Omvårdnadsmagasinet nr 3 / 2020

Omvårdnadsmagasinet nr 4 / 2020

LEDARE

Genomför WHO:s skarpa rekommendationer!

WHO har för första gången någonsin givit ut State of the World’s Nursing Report som ger en global bild av sjuksköterskeprofessionen. Det är 191 länder, däribland Sverige, som bidragit med data till rapporten.

Klicka här för att läsa hela ledaren i nr 3 / 2020

Forskning

Kamratinlärning ger tryggare sjuksköterskor

Att gå ut på sin VFU är ofta förknippat med starka känslor. Kommer jag klara av det? Då är det en fördel att göra den tillsammans med en studiekamrat. Det kan bidra till att sjuksköterskor blir tryggare i sin yrkesroll och stannar kvar längre i yrket. Det visar Ylva Pålssons avhandling om peer learning där hon också studerar om metoden är bra vid första jobbet som sjuksköterska.

Många risker vid transport av kritiskt sjuka

Transporten av kritiskt sjuka patienter är riskfylld, komplex och utmanande. Incidenter är vanliga. Med ett nytt säkerhetsinstrument kan riskerna upptäckas i tid och åtgärdas visar Lina Bergman i sin avhandling.

Kroppslig omvårdnad i palliativ vård

Vård- och omsorgsboende är en vanlig plats för vård vid livets slut. Bodil Holmberg visar i sin avhandling hur assisterad kroppslig omvårdnad på sådana boenden kan överbrygga de äldres kroppsliga begränsningar och ge dem välbefinnande när de får vara med och bestämma och själva hjälpa till.

Bäst på evidensbaserad vård

Specialistsjuksköterskor är bäst på att arbeta evidensbaserat. Det visar en ny forskningsartikel som bygger på data från långtidsuppföljningen av det stora LUST-projektet. Särskilt gäller det sjuksköterskor i hemsjukvården och i öppenvården. De använder sig av forskningen för att utveckla sitt kliniska arbete, menar Ann Rudman, huvudförfattare till artikeln.

Underbehandlad smärta på svenska sjukhus

Många patienters smärta är underbehandlad på svenska sjukhus, och det gäller även barn, men det går att rätta till. ”Låt patienterna skatta sin smärta på en smärtskala och lyssna på hur de beskriver sin smärta och anpassa smärtlindringen efter det. För att hjälpa patienter med komplexa smärtsymptom är det viktigt med smärtteam”, säger forskaren och onkologisjuksköterskan Viveca Andersson i sin avhandling.

Att möta den som ofta söker psykiatrisk akutvård

Vilka behov har de personer som upprepade gånger uppsöker psykiatriska akutmottagningar? Det har Manuela Schmidt undersökt i sin doktorsavhandling. Många visade sig ha varit utsatta för verbalt, fysiskt eller sexuellt våld. De led av psykiatriska symptom, saknade sysselsättning och meningsfullhet i sina liv vilket bidrog till stor ensamhet. Många ville bara ha någon att prata med.

Porträtt

Forskningssjuksköterskan som brinner för att utveckla vården

En forskningssjuksköterska har mindre patientkontakt, men större möjligheter att påverka den framtida vården. Det är drivkraften för Anna Wendt på Kliniska prövningsenheten i Växjö. En stor sorg och förlust gjorde att hon tog steget från medicinsk plastikkirurgi till läkemedels- och behandlingsprövningar.

Reportage

Samvetsstress vid covid-19-vård

Vårdpersonal som arbetar med patienter som har covid-19 riskerar att drabbas av samvetsstress. Det menar Gunilla Strandberg, professor i omvårdnad vid Umeå universitet. ”Tyvärr är samvetsstress inget som man springer ifrån, utan personalen får bära med sig den 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan”, säger hon.

Nya krav på omvårdnaden

Vården av patienter med covid-19 har lett till stora förändringar i sjuksköterskors arbete inom många områden, med långa arbetspass, nya arbetssätt, ny teknik, krav på skyddsutrustning. Vad betyder allt detta för omvårdnaden? Finns det utrymme för omvårdnad på vanligt sätt? Kan man ens vara nära när döden närmar sig?

Mitt i stormen

Det är som att arbeta med basal krigs-IVA-vård, säger IVA-sjuksköterskan Stina Stridsman som nu under coronakrisen har 12,5 timmar långa arbetspass. Normalt arbetar hon på länssjukhuset i Sunderbyn, men på grund av den hårda belastningen, arbetar hon också på sjukhuset i Piteå med att hjälpa patienter med covid-19.

Prioritera inte bort munvården

Att kunna äta, dricka och prata förutsätter en god munhälsa. Därför är munvård en fundamental del av omvårdnaden som ligger inom sjuksköterskors ansvarsområde. Det är viktigt att prioritera den, menar Maria Andersson intensivvårdssjuksköterska och universitetslektor på Karlstads universitet.

Krönika

Det kommer en ny vardag

Vi på Svensk sjuksköterskeförening var laddade inför 2020, året som utlysts till sjuksköterskans och barnmorskans år.

Klicka här för att läsa hela krönikan nr 3 / 2020

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar