Omvårdnadsmagasinet är Svensk sjuksköterskeförenings populärvetenskapliga tidskrift. I artiklar och reportage skriver vi om omvårdnadsforskning och om sjuksköterskors arbete.
Allt förpackat i en fräsch och lättillgänglig grafisk form. Upplagan är ca 60 000 exemplar och tidskriften skickas till alla Svensk sjuksköterskeförenings medlemmar.
Svensk sjuksköterskeförening uppmanar tillsammans med samtliga vårdorganisationer i Sverige riksdag och regering att säkerställa att asylsökande, papperslösa personer och utsatta EU-medborgare som vistas i Sverige får rätt till vård efter behov och på lika villkor, oberoende av ursprung eller rättslig status.
Klicka här för att läsa hela ledaren nr 5 / 2018
En resa mot överlevnad. Det är så Annette Holst–Hansson beskriver tillvaron för de kvinnor som drabbas av bröstcancer, samt deras familjer. Det är en resa som inleds när diagnosen ställs och som de fortfarande befinner sig på när de avslutar strålbehandlingen.
Ett armband som mäter stressnivåer kan vara ett bra hjälpmedel vid vård av personer med avancerad demens. Det kommer Catharina Melander fram till i sin avhandling där hon har följt personal och äldre på sex äldreboenden i norra Sverige.
Det är nästan dubbelt så vanligt med förlossningsdepression hos mammor som har invandrat till Sverige. Stigma kring psykisk sjukdom och skam hos dessa kvinnor över att vara en belastning, gör det svårare för sjuksköterskan att nå fram med hjälp.
Att vara självständig och delaktig när man är gammal och sjuk handlar om att ha en meningsfull vardag, där man blir erbjuden de valmöjligheter man klarar av, och inte minst om att vara delaktig och ha beslutsrätt när det gäller den egna vården, säger Maria Hedman i sin avhandling.
I januari 2019 får Alicia Rysinska äntligen sin sjuksköterskelegitimation. Just nu är hon i Malaga för att göra de tre sista månaderna av verksamhetsförlagd utbildning. – Att få legitimationen är bara början. Jag brinner för mödravård och ungdomars sexuella hälsa och skulle gärna forska om det, säger Alicia Rysinska, ett par dagar innan hon ska resa till Malaga.
Svåra olyckor, terrordåd eller katastrofer händer kanske inte så ofta, men när det händer måste vården fungera. Det spelar ingen roll om det är brist på sjuksköterskor, mitt i semestertider eller om det sker på en avlägsen ort. Vården måste omedelbart börja arbeta efter en genomtänkt plan för att styra resurser rätt och leverera vård av hög kvalitet till alla. Ofta har sjuksköterskor ledande positioner i det arbetet.
Samtalet kan komma när hon står i kassan på Ica, sitter i tv-soffan framför favoritserien eller står med tandborsten i högsta hugg. Men när det ringer är det bara en sak som gäller för sjuksköterskan Jenny Pettersson, tjänsteman i beredskap i Östergötland. Hon har enbart fokus på att fatta de inledande besluten om hur vården ska hantera en allvarlig händelse.
Lagen om rätt till sjukvård för papperslösa är otydlig. Svåra etiska beslut för patienten får tas av distriktssköterskor och barnmorskor.
– För att vara en ledare idag, krävs att man vågar se framåt och har höga mål. Uppdraget som chef behöver inte bara handla om administration och resurser. Det finns absolut utrymme för att utveckla vårdens innehåll, menar Håkan Kerrén, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård och verksamhetschef för Akutsjukvården vid Helsingborgs lasarett.
När vi som är sjuksköterskor träffar sjuksköterskestudenter har vi alla ansvar att förmedla vilket fantastiskt yrke de valt att utbilda sig till.