Omvårdnadsmagasinet nr 5 / 2020

Omvårdnadsmagasinet nr 5 / 2020

Ledare

Nära vård kan bli bättre

Efter flera års arbete har utredningen God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem lämnat sina förslag. Svensk sjuksköterskeförening är överens om att en stark primärvård med goda resurser ska vara hälso- och sjukvårdens bas. Det kan skapa en hållbar hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där patienter och närstående är partners. Dock saknas det både skarpa förslag och ekonomiska resurser för en sådan omställning.

"Nära vård kan bli bättre"

Forskning

Sjuksköterskans fyra röster

När sjuksköterskan Anette Johnsson började studera vad som händer i möten mellan sjuksköterskor, patienter och närstående upptäckte hon att sjuksköterskan använder fyra olika röster. Den medicinska rösten, omvårdnadsrösten, den pedagogiska rösten och maktrösten. När sjuksköterskan använder de tre första rösterna skapas förutsättningarna för ett positivt möte, menar hon.

Bättre stöd till barn inför operation

Ett barncentrerat förhållningssätt kan göra det lättare för barn som sövs i samband med dagkirurgi eller cancerbehandling. Det framgår av Carina Sjöbergs avhandling där hon beskriver perioperativ vård av barn. Om man kan ta tillvara barnets egen kompetens så kan man minska de negativa effekterna av sjukvårdupplevelsen som oro, rädsla, separationsångest, mardrömmar och sjukhusrädsla, menar hon.

Digital app och samtal blev viktigt stöd vid bukaortaaneurysm

Involvera patienterna tidigt när digitala verktyg, som en mobilapp, för e-hälsa skapas. Det är nödvändigt om det ska bli ett stöd som motsvarar deras behov. Det menar sjuksköterskan Olga Nilsson i sin avhandling om stöd av eHälsoverktyg vid bukaortaaneurysm. Appen, i kombination med stödjande samtal med en sjuksköterska genom hela vårdprocessen, kunde minska ångesten hos patienterna i samband med operation.

Vägar till bättre hälsa vid psykossjukdom

Personer med psykossjukdom lider ofta av sämre fysisk hälsa. I sin doktorsavhandling undersöker Sofie Lundström hälsorelaterade levnadsvanor, erfarenheter av att förändra dem och vad som främjar sådana förändringar. Slutsatsen är att det gäller att ha ett mer resursinriktat förhållningssätt, stärka personers känsla av sammanhang och främja deras egen förmåga till förändring.

Porträtt

Första jobbet som färdig sjuksköterska

I januari 2020 var det ingen som kunde förutspå hur covid-19 skulle påverka hela världen. Vi kan konstatera att trots en misströstan när alla våra trevliga planerade event som skulle ske under det år som WHO har utlyst till ”Sjuksköterskorna och barnmorskornas år” har blivit skjutna på framtiden så har sjuksköterskor (med rätta) hyllats världen över.

Reportage

När de skrivna orden blir ett hinder

Det händer allt oftare att studenter har så svårt att uttrycka sig skriftligt på svenska att deras texter är svåra eller omöjliga att förstå. Det menar Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola. Det är väldigt viktigt att kunna uttrycka sig i skrift även som sjuksköterska. Om till exempel en journalanteckning inte går att förstå kan det leda till missförstånd och i värsta fall till dödsfall.

Europeisk satsning på Magnetmodellen

Nu drar ett stort forskningsprojekt igång där runt 60 europeiska sjukhus ska implementera delar av den framgångsrika Magnetmodellen. Sverige är ett av sex deltagande länder och flera svenska sjukhus har bestämt sig för att vara med. Forskningsprojektet heter Magnet4Europe och ett viktigt syfte är att se hur magnetmodellen, som lyfter fram omvårdnadens roll så effektivt i USA, kan anpassas efter europeiska förhållanden.

Skånes universitetssjukhus testar Magnetmodellen

Skånes universitetssjukhus är ett av de svenska sjukhus som har valt att gå med i det stora europeiska forskningsprojektet Magnet4Europe. Under fyra år kommer sjukhuset att testa delar av Magnetmodellen. ”Vi är ute efter att lära oss mer om hur vi kan lyfta omvårdnaden på ett strukturerat sätt”, säger David Sparv, chefsjuksköterska på sjukhuset.

Brist på värdigt bemötande vid demenssjukdom

Personer med demenssjukdom som får hemtjänst upplever inte att de blir bemötta med respekt och värdighet i samma utsträckning som de som inte har demens. Det framgår av en ny studie. Det innebär att de nationella riktlinjerna om personcentrerad vård vid demenssjukdom inte följs, konstaterar sjuksköterskan och forskaren Lena Marmstål Hammar.

Förbättringsarbete viktigt för Årets omvårdnadsledare

Maria Gränström, vårdenhetschef vid bröstcentrum på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm, har fått Svensk sjuksköterskeförenings utmärkelse Årets ledare i omvårdnad. Hon lyfter fram förbättringsarbetet som ett viktigt område i sitt arbete, som digitala hälsodeklarationer och strukturerad journalföring.

Kritik mot utredningen om god och nära vård

I början av april lade Anna Nergårdh fram huvudbetänkandet i den statliga utredningen ”God och nära vård”. Nu visar remissvaren hur förslagen har landat. ”Vi tycker att betänkandet har en bra inriktning och visar en bra väg. Men det går för långsamt och utredningen innehåller för få skarpa förslag”, säger Inger Torpenberg på Svensk sjuksköterskeförening.

Krönika

Säker vård – en av kärnkompetenserna

”För att förbättra säkerheten för både patienter och personal i alla delar av hälso- och sjukvården krävs nu kompetenta beslutsfattare och chefer som kan genomföra förändringar.”

"Säker vård - en av kärnkompetenserna"

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar