Omvårdnadsmagasinet nr 1 / 2021

Ledare

Sjuksköterskans år – fortfarande

År 2020 blev verkligen sjuksköterskornas år! Det var WHO som utsåg året till sjuksköterskans och barnmorskans år. Beslutsfattare i hela världen uppmanades att efterfråga sjuksköterskornas kompetens och ge dem inflytande i hälso- och sjukvårdspolitiken. Då var det ingen som kunde ana vilka enorma insatser sjuksköterskorna skulle göra på grund av pandemin och det har visat sig att sjuksköterskor är hälso- och sjukvårdens ryggrad och att vår kompetens är oumbärlig. År 2021 har WHO utnämnt till hälso- och sjukvårdspersonalens år. Det är ett erkännande av arbetet för att ge vård under pandemin.

Sjuksköterskans år - fortfarande

Forskning

Kontroll i teamet ger säkrare IVA-vård

Hur ska interprofessionella team inom intensivvården bli bättre på att fatta snabba och evidensbaserade beslut som inte äventyrar patienternas liv och hälsa? Det är temat i Karin Jonssons avhandling, där hon har undersökt ”icketeknisk skicklighet” i team på två intensivvårdsavdelningar och om utbildning om situationsmedvetenhet gör arbetet säkrare.
Hon visar bland annat att team som fått utbildning med fokus på situationsmedvetenhet presterade bättre än team som inte hade fått utbildning. Hög ålder hos teammedlemmarna var också kopplad till bättre teamprestation och hantering av arbetsuppgifter. Avhandlingen heter ”Knowing what’s going on – situation awareness and team performance in interprofessional teams”.

Delad utsatthet vid vård i hemmet

De delar samma känsla av utsatthet, men på olika sätt. De äldre som är i behov av vård i hemmet, deras anhöriga och de som vårdar. I Aleksandra Jarlings doktorsavhandling framträder bilden av hur svårt det kan vara för en vårdbehövande person att behålla ett självständigt liv. Men även den anhöriga kan känna sig utsatt i och med ett oväntat stort vårdansvar, liksom den professionella vårdaren som hela tiden måste bedriva en kamp mot klockan. Avhandlingen heter ”Delad utsatthet – Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv”.

Stora brister i samordnade individuella vårdplaner

I bara fyra av 60 samordnade individuella planer, så kallade SIP:ar, framgick det att den berörda personen var delaktig i besluten om vård och insatser. Två tredjedelar av planerna saknade helt ett personcentrerat perspektiv. Det visar Ingela Jobes doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

– Det finns stora förbättringar att göra, säger hon.

Avhandlingen heter ”A chain is only as strong as its weakest link. Collaborative care planning as a person-centred practice”.

Ny modell för palliativ vård på äldreboenden

”På mitt sätt, i min takt, med hjälp av dig.” Orden är formulerade ur den äldre personens perspektiv. De är hämtade ur en ny arbetsmodell för särskilda boenden. Syftet är att stötta självbestämmandet i palliativt skede. Modellen är framtagen av sjuksköterskan Ramona Schenell som en del i hennes avhandlingsarbete. I modellen är utgångspunkten att personalen ska se äldre på särskilda boenden som kompetenta personer, även om de behöver ha hjälp att fatta och genomföra sina beslut. Vårdpersonal behöver påminna sig om att de boende har samma rätt att bestämma över sitt liv som alla andra. De äldre är inte en ”arbetsuppgift”, de är människor”. Avhandlingen heter ”Maintaining self-determination in palliative phase in residential care, A model to facilitate person-centred care for older persons".

Röster från en vardag med ryggmärgsbråck

Personer som föds med ryggmärgsbråck blir sällan tillfrågade om sin situation och sitt liv.
”Det är också troligt att personer med ryggmärgsbråck kommer att leva längre med svårare funktionsnedsättningar. Det indikerar att de kan behöva mer stöd än de får genom dagens lagstiftning”, säger sjuksköterskan och forskaren Hanna Gabrielsson som nyligen lade fram en avhandling där deras röster blir hörda. Avhandlingen heter ”Adults with Spina bifida – voices from everyday life and exploration of living conditions”.

Ungdomar vill prata mer om sex och relationer

Tror du att tonåringar tar stora risker när de har sex och att de är riskbenägna för att de har låg självkänsla? Då har du fel.
”Min forskning visar att tonåringar efterlyser sex- och samlevnadsundervisning som fokuserar mer på lust och njutning”, säger sjuksköterskan och forskaren Brian Unis. De vill prata mer om sex och relationer med vuxna som de litar på och vill veta mer om hur de ska hantera kärleksrelationer. Avhandlingen heter ”Sexual health and sexual health promotion in the transition from adolescence to emerging adulthood”.

Porträtt

Hon brinner för feberforskning

Redan som sjuksköterskestudent på 70-talet började Märta Sund Levander fundera på vad feber egentligen är. Sedan dess har hon blivit pionjär inom feberforskningen, ett tidigare eftersatt område. Men om det inte varit för en skicklig kirurg i Uppsala på 50-talet, hade hon kanske inte blivit sjuksköterska och forskare. Hon är aktuell med boken Understanding fever and bodytemperature, som hon har skrivit tillsammans med Ewa Grodzinsky.

Reportage

Möte med utsatta i missbruk

Förra året Nobelprisbelönades forskarna som upptäckte hepatit C-viruset i slutet av 1980-talet. Sedan fem år finns mer effektiva läkemedel mot sjukdomen, något som har förändrat livet för många av besökarna på sprututbytesmottagningen som är en del av Beroendecentrum Stockholm.
”95 procent av dem som fullföljer behandlingen blir friska”, säger Linda Näslund som är sjuksköterska på mottagningen och har arbetat med beroendevård i tio år.

Grunden för sjuksköterskans uppdrag

Alla talar om hur viktigt det är med omvårdnad, men vad innebär egentligen omvårdnad och hur har forskningen om omvårdnad vuxit fram och påverkat den yrkesroll sjuksköterskor har idag? Ania Willman och Åsa Andersson tar i sin nya bok med sig läsaren på en resa som visar fundamenten i sjuksköterskans yrke – igår och idag. Boken heter ”Sjuksköterska – ett jobb för livet” och den betonar både omvårdnadens och omvårdnadsforskningens historia och grund. Den formulerar vad sjuksköterskans profession innebär.

Värdegrundspris till Anna Forsberg

Anna Forsberg, leg. sjuksköterska och professor, har tilldelats Årets Omvårdnads- och värdegrundspris 2020 på 100 000 kronor från Carl-Axel Palms omvårdnads- och utvecklingsstiftelse.
”Motiveringen till priset gjorde mig så glad, mer än själva prissumman”, säger Anna Forsberg.
Hon får priset för att hon har ”inspirerat sjuksköterskor att bli aktiva bärare av sin professionsetik och att såväl vilja som att ha mod att agera utifrån patientens bästa”.

Krönika

Det är dags att blicka framåt!

År 2020 kommer att vara ett år som ingen glömmer. Många kallar det för ett förlorat år. Men 2020 visade oss också att det är lätt att förändra världen. Idéer som tidigare ansågs otänkbara realiserades snabbt. Att Zoom och Teams skulle utvecklas så snabbt som det gjorde var det nog inte många av oss som hade trott. Pandemin har visat på både maktlöshet och handlingskraft. Vi kan glädjas över att WHO har utsett 2021 till all vårdpersonals år. WHO anser att det är det är hög tid för alla regeringar, myndigheter och ledare att erkänna sjuksköterskans avgörande roll i arbetet för en god hälsa för befolkningen. Låt oss se fram mot 2021 som ett år där sjuksköterskornas kompetens uppmärksammades och ansågs livsviktig, för det är den.

Det är dags att blicka framåt!

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar