Forskning

Arkitekturen kan bidra till hälsa

Det behövs en dialog mellan arkitekter och vårdplanerare om hur vårdbyggnader ska utformas för att stimulera hälsa. Idag saknas gemensam kunskap och vokabulär, vilket riskerar hindra att nya vårdbyggnader blir hälsofrämjande, menar arkitekten Elke Miedema i sin avhandling.

Hur ska parterna veta att de pratar om samma sak när de inte har enats om en tolkning? frågar hon sig i avhandlingen om hälsovård och hälsofrämjande byggnader, framlagd vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Frågan är aktuell då många vårdbyggnader ska repareras och byggas om för att passa nya krav på att hälso- och sjukvård ska vara hälsofrämjande.

– Avhandlingen visar att det råder oklarhet mellan arkitekter och vårdplanerare om vad som är en hälsofrämjande vårdbyggnad. De olika angreppssätten och beskrivningarna kan i värsta fall resultera i motsägelsefulla krav på byggnadsutformning, säger Elke Miedema.

I en av studierna sökte hon undersökte hon ett praktiskt exempel där en hälsofrämjande vårdbyggnad planerades i samarbete med de blivande användarna (patienter, personal, närstående med flera) med hänsyn till närområdets invånare och miljö. Det blev Angereds Närsjukhus i Göteborg. En konsekvens av det nära samarbetet med invånarna är att sjukhuset fick ett undervisningskök, där människor kan lära sig att laga hälsosam mat. Lokala hälsoutmaningar med höga sjukskrivningstal, stor andel överviktiga och rökare i stadsdelen visar att behov av kunskap kring hälsa är stort.

Om artikeln

Av Pia Vingros

Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 4/20 sid 34–35

Det här är en sammanfattning av artikeln. Den fullständiga texten finns i tidningen. Tidningen ingår i medlemskapet i Svensk sjuksköterskeförening. Du kan också prenumerera på tidningen.

Publiceringsdatum: 2020-09-10

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar