Forskning

Stöd till barn med döende föräldrar

Att se barnen som aktiva medskapare i sitt eget liv och inte som passiva åskådare. Det är ett synsätt som genomsyrar Rakel Eklunds doktorsavhandling. Hon har undersökt barns erfarenheter av att leva med en förälder som har en livshotande sjukdom och som får palliativ vård i hemmet.

Livet för barnfamiljer rullar ju även i normala fall på i ett högt tempo, men när en förälder drabbas av en livshotande sjukdom så påverkas många områden i barnens liv, säger hon. Att föräldern vårdas i hemmet innebär dessutom att det blir en helt annan vardag för barnen, hemmet förvandlas till en slags sjukhusmiljö.

Men hennes forskning pekar också på hur den familjecentrerade stödinterventionen The Family Talk Intervention, FTI, kan göra livet lättare för barnen i den svåra situation som de befinner sig i.

Tidigare studier visar att föräldrar kan ha svårt för att prata med sina barn om sin svåra sjukdom eftersom de vill skydda barnen. Samtidigt pekar tidigare forskning på att barn ofta förstår att något är allvarligt fel innan de får reda på sjukdomen. Om de inte får tillräckligt med information så kan de lätt skapa egna fantasier och bilder för att på så sätt försöka förstå situationen. Fantasier som kan öka barnens rädsla och oro. Det gör att dessa barn löper en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa med sömnproblem, svårigheter i skolan, depression och ångest. Därför kan information från sjukvårdspersonal vara helt avgörande för att på lång sikt minska oro, obehag och psykisk ohälsa, menar Rakel Eklund.

Om artikeln

Av Margareta Andersson

Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/20 sid 22–25

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.

Publiceringsdatum: 2020-09-10

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar