte tagit sitt ansvar för att efterfråga eller använda specialistsjuksköterskornas kompetens. Tyvärr matchar inte förslagen den insiktsfulla bakgrunden. Även om det finns flera positiva förslag är utredningens viktigaste förslag om hur framtidens specialistutbildningar ska se ut oacceptabel.

Utredningen föreslår att studietiden för specialistsjuksköterskeexamen ska vara ett år och att det ska finnas tre fasta inriktningar, för operation, anestesi och intensivvård samt en öppen inriktning med ett särskilt område för specialisering. Utredarens motiv till att enbart fastställa dessa tre fasta inriktningar är att de är ”av sådan vikt för samhället” att de behöver regleras nationellt.

Det är ett svagt motiv för att minska dagens elva fasta inriktningar till tre som enbart avser högspecialiserad vård och som på intet vis speglar behovet av specialistsjuksköterskans kompetens inom all hälso- och sjukvård. Det är betydligt fler områden som kräver nationellt fastställda inriktningar. Dessutom innebär utredarens förslag att de lärosäten som vill ge en specialistutbildning för distriktssköterskor måste förkorta den från 75 hp till 60 hp.

Förslaget med endast tre fasta inriktningar leder antagligen till att specialistutbildningar skapas utifrån lokala och regionala behov där varje lärosäte själv kan bestämma innehållet. Det riskerar att utbildningarna inte ges utifrån nationella behov och att specialistsjuksköterskans möjlighet att kunna använda sin kompetens i en annan region minskar.

Idag leder de allra flesta specialistsjuksköterskeutbildningarna till både en yrkes- och en magisterexamen. Utredningen föreslår att utbildningen enbart ska ge en yrkesexamen. Detta trots att utredningen själva skriver att arbetsgivarna idag i hög utsträckning efterfrågar magisterexamen. Denna efterfrågan är helt relevant då en allt mer avancerad vårdmiljö kräver båda examina för att specialistsjuksköterskor ska få förmåga att utveckla och säkra kvalitet i vården inom omvårdnad och ha en examen som är internationellt erkänd och för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete.

Ett motiv till att ta bort möjligheten till magisterexamen är att tidigare utredningar ifrågasatt att det ska vara möjligt att få dubbla examina inom samma utbildning. Detta är dock ingen fråga för denna utredning. Förslaget innebär att det blir en kvinnodominerad avancerad utbildning som mister rätten till magisterexamen medan andra jämbördiga utbildningar såsom lärare, ingenjör och läkare behåller den. Detta skulle vara mycket allvarligt ur ett genusperspektiv.

Svensk sjuksköterskeförening anser tillsammans med Vårdförbundet att specialistsjuksköterskeexamen ska ge både en yrkes- och magisterexamen i omvårdnad samt att det är oacceptabelt att specialistutbildning för sjuksköterskor avgränsas till tre fasta inriktningar och en öppen inriktning med särskilt område för specialisering.

Publiceringsdatum: 2020-06-25

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar