Krönika

Vi måste också se det som är bra

Vid Svensk sjuksköterskeförenings stämma i början av sommaren fanns det en härlig vi-känsla. Professionsfrågor är viktiga och förenar alla oss sjuksköterskor som är medlemmar i föreningen.

Jag tror att det är viktigt att vi försöker se och lyfta fram det som är bra, inte bara i hälso- och sjukvården utan också i det dagliga livet. Det är så lätt att se det som inte är bra och låta det ta plats så att det blir sanningen för många. Men det mår ingen bra av.

I sommar har det så gott som dagligen skrivits om hur illa det är inom svensk hälso- och sjukvård och då är det lätt att känna skuld och ha dåligt samvete. Det blir en etisk stress som är förfärlig. Vi måste försöka lyfta fram de positiva bitarna, det görs så mycket gott varje dag. Det finns så många som gjort heroiska insatser under sommaren för att det ska bli bra för patienterna. Sjuksköterskor är fantastiska!

I början av juli deltog jag på ICNs konferens i Singapore. Där lyftes många goda exempel, men naturligtvis även utmaningar och svårigheter. Det är en härlig känsla att känna samhörighet med så många sjuksköterskor från världens alla hörn. Oavsett kön, religion, etnicitet så vill vi alla ha möjlighet att leverera bästa möjliga omvårdnad men då måste vi ha rätt förutsättningar. Våra politiker och beslutsfattare behöver sätta på hörapparaten, eller vad de nu behöver göra, för att inte ha selektiv hörsel.

Svensk sjuksköterskeförening lyfter fram Magnetmodellen som kan få sjuksköterskor att vilja arbeta igen, vilket kan öppna vårdplatser. Välutbildade sjuksköterskor behövs i hälso- och sjukvården, det är de allra flesta överens om.

På konferensen lyftes det transformerande ledarskapet vid flera sessioner. Det är en nyckelfaktor precis som betydelsen av tillräcklig bemanning med legitimerade sjuksköterskor.

Linda Aiken, välkänd professor från USA, visade på ytterligare forskning som stärker detta. En studie från Australien, där antalet patienter per sjuksköterska sänkts, visade efter 2 år att 145 dödsfall och mer än 29 000 sjukhusdagar hade undvikits. Dessutom mådde sjuksköterskorna bättre och utbrändheten hade minskat. Som Aiken sa vid anförandet: ”Vi har bevisen, nu måste det börja hända något”.

Eller som Halimah Yacob, Singapores första kvinnliga president, sa i sitt invigningstal ”Räddar du ett människoliv blir du utnämnd till hjälte. Räddar du 100 människoliv är du förmodligen en sjuksköterska”.

Kanske kan Nursing Now och det faktum att WHO har utlyst år 2020 som sjuksköterskornas och barnmorskornas år vara starten på att personcentrerad vård och säker vård inte bara är ord utan välfungerande handling inom all hälso- och sjukvård.

Något annat som ofta förenar är lek med boll, oavsett ålder fungerar det nästan alltid. Barn som talar olika språk kan spela/kasta boll. I min familj har fotboll alltid tagit plats. Min man är en ”fotbollsnörd”, så det påverkar ju. Ett av våra barnbarn, Oscar, snart 5 år, har fotbollen gemensamt med morfar. Det diskuteras hur matcher har gått i allsvenskan, och det spelas och tittas mycket på fotboll. En dag i somras kom Oscar och la sig på morfars mage och undrade vad det var för match som morfar tittade på. Morfar berättade att matchen slutar 2–2, för det är en gammal match han tittar på. Dagen efteråt är det dags för match mellan morfar och Oscar. Morfar gör mål men får genast besked om att det inte räknas. Varför det? Oscar säger att han vinner med 2–0, för det är en gammal match …

Om artikeln
Av Ami Hommel

Publiceringsdatum: 2020-06-25

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar