Ledare

Nära vård kan bli bättre

Nära vård kan bli bättre

Efter flera års arbete har utredningen God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem lämnat sina förslag. Svensk sjuksköterskeförening är överens om att en stark primärvård med goda resurser ska vara hälso- och sjukvårdens bas. Det kan skapa en hållbar hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där patienter och närstående är partners. Dock saknas det både skarpa förslag och ekonomiska resurser för en sådan omställning.

Den nära vården måste garanteras resurser så att den kan arbeta förebyggande. Distriktssköterskor och andra specialistutbildade sjuksköterskor behöver mandat för att arbeta med såväl goda levnadsvanor som vaccinationer och förebyggande åtgärder för till exempel fallskador, undernäring, felnäring och trycksår.

Svensk sjuksköterskeföreningen föreslår att områdesansvaret återinförs för primärvården. Genom att arbeta inom ett geografiskt område får man kunskap om befolkningens behov och lokalsamhällets resurser. Det gör det möjligt att tidigt upptäcka ohälsa och ohälsan kan förebyggas genom hälsofrämjande insatser. Distriktssköterskans kunskap om området samtidigt som hon är känd i området skapar trygghet för den enskilde.

En styrka i utredningen är att den beskriver komplexiteten i den kommunala hälso- och sjukvården och samverkan med regionerna. Förslaget att byta namn från hemsjukvård till hälso- och sjukvård i hemmet är bra. Namnbytet ger en tydlig markering av att hemmet är en plats där hälso- och sjukvård till stor del bedrivs.

Minst tjugofem procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård finns i primärvården med kommunen som huvudman. De som behöver vård och omsorg, både i egna hem och på särskilda boenden, har blivit alltmer sjuka och med komplexa hälsoproblem.

Trots att särskilda boenden regleras av både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är det socialtjänstlagen som ligger till grund för biståndsbeslut om äldre personers rätt att flytta till ett särskilt boende. Det är en föråldrad lagstiftning eftersom även behovet av hälso- och sjukvård måste bedömas.

Svensk sjuksköterskeförening föreslår att en specialistsjuksköterska anställd av kommunen och en biståndshandläggare får ett gemensamt ansvar för beslut om bistånd och hälso- och sjukvård.

I kommunerna bedrivs majoriteten av hälso- och sjukvården av omsorgspersonal som i många fall saknar utbildning för detta. Omsorgspersonalen utför idag avancerade hälso- och sjukvårdsuppgifter genom delegeringar från legitimerade sjuksköterskor. Men det är mycket vanligt att sjuksköterskor inte är schemalagda på kvällar, nätter och helger. Det innebär att organisationen förutsätter att delegeringar ska ske rutinmässigt trots att de endast får ske när det är förenat med god och säker vård. För att få slut på sådana rutinmässiga delegeringar måste andelen sjuksköterskor öka.

Publiceringsdatum: 2020-11-16

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar