Det är Svensk sjuksköterskeförenings förhoppning att kompetensbeskrivningen kommer att bidra till att den legitimerade sjuksköterskan har det yrkeskunnande och den kompetens som krävs för att möta patientens behov och kunna leda och utveckla omvårdnad.
Klicka här för att läsa ledare nr 2 / 2017
”Vänta, vi måste hänga med! ”. Så lyder titeln på Ami Bylunds doktorsavhandling. Och de som måste hänga med är hela familjen, när en person genomgår viktreducerande kirurgi, gastric bypass. Operationen kan innebära stress och oväntade utmaningar som leder till att familjelivet måste struktureras om, med nya roller och nya sätt att fungera.
När en äldre person får en demensdiagnos möts hen av kvalificerad vårdpersonal. Men den som är så sjuk att hen behöver vård i hemmet får den ofta av helt outbildad personal.”Vården fungerar som sämst, när den behövs som mest”, säger forskaren och sjuksköterskan Christina Bökberg i sin avhandling. Dessutom frågar hon sig varför sjuksköterskorna syns så lite i hemsjukvården.
Använd hud mot hud-kontakt i vården av de för tidigt födda barnen! Det främjar deras hälsa och framtida utveckling men fungerar även smärtlindrande vid till exempel blodprovstagning. Denna uppmaning genomsyrar hela Emma Olssons doktorsavhandling ”Skin-to-skin care in neonatal intensive care units in the Nordic countries: a survey of attitudes and practices.”
Ett bra bemötande i vården kan främja hälsa och välbefinnande för personer med långvariga sjukdomar. ”Det ger både dem och deras närstående energi och styrka att hantera sjukdomen. Min avhandling visar hur avgörande vårdpersonalens bemötande är”, säger Anna Nygren Zotterman.
”När kollegan sa att jag själv hade ADHD tyckte jag att han var oförskämd. Men sedan kom jag ihåg alla träd jag fällt och alla myrstackar jag eldat upp …” Med egen erfarenhet, stor kunskap och massor av energi, har psykiatrisjuksköterskan Linda Karlbom varit med och skapat Sveriges första ADHD-utbildning på avancerad nivå för sjuksköterskor.
Studenter som tillsammans handleder varandra inför nya uppgifter. Är det ett sätt att höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen? Peer learning, som den pedagogiska modellen heter, är på stark frammarsch på landets sjuksköterskeutbildningar, menar Elisabeth Carlson på Malmö Högskola. Tillsammans med två kollegor leder hon återkommande workshops om modellen.
Kvinnor får sin andra hjärtinfarkt mycket tätare inpå den första än män. Det skiljer hela 17 månader mellan könen. ”Vården borde uppmärksamma kvinnorna på att risken för dem är större att drabbas av en andra hjärtinfarkt inom kort”, säger Ulrica Strömbäck, doktorand i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.
Sociala medier är en självklar del av livet för många sjuksköterskor, men hur hanterar du etiken? Vad säger du till föräldrarna som lägger ut bild efter bild på sitt svårt sjuka barn på Instagram? Vad svarar du patienten som vill bli vän med dig på Facebook? Och hur ser du på ditt eget bloggande efter en tung dag på jobbet, är det ok att skriva en kort kommentar om den krävande patienten på akuten, helt utan namn och bild?
Det är komplicerat att bedriva personcentrerad vård, utan ett gemensamt språk. Det konstaterar Fawsiya Hassan som har skrivit en uppsats om språkbarriärer i vårdandet. Anlita professionell tolk, är hennes råd. Utan tolk hotas patientsäkerheten och frustrationen växer över att inte kunna göra ett bra jobb.
Hur kan en sjuksköterska på gynnsamt sätt hantera situationer där hon till exempel blir ledsen, rädd för eller arg på en patient? Det är temat för ett pilotprojekt på specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning psykiatrisk vård vid Linnéuniversitetet.
Om politikerna förstår vad en legitimerad sjuksköterska i Sverige har för kunskaper borde de sluta med alternativa lösningar och istället säkerställa att det är möjligt att bedriva en säker och god omvårdnad.