Fortfarande frodas gamla förlegade strukturer i hälso- och sjukvården. Den mest omhuldade verkar vara att den medicinska professionen besitter all kunskap och att kompetens från andra professioner inte behövs. Denna dystra slutsats är lätt att dra när beslutsfattarna i den nya strukturen för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård är utsedda.
Klicka här för att läsa hela ledaren nr 3 / 2018
Antalet vårdskador är ganska högt inom intensivvården och ett sätt att minska dem kan vara att skapa standardiserade vårdplaner. Idag finns det på var femte intensivvårdsavdelning och samtidigt har många av dem bristermenar Petronella Bjurling-Sjöberg i sin avhandling.
Prata med unga vuxna canceröverlevare om sex, ärr och hur de mår. – De kan tycka det är svårt att ta upp ämnena och vill att vi i sjukvården gör det, säger Maria Olsson i en avhandling om livet efter cancersjukdom.
Patienter med hjärtsvikt har ofta sämre prognos än patienter med cancer. Men det känner få av dem och deras familjer till. Det visar beteendevetaren Lisa Hjelmfors i en avhandling från Linköpings universitet. Hon har också utarbetat kommunikationsverktyg för att stärka kommunikationen mellan patienter, närstående och vårdpersonal.
Hög arbetsbelastning, dålig kommunikation och otillräckligt teamarbete. Det är viktiga hinder för att personalen vid akutsjukhusen ska kunna bedriva en god palliativ vård. Det visar Susanne Lind i sin avhandling, där hon beskriver sitt försök att implementera kunskapsbaserad palliativ vård inom akutsjukvården.
Personer som drabbas av KOL eller kronisk hjärtsvikt kommer att ha en långvarig relation till primärvården. Det är viktigt att de är delaktiga i vården och det kan ske genom dialog, kunskap och planering och förutsättningar för egenvård. Nu finns ett sätt att mäta delaktigheten på ett tillförlitligt sätt, visar distriktssköterskan Kristina Luhr i sin avhandling.
Tillfälligheter gjorde att Mikael Rask inbjöds att följa med en doktorand till Kina. Det blev starten på spännande samarbeten med flera kinesiska universitet och sjukhus. I dag är han gästprofessor vid tre kinesiska universitet. I forskningen använder han sin mångåriga erfarenhet som psykiatrisjuksköterska.
För två år sedan lade Sofi Nordmark fram sin doktorsavhandling om samordnad vårdplanering vid Luleå tekniska universitet. Tack vare en ny lag arbetar hon i dag med att implementera sin egen forskning i region Norrbotten.
I Sverige genomförs cirka 1,5 miljoner dagkirurgiska ingrepp på vuxna personer årligen. Men hur är det att komma hem efter en operation och vad påverkar återhämtningen? – Det finns en klar koppling mellan att patienten förstår den hälsoinformation hen får och hens återhämtning, säger Ulrica Nilsson och Karuna Dahlberg, forskare som är verksamma vid universitetet i Örebro.
Värdegrunden för omvårdnad är idag viktigare än någonsin, konstaterar Cecilia Lundmark, en av talarna på Sjuksköterskedagarna. Nu när vi möter allt fler svårt sjuka patienter, när vården får mer att göra, innehåller mer teknik och det som tidigare var prioriteringar nu kan tyckas vara ransoneringar.
Svensk sjuksköterskeförenings stora omvårdnadskampanj är nu i full gång. Ett viktigt inslag är den husvagnsturné runt omkring i landet. – Vi har bjudit in politiker och beslutsfattare till husvagnen för ett samtal, där vi bland annat har diskuterat med dem utifrån vår kravlista med tio punkter, säger Inger Torpenberg.
Vi måste bli fler som vill arbeta som sjuksköterskor inom framför allt regioner och landsting. Men det hjälper inte att bara öka antalet som tas in till utbildningen, man måste också se till att studenterna fortsätter ända fram till examen. Idag är det alldeles för många som hoppar av i förtid.